Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder frÀmjar deras kunskapsutveckling och lÀroprocess i undervisningen. Undersökningen innehÄller fyra kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlÀrning, social interaktion och bildÀmnets funktion i undervisningen. Den beskriver Àven Löfstedts sammanstÀllning av fem teorier om barns bildsprÄkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förstÄelse.Resultatet av undersökningen visar pÄ att de fyra eleverna anvÀnder bilder som ett visuellt hjÀlpmedel vid tolkning och förstÄelse av text och de anvÀnder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har Àven olika individuella sÀtt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med hÀnderna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger och barn förhÄller sig till surfplattan i förskolan. De forskningsfrÄgor vi ville fÄ svar pÄ var: Hur interagerar de medverkande vid anvÀndning av surfplattan samt hur förhÄller sig pedagogerna till surfplattan och vad kan den erbjuda i verksamheten? För att undersöka detta genomfördes observationer pÄ tre olika förskolor. Utöver observationerna gjordes Àven intervjuer med fyra förskollÀrare.Genom hela vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn det sociokulturella perspektivet dÀr begreppen interaktion, samspel, mediering och artefakter har fÄtt stÄ i fokus.Resultatet visar att surfplattan i nulÀget oftast anvÀnds under planerade aktiviteter dÀr lÀrandet stÄr i fokus. TvÄ pedagoger uttryckte önskemÄl om att surfplattan alltid skulle finnas tillgÀnglig att anvÀndas fritt för barnen och inte endast dÄ en pedagog har bestÀmt det.

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JÀtmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse av interaktionen ombord pÄ en spÄrvagn. FrÄgestÀllningar:Hur interagerar mÀnniskor ombord pÄ en spÄrvagn?Hur kan mina observerade data sÀttas i samband med den inlÀsta teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund anvÀnde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angÄende interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av tvÄ undersökningar som behandlade resande över lag men dÀr vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

Studien har vÀxt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har lÀnge prÀglats av en byrÄkratisk karaktÀr men med hjÀlp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner anvÀnder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att dÀr skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi ocksÄ hur kommunerna kommunicerar pÄ deras officiella sociala medier. De frÄgestÀllningar som vi med studien besvarat Àr:Hur beskriver kommunerna att de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare pÄ sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna pÄ deras sociala medier?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer dÀr en respondent frÄn varje utvald kommun fick beskriva hur de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de anvÀnder dem för att skapa dialog med sina medborgare. DÀrefter genomförde vi en innehÄllsanalys pÄ kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar dÀr.Resultatet visar att kommunerna anvÀnder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.

De senaste Ären har det blivit ökade krav pÄ förskollÀrare utifrÄn förskolans styrdokument att förhÄlla sig och arbeta med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Samtidigt visa intresse och engagemang för deras kultur och identitet. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur förskollÀrare förhÄller sig gentemot flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i förskolan. Studien grundar sig pÄ den sociokulturella teorin dÀr det lÀggs vikt pÄ interaktion och kommunikation i lÀrandet. För att undersöka forskningsomrÄdet kommer följande frÄgestÀllningar att behandlas:Hur definierar förskole pedagogerna flersprÄkighet?Hur beskriver pedagogerna flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Vilken syn pÄ flersprÄkiga barn uttrycker förskollÀrare?Hur beskriver pedagogerna arbetet med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Hur ska förhÄllningssÀtt se ut för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling enligt förskollÀrare?Vilka problem och hinder beskriver förskollÀrare?Vilka ÄtgÀrder kan tillÀmpas för en bÀttre verksamhet?I undersökningen valde vi att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att besvara vÄra frÄgestÀllningar.

Entitetupplevelser (upplevelser med vÀsen och spöken) kan bestÄ av nÀrvarokÀnslor, starka lukter, ljud, apparitioner, fysiska förnimmelser eller tillsynes oförklarlig förflyttning av föremÄl. Entitetupplevelsernas karaktÀr samt tolkningarna Àr mycket individuella. Ulf Sjödins undersökning om vilka mÀnniskor som tror pÄ entiteter har visat att det frÀmst Àr ensamma mÀnniskor och/eller mÀnniskor med en allmÀn oro inför framtiden. Syftet med uppsatsen var att med jungianska teorier visa pÄ hur man kan tolka entitetupplevelser, samt belysa en eventuell interaktion mellan percipient och entitetupplevelse. Ett ytterligare syfte med uppsatsen var att pröva Sjödins teorier om vilka mÀnniskor som tror pÄ entiteter.

