Med denna uppsats ville vi undersöka hur socionomstudenterna pÄ termin 4 i Göteborg ser pÄ extremt tatuerade mÀnniskor samt hur extremt tatuerade ser pÄ sig sjÀlva. I studien har vi gjort fem semikonstruerade intervjuer med extremt tatuerade personer och 55 enkÀter medsocionomstudenter. Vi har jÀmfört resultaten och den insamlade empirin analyseras utifrÄnGoffmans perspektiv pÄ roller och stigma samt med teorier om fördomar och hur utseendepÄverkar interaktion.Vi har bland annat funnit följande:- Extremt tatuerade blir tillskrivna egenskaper och kategoriserade utifrÄn sitt utseende.- Socionomstudenter kategoriserar mÀnniskor utifrÄn utseende och tillskriver demfelaktiga egenskaper.- Att de extremt tatuerade inte upplever sig bli dÄligt bemötta av mÀnniskor i samhÀllet,men utav nÄgra av institutionerna i samhÀllet.".

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i Ärskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social sprÄklig interaktion mellan lÀrare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för LÀrande och samhÀlle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andrasprÄkslÀrare har studien fÄtt ett naturligt sprÄkfokus. Studiens fokus ligger pÄ verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan pÄverka elevers genusskapande.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka lÀrarens syn pÄ disciplin i klassrummet. Examensarbete behandlar Àmnet disciplin i klassrummet och dess pÄverkan nÀr det gÀller inlÀrningsmiljö och arbetsro i klassrummet. Vi observerade och intervjuade fyra lÀrare frÄn Ärskurs 1, 2, 4, 5 i en grundskola. Deltagarna i vÄr intervju var mellan 32 -53 Är, en manlig, resten var kvinnliga. VÄra frÄgestÀllningar Àr: hur tÀnker lÀrare om innebörden av disciplin, vilka olika faktorer som enligt lÀrare kan resultera i ett bra disciplinerat klassrum, vad lÀrarna, anser pÄverkar ordningen respektive oordning samt pedagogers motiv till disciplin i klassrummet.

Syfte: Syftet med studien Àr att studera och analysera förutsÀttningar för lÀrandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett smÄföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare Àr en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling Àr framtrÀdande utmaningar för lÀrande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning Àr frÀmst inriktad pÄ stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag Àr smÄföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva smÄföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-stÀllda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.

Detta Àr ett projekt som diskuterar och framstÀller en arkitektur för dynamisk dialog i dataspel. Den Àr skapad för att kunna ge mer spelarinteraktion i datarollspel i form av större frihet nÀr det gÀller hur en spelare vill spela sin karaktÀr samtidigt som den Àven ska ge bÀttre respons frÄn NPC:er, just i Àmnet dialoger. Beroende pÄ vad och, framför allt, hur du som spelare sÀger nÄgot ska du fÄ olika kÀnslomÀssiga respons frÄn dem. De ska kunna bli irriterade, hata, gilla och Àlska dig, med mera, samtidigt som de Àven ska kunna bli rÀdda för dig. Utöver detta har de Àven försetts med individuella minnen som tillÄter dem att komma ihÄg vad du har sagt och hur mÄnga gÄnger du har sagt det, vilket i sin tur tillÄter att du fÄr olika respons ju fler gÄnger du sÀger samma sak..

Denna uppsats Àr en diskursanalytisk undersökning av ett antal texter (debattartiklar, riksdagsmotioner samt ett utdrag ur en riksdagsdebatt) rörande frÄgan om en könsneutral Àktenskapslagstiftning. Analysens fokus ligger pÄ det sÀtt som texterna argumenterar mot en förÀndring av dagens Àktenskapslag som skulle innebÀra att Àven ?enkönade? par inkluderas. Centralt för uppsatsen Àr hur förestÀllningar om genus och sexualitet skapas och Äterskapas i texterna som studeras. Uppsatsen prÀglas av ett socialkonstruktivistiskt förhÄllningssÀtt, vilket innebÀr att den utgÄr frÄn den socialkonstruktivistiska premissen att vÀrlden, sÄ som vi förstÄr den, Àr socialt konstruerad och att mÀnniskor stÀndigt skapar och omskapar verkligheten i interaktion med varandra.

Nya produkter och system Àr i mÄnga fall mycket komplexa och ofta krÀvs det nÄgon form av introduktion för anvÀndaren för att underlÀtta interaktionen mellan anvÀndare och system, kanske vanligast i form av en manual. AnvÀndandet av en manual Àr ett typexempel pÄ en sÄdan situation dÀr anvÀndaren ska söka igenom och ta till sig en stor mÀngd information. En av förutsÀttningarna för denna interaktion Àr att manualen Àr lÀtt att lÀsa, förstÄ och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form Àr lÀsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvÀrdering.

Examensarbetet syftar till att undersöka hur lÀrare anvÀnder geografilÀroboken och lÀrarhandledningen i planering av geografiundervisningen och skapa sig mer kunskap om lÀrares, elevers och vÄrdnadshavares anvÀndning av geografilÀroboken i Är 5. Studien bygger pÄ enkÀtundersökningar, intervjuer och observationer som gjordes bland lÀrare, elever och vÄrdnadshavare pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Resultatet visar att lÀroboken och lÀrarhandledningen sÀllan styr hela undervisningsplaneringen. LÀrarhandledningen anvÀnds som en idébank och lÀroboken anvÀnds frÀmst för interaktion i klassen genom till exempel gemensam höglÀsning och samtal kring bilder i lÀroboken eller för elevers individuella arbete. Elever anvÀnder lÀroboken pÄ liknande sÀtt i hemmet som i skolan.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka tre andrasprÄkselevers situation pÄ gymnasiet. De tre eleverna kommer frÄn Afghanistan, och deras hemsprÄk dari Àr en dialekt av persiskan. En frÄga var huruvida interferens frÄn hemsprÄket kunde mÀrkas i elevernas skriftliga och muntliga svenska. En andra frÄga var pÄ vilken nivÄ elevernas lÀs- och begreppsförstÄelse lÄg, och en tredje gÀllde vilka uppfattningar de hade om att lÀra sig svenska och att studera pÄ gymnasiet. Slutligen söktes svar pÄ hur lÀrare kan stödja eleverna i deras sprÄkutveckling och dÀrmed ocksÄ i deras kunskapserövrande.Den metod som valdes var inspelning av intervjuer med eleverna för att fÄ veta deras uppfattningar, samt kunna analysera uttal, syntax och form i talet och göra jÀmförelser med persiskan.

Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer dÀr en förÀlder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig sjÀlva i dÄ och nutid, hemförhÄllanden och uppvÀxtförhÄllanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och utgörs av en innehÄllsanalys av tre biografier inom detta omrÄde.Genom att lÀsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara pÄ frÄgestÀllningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som nÄgot bra.Uppsatsen har resulterat i förstÄelse för hur viktiga vuxna individer Àr för barn med sÄdan hÀr problematik, samt hur viktigt det Àr att ha fritidsintressen..

Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lÀrarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas sjÀlvbild och fortsatta skrivutveckling. För att fÄ sÄ bred bild som möjligt av fenomenet anvÀnde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever pÄ gymnasiet med en spridning frÄn första till tredje Äret. Jag fann att eleverna vill ha respons pÄ sina texter. De lyfte fram den lÀrande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken funktion och vilket innehÄll specialpedagogiska handledningssamtal kan ha, nÀr det reflekteras kring förskolans verksamhet.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv som bÄde Àr en lÀrande teori och en forskningsansats. Att ha en sociokulturell syn pÄ lÀrande innebÀr att fokus ligger pÄ att kunskap konstrueras genom samarbete i kontexter, interaktion och samarbete ses som nödvÀndigt för att utveckla fÀrdigheter, kunskap och förstÄelse. Vad och hur vi lÀr Àr beroende av vilka verktyg, artefakter, som anvÀnds i samhÀllet. Inom en sociokulturell och diskursiv ansats anses sprÄket, kommunikationen och interaktionen med andra som det mest centrala. SprÄket anses som det viktigaste verktyget för mÀnniskor att förstÄ och samspela med varandra.

Kunskap i mindre organisationer har historiskt sett spridits via direkt interaktion mellan de anstÀllda. Detta har gjort det svÄrt för företagen att behÄlla dess kunskapsbas dÄ anstÀllda har lÀmnat företaget. En lösning pÄ detta problem Àr att anvÀnda dokumentation. Dokumentation Àr ett verktyg som gör det möjligt att bevara kunskap över tid och rum vilket minskar eventuell kunskapsförlust. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur ett mindre management konsultföretag anvÀnder sig av dokumentation som ett verktyg för att sprida det kunskapskapital som skapats i samband med ett projekt till efterkommande projekt.

I dagens kursplan för moderna sprĂ„k pĂ„ grundskolan stĂ„r den kommunikativa förmĂ„gan i centrum. En viktig del av kommunikationen i sprĂ„kundervisningen Ă€r muntligheten. I denna uppsats analyseras den muntliga kommunikationen i tre olika lĂ€roböcker i spanska för Ă„r 9 pĂ„ grundskolan. Det Ă€r grundsynen och övningarna i lĂ€rarhandledningarna och i övningsböckerna som analyseras. Finns det mĂ„nga muntligt kommunikativa övningar, och i sĂ„dana fall av vilken typ Ă€r de? Är de interaktiva? Vilka kommunikativa kompetenser trĂ€nas? Kan de definieras som överföring av budskap eller som flerstĂ€mmig handling? Vad anser lĂ€rare om dessa lĂ€roböcker? Min slutsats Ă€r att det finns en skillnad mellan lĂ€roböckerna vad gĂ€ller den muntliga kommunikationen och frĂ€mst till den nyares fördel.

VÄr uppsats tar upp tre olika perspektiv pÄ lÀrande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. VÄrt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda lÀromedlen imatematik har pÄ kunskap, pedagogik och elev. Som metod anvÀnder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vÄr analys fÄr vi kunskap om hur de olika perspektiven pÄlÀrande kommer till uttryck i utvalda lÀromedel i matematik. Med hjÀlp av analysen kan viocksÄ se att de tre lÀromedlen som vi valt ut skiljer sig Ät i synen pÄ kunskap, pedagogik ocheleven.