Sök:

Sökresultat:

1716 Uppsatser om Lättlästa texter - Sida 18 av 115

Nytta eller nöje?

Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare Är resonerar kring begreppen lÀsning och text, vad de lÀser pÄ sin fritid och vilken instÀllning de har till lÀsning i skolan. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes 12 kvalitativa intervjuer av elever i Ärskurs 7 och 9. Resultatet visar att eleverna inte har nÄgon vana att resonera om lÀsning och begreppet text och att de till stor del förknippar lÀsning med böcker och skönlitteratur. Det vidgade textbegrepp som skolverket vill föra in i skolan var inte förankrat hos eleverna. NÀr det kommer till elevernas lÀsning pÄ fritiden sÄ visade det sig att de möter en mÀngd olika texter som skiljer sig mycket frÄn det de fÄr lÀsa i skolan.

"the face of humanity can no longer be the face of one particular man" : Bidrag frÄn en feministisk religionsfilosofi till det filosofiska samtalet om religiös mÄngfald

Uppsatsen syfte Àr att undersöka mötet mellan feministisk religionsfilosofi och frÄgan om religiös mÄngfald. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr religionsfilosofiska texter av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen och dessa texter fÄr hÀr representera och ligga till grund för en feministisk religionsfilosofi. Som representant för det filosofiska samtalet om religiös mÄngfald anvÀnder jag mig av Mikael Stenmarks översikt över den typologi som prÀglar det filosofiska samtalet om religiös mÄngfald. Uppsatsens frÄgestÀllning lyder: Vad kan en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgÄngspunkt i Grace Jantzens och Pamela Sue Andersons religionsfilosofiska texter bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mÄngfald?Genom att lÀsa Andersons och Jantzens litteratur svarar jag för det första pÄ hur en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgÄngspunkt i Andersons och Jantzens texter skulle kunna se ut.

Drama i marginalen

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen..

Landsbygden ur ett politiskt perspektiv : en granskning av VÀnsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets landsbygdspolitik

Vad Àr landsbygd, ur ett politiskt perspektiv? Finns det ens nÄgon landsbygdspolitik hos de olika riksdagspartierna? Landsbygden som politisk frÄga hamnar mÄnga gÄnger i skymundan. I denna uppsats undersöks det hur de olika partierna ser pÄ landsbygden, vad de vill satsa pÄ samt vad de vill förÀndra utifrÄn deras politiska texter. Uppsatsen riktar in sig pÄ tre nuvarande riksdagspartier, Miljöpartiet, VÀnsterpartiet och Centerpartiet. För att besvara mitt syfte och frÄgestÀllning, sÄ anvÀnder jag mig utav textanalys. De olika partitexterna som partierna har valt att publicera, granskas för att förstÄ sig pÄ vilka vÀljare partierna riktar sig till och vad de vill genomföra pÄ landsbygden.

SkönlitterÀr fritidslÀsning - digital eller analog? : En studie av hur elever pÄ grundskolans senare Är förhÄller sig till digitala texter respektive analoga texter

Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

BerÀttelsen om Milo

Den hÀr studien Àr en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i tvÄ filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgÄngspunkten Àr i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrÄn denna semiotiska teori, hur adaptionerna vÀljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som mÄste infoga och vÀlja bland en komplex uppsÀttning av bilder och sjÀlvbilder, representationer och sjÀlvrepresentationer.Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar pÄ bilden av författaren som Ä ena sidan starjets, som en vis Àldre man, som mÀnniskor uppsöker, och Ä andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och dÄ i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gÀller de ikoniska elementen Àr det bilden av den gamle mannen i de enkla bondeklÀderna frÄn de sista Ären av hans liv som dominerar.

Skönlitteraturens möjligheter : En undersökning av gymnasielÀrares attityder till litteraturundervisning

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, gymnasielÀrare i svenskÀmnet arbetar med lÀsning av skönlitterÀra texter som en kÀlla till kunskap i undervisningen, samt vilka metoder som anvÀnds under och efter litteraturlÀsning. Undersökningen grundar sig pÄ teorier kring skönlitteraturens möjligheter att fungera som en kunskapskÀlla, och olika teorier kring vilka metoder som lÀmpligen kan anvÀndas i litteraturundervisningen. För att uppnÄ syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju svensklÀrare pÄ gymnasieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. UtifrÄn intervjumaterialet framkom det att lÀrarnas attityder till skönlitteratur som en kunskapskÀlla och deras bakomliggande tankar till undervisningens utformning sammanföll vÀl med de teorier som lyfts fram i uppsatsen. Enligt dessa teorier Àr det viktigt att elevers erfarenheter och Äsikter inkluderas vid tolkning av skönlitterÀra texter och det viktiga Àr att lÀra genom skönlitteraturen snarare Àn om skönlitteraturen.

Sociala medier, en resurs för lÀrande? : En litteraturstudie

DÄ skolans styrdokument gör gÀllande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras pÄ olika sÀtt i undervisningen ville jag undersöka dess potential för lÀrande. OmrÄdet avgrÀnsades till att omfatta sociala medier som en digital lÀrresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan anvÀndas som en resurs för lÀrande. Syftet Àr ocksÄ att mer specifikt att beskriva hur detta kan anvÀndas som en resurs för lÀrande i svenskÀmnet. Följande frÄgestÀllningar formulerades:-          Vilka möjligheter till lÀrande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen?-          PÄ vilka sÀtt kan sociala medier anvÀndas i svenskundervisningen för att stimulera lÀrande?Metoden som anvÀnts för att svara pÄ syftet Àr en allmÀn litteraturstudie.

Litteratur i undervisningen - en studie i ungdomars lÀsförstÄelse

Undersökningen handlar om hur skönlitterÀra texter kan bjuda elever motstÄnd pÄ grund av svÄra ord, komplicerad meningsbyggnad, svÄrbegripliga stilfigurer, berÀttargreppet, den tidshistoriska och kulturella inramningen etc. och dÀrmed ligger undersökningens förutsÀttningar i grÀnsen mellan litteraturteori och stilforskning. Den empiriska delen bestÄr dels av ett test och dels en intervju. I testet utröns hur vÀl informantgruppen i skolÄr nio begriper utvalda textavsnitt frÄn svenska författares texter frÄn tiden 1879 till 1998. I intervjun undersöks i vilken mÄn innehÄll och struktur skapar svÄrigheter i elevgruppens lÀsning av en roman.

Bild, biologi och mÄnga slags hjÀrtan : Om ungdomar, deras lÀrare och Àmnesintegrerad undervisning

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvÀrldar (Text World Theory) samt undersöka utifrÄn vilka textvÀrldar barnen pÄ en förskola i Mellansverige interagerar med upplÀsta texter.Studien har genomförts pÄ avancerad nivÄ inom Högskolan Dalarnas lÀrarprogram dÀr huvudomrÄdet varit pedagogiskt arbete. Detta Àr en kvalitativ studie i vilken tvÄ observationer samt tvÄ samtal med barngrupp med Äldersintervallen tre till sex Är har dokumenterats och dÀrefter analyserats i relation till ovan nÀmnda teori.Av analyser framkommer att öppna frÄgor i större utstrÀckning leder till ett byggande av förestÀllningsvÀrldar och Àven en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgÄr frÄn, Àn dÄ givna ingÄngar Àr utgÄngspunkten. Studien visar Àven pÄ att barnen redan tidigt har en avancerad förmÄga till textrörlighet samt att de Àr multimodala i sitt tolkande av texter beroende pÄ vilka textvÀrldar de relaterar till..

LÀttlÀst i olika texttyper : En jÀmförande studie av lÀttlÀsta texter pÄ Centrum för lÀttlÀst

Det lÀttlÀsta sprÄket undersöks inom tre olika texttyper pÄ Centrum för lÀttlÀst. Texttyperna Àr tidningen 8 SIDOR, böcker frÄn LL-förlaget samt samhÀllsinformation (broschyrer) frÄn LÀttlÀst-tjÀnsten. Syftet Àr att ta reda pÄ hur texttypen pÄverkar den lÀttlÀsta texten. Texterna undersöks nÀr det gÀller ordnivÄ, meningsnivÄ och textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lÀttlÀst koncept. Men det finns ocksÄ stora skillnader, bÄde mellan texttyperna och mellan enskilda texter.

"Förr diskuterade och debatterade vi - nu ska vi föra dialog" : En studie om kommunikation, dialog och deras pÄverkansfaktorer i en arbetsgrupps möten

KejneaffÀren i början av 1950-talet var en sÄ kallad rÀttsröteaffÀr dÀr en pastor Kejne anklagade rÀttstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framstÀllde homosexualitet och homosexuella mÀn i texter förknippde med KejneaffÀrens inledande mÄnader som medial sÄpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebÀr rÀdsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framstÀlldes som "den andre", som ett hot mot det normala samhÀllet. Detta ville jag undersöka nÀrmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.

Akademisk skrivkompetens i utveckling : En studie av organisation och stÀllningstagande i gymnasie­elevers utredande texter 

Synen pÄ vad som utgör akademisk skrivkompetens varierar över tid och i olika kulturer. FörmÄgan att strukturera texter pÄ ett logiskt och begripligt sÀtt kan dock ses som en universell vetenskaplig kompetens oavsett skrivmiljö, liksom förmÄgan att vÀrdera kunskap och ta stÀllning i relation till olika kÀllor. Denna studies syfte Àr att undersöka och kategorisera förekomsten av markörer för textuell organisation och stÀllnings­tagande i en grupp gymnasieelevers utredande texter samt att undersöka sambandet mellan bruket av dessa markörer och texternas betyg. Studiens korpus bestÄr av 18 utredande elevtexter, jÀmnt fördelade mellan betygen A, C och E. Texterna har analyserats genom kvalitativ nÀrlÀsning med en analysmodell avsedd att fÄnga uttryck för textuell organisation och stÀllningstagande.

PÄ vÀg mot rumsren rasism : En diskursstudie av SD-Kuriren

Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag i valet 2010. I detta land, dÀr invandring lÀnge tillbaka har varit en naturlig del av samhÀllet och dÀr endast ett invandrarkritiskt parti tidigare suttit i riksdagen har nu ett frÀmlingsfientligt parti tagit plats. Denna uppsats söker att förklara hur texterna i partiets medlemstidning, SD-Kuriren, har förÀndrats.Genom att analysera 7 texter frÄn 1988?1994 och 7 texter frÄn 2008?2010 försöker jag att se hur denna förÀndring tar sig uttryck. Fokus ligger pÄ texter som handlar om invandrare och brott, Àven om nÄgra texter som ocksÄ tas upp kretsar kring den svenska identiteten.

Hur skrivs det om klimatet? : Klimatgestaltningar i svensk press före, under och efter Climategate

Hur förÀndrades de gestaltningar som anvÀnds i svensk press om klimatfrÄgan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den sÄ kallade Climategate-skandalen, jÀmfört med samma mÄnad Äret innan och Äret efter? Gestaltningsteori Àr en teori som anvÀnds primÀrt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur mÀnniskor förstÄr sin omgivning och samspelar med andra mÀnniskor. Gestaltningar Àr ?tolkningsscheman? som individer anvÀnder för att tolka, förmedla och förstÄ budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrÄgan.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->