Entitetupplevelser (upplevelser med vÀsen och spöken) kan bestÄ av nÀrvarokÀnslor, starka lukter, ljud, apparitioner, fysiska förnimmelser eller tillsynes oförklarlig förflyttning av föremÄl. Entitetupplevelsernas karaktÀr samt tolkningarna Àr mycket individuella. Ulf Sjödins undersökning om vilka mÀnniskor som tror pÄ entiteter har visat att det frÀmst Àr ensamma mÀnniskor och/eller mÀnniskor med en allmÀn oro inför framtiden. Syftet med uppsatsen var att med jungianska teorier visa pÄ hur man kan tolka entitetupplevelser, samt belysa en eventuell interaktion mellan percipient och entitetupplevelse. Ett ytterligare syfte med uppsatsen var att pröva Sjödins teorier om vilka mÀnniskor som tror pÄ entiteter.

Utvecklingen frÄn jordbruks- och industrisamhÀllet till det moderna informationssamhÀllet har medfört stora förÀndringar i de sociala systemen vad det gÀller grupprocesser och interpersonell dynamik. Sett ur ett komplexitetsperspektiv kommer de tÀtt kopplade agenterna i de tÀtt kopplade systemen att uppvisa interaktionsmönster, som skiljer sig frÄn tidigare historiska epoker med dynamiska processer unika för tidevarvet. Syftet med detta examensarbete Àr att, via en litteraturstudie, beskriva och problematisera individens förutsÀttningar för identitetsbildning och ontologisk sÀkerhet i komplexa sociala system. Resultaten visar att komplexa sociala system kÀnnetecknas av sjÀlvorganisering, som kan resultera i att komplexa strukturer/egenskaper vÀxer fram pÄ en högre nivÄ. Den semi-autonoma agenten kan Àven konceptualiseras som ett komplext system, i sig, som pÄverkar, och pÄverkas av, de mÄngfaldiga komplexa sociala systemen.

Syftet med uppsatsen Àr att fördjupa förstÄelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus Àr att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistÄnd med klient inom socialtjÀnstens individ- och familjeomsorg. SÀrskilt vikt lÀggs vid hantering av olika situationer som dyker upp nÀr socialsekreteraren bemöter en klient vid handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlÀtta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istÀllet begrÀnsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien Àr planerad utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstÄ vid interaktionen med en ungdomsklient? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

SammanfattningTitel: Sociala Interaktioner hos utövare av World of WarcraftFörfattare: Lars Rydberg & Johan HanssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Ulf PetÀjÀTyp av rapport: C-UppsatsUtbildning: Media- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetet Àr gjort med syftet att undersöka sociala interaktioner hos de som spelar World of Warcraft och hur de sjÀlva menar sig socialt agera i spelet.Problem: Onlinespel överlag, men speciellt spelare av World of Warcraft har media bedrivit en hÀxjakt mot. De menar att deras sociala erfarenheter hÀmmas pÄ grund av att de spelar spelet för mycket.Metod: Kvalitativa intervjuer med 8 personer som spelar World of Warcraft har utförts och sammanstÀllts. Video- och ljudupptagning anvÀndes för att samla maximal mÀngd data.Resultat: Resultatet av vÄr undersökning visar hur den sociala interaktionen ser ut hos vÄra informanter som spelar World of Warcraft. Interaktionen i den virtuella vÀrlden strÀvar efter att efterlikna den verkliga. Detta har lett till att mÄnga utövare anvÀnder denna form av interaktion som ett komplement till deras sociala liv i verkligheten..

FrĂ„gor om var man kommer ifrĂ„n Ă€r nĂ„got som ofta stĂ€lls i dagens samhĂ€lle. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund Ă€n den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhĂ€llet samt deras vĂ€nner pĂ„verkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de vĂ€ljer att vara och bete sig pĂ„ ett visst sĂ€tt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta Ă€r en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger pĂ„ sju intervjuer med individer i Ă„ldrarna 25-40 som biologiskt har tvĂ„ olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ hur interaktion uppkommer och formas, hur individerna upplever interaktionen samt sitt Jag i en ickeverbal miljö. För att uppnÄ uppsatsens syfte Àr den övergripande frÄgestÀllningen: hur kan vi ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv förstÄ hur interaktionen uppkommer och formas i en ickeverbal retreatmