Inom palliativ vÄrd Àr en professionell interaktion vÀsentlig sÄvÀl för sjuksköterskan som för patienten och dennes nÀrstÄende. Interaktionen utgör grunden i omvÄrdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes nÀrstÄende inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes nÀrstÄende ansÄgs utgöra basen i omvÄrdnaden sÄ var det vÀsentligt att sjuksköterskan med hjÀlp av interaktionen förmedlade stöd, bekrÀftelse och respekt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka tolv grundskollÀrares instÀllning till integrering, samt om och hur de utifrÄn sin instÀllning skapar förutsÀttningar för lÀrande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsÀttningar för lÀrande Àr ett vitt begrepp har vi valt att fokusera pÄ interaktion. Studien utgÄr frÄn de tvÄ specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lÀrares instÀllning till integrerade elever och hur det pÄverkar integrerade elevers förutsÀttningar för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att pÄtala interaktionens betydelse för lÀrande. Studien har en kvalitativ forskningsansats.

Afasi medför en sprÄklig och kommunikativ begrÀnsning för personer med afasi vid samspel med andra individer. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka interaktion mellan personer med afasi, samt mellan afasigruppsledare och deltagare i en afasigrupp under behandlingssituationer. Tre afasigrupper, med sammanlagt elva afasigruppsdeltagare och fyra afasigruppsledare deltog i föreliggande studie. Datainsamling skedde via videoupptagning samt ljudinspelning. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer.

Fokus i denna studie har legat pÄ tvÄ mobila förskolors görande av mÄltid. Den mobila förskolans avdelning bestÄr av en buss som dagligen rör sig mellan olika platser.  Vi har genom observationer, dÀr vÄrt frÀmsta verktyg varit videokamera, under fyra dagar undersökt den praktiska organiseringen av lunch- mÄltiden samt hur pedagoger och barn handlar och interagerar inom de specifika förutsÀttningar som den mobila förskolan ger.  Som komplement till denna metod har vi Àven genomfört samtalsintervjuer. Genom transkripter av vÄra videofilmade datasamlingar analyserades resultatet i relation till organisering och interaktion under mÄltidssituationen. VÄra slutsatser Àr att mÄltiden pÄ de tvÄ mobila förskolorna trots till synes likadana förutsÀttningar utformades pÄ olika sÀtt gÀllande organisering och deltagarnas möjligheter till interaktion. Pedagogerna pÄ de mobila förskolorna vÀljer sjÀlva hur och var mÄltiden utformas.

Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .

Det finns ett behov inom vÄrdsektorn att pÄ ett mera effektivt sÀtt kunna bedöma om patienter med Parkinsons sjukdom har rÀtt medicinering. Behovet ligger i att se om det Àr möjligt att med hjÀlp av ett IT-system kunna göra bedömningen pÄ distans och pÄ sÄ sÀtt effektivisera processen.I och med att Parkinsonpatienter har symptom som t.ex. överrörlighet Àr inte traditionella lösningar med styrenheter sÄsom mus och tangentbord lÀmpliga. IstÀllet har ett anvÀndargrÀnssnitt baserat pÄ multimodal interaktion utformats, dÀr anvÀndaren interagerar med systemet genom röststyrning och rörelseigenkÀnning.Detta har gjorts med hjÀlp av Microsofts Kinect kamera, som Àr ett verktyg som möjliggör bredare och mer betydelsefull multimodal interaktion mellan mÀnniska och dator. Design av grÀnssnittet har gjorts efter etablerade designprinciper dÀr anvÀndbarhet har legat i fokus.

Inom palliativ vÄrd Àr en professionell interaktion vÀsentlig sÄvÀl för sjuksköterskan som för patienten och dennes nÀrstÄende. Interaktionen utgör grunden i omvÄrdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes nÀrstÄende inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes nÀrstÄende ansÄgs utgöra basen i omvÄrdnaden sÄ var det vÀsentligt att sjuksköterskan med hjÀlp av interaktionen förmedlade stöd, bekrÀftelse och respekt.

Nilsson, Carola & Nilsson, Cecilia (2011). Skrivutveckling med penna eller touchteknik? ? tre pedagoger om olika sÀtt att arbeta med barns skrivande. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skrivutveckling i Ärskurs ett. Detta Àr intressant eftersom barnen har olika erfarenheter nÀr de börjar skolan.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera tvÄsprÄkiga barns fysiska reaktioner pÄ förskollÀrarens försök till kommunikation. Det vill sÀga hur lÀrarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvÄsprÄkiga barnet. Arbetets frÄgestÀllning lyder: Hur reagerar tvÄsprÄkiga, nyligen inskolade barn till synes pÄ förskollÀrarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mÄngkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanstÀllts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter pÄ hur en förskollÀrare tilltalar ett tvÄsprÄkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar pÄ detta försök till kommunikation.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrÄn ett sociokulturellt lÀrande med utgÄngspunkt i lek. Under vÄra besök pÄ förskolan sÄ valde vi att anvÀnda oss av videoobservationer men Àven ta hjÀlp av fÀltanteckningar. Denna metod hjÀlper oss att fÄ en djupare syn pÄ kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men ocksÄ mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer sÄ utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna pÄverka deltagarna.

Sekretessbelagd.

Sammanfattning Bakgrund: Demenssjukdomar Àr vanligt förekommande hos Àldre, vid 90 Ärs Älder Àr cirka 50 procent drabbade av demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svÄrigheter, vilket kan försvÄra omvÄrdnadsarbetet och interaktionen mellan vÄrdpersonal och personer med demens. Syfte: Belysa faktorer som frÀmjar respektive hindrar en god interaktion mellan vÄrdpersonal och personer med demens. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultat: OmvÄrdnaden av personer med demens pÄverkas av interaktionen mellan dem och vÄrdpersonalen.

Syftet med studien var att beskriva interaktionen mellan vÄrdare och personer med demens i samband med taktil massage samt att beskriva vÄrdarnas upplevelse av vad som hÀnde i interaktionen. Studien hade en beskrivande design och omfattade tvÄ personer med demens (tvÄ fall) samt tre vÄrdare. Varje fall omfattade fem observationstillfÀllen. Data samlades in via ostrukturerade observationer av behandlingstillfÀllen med taktil massage samt efterföljande intervjuer med vÄrdarna som utförde behandlingen. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera data.

SÀvar bibliotek ska införa meröppet, och denna studie har undersökt hur man bör gÄ tillvÀga. Intervjuer utfördes via telefon och e-mail till andra meröppna bibliotek, och en fokusgrupp utfördes med besökare och personal vid SÀvar bibliotek. Vi undersökte Àven relevant litteratur för att hitta hur sjÀlva miljön i biblioteket ska se ut. Vi kom fram till att det Àr viktigt att information om förÀndringarna kommer ut till besökarna. Det Àr ocksÄ viktigt att biblioteket ska vara en social miljö, sÄ det Àr viktigt att arrangera det sÄ att det uppmuntrar till social interaktion..

Att ?sexta? innebÀr att med textbaserade digitala medier kommunicera med sexuella partners, vilket Àr en praktik som kan upplevas vÀldigt intim trots mediets begrÀnsningar av de karaktÀristiska dragen av en fysisk interaktion. Denna studie har som syfte att ge en övergripande bild över hur denna typ av interaktion konstrueras och tar sig uttryck, vilket görs i en tredelad undersökning som fokuserar pÄ kommunikationsmönsterna och hur dessa reflekteras över. Det empiriska materialet utgörs av 18 bidrag insamlade via en nÀtbaserad deltagande observation, 2 kvalitativa intervjuer och 56 svarande pÄ en nÀtbaserad enkÀt. Genom ett sjÀlvselektivt urval avgrÀnsades den studerade gruppen till i huvudsak informanter med en medianÄlder pÄ 27 Är med erfarenheter av heterosexuella relationer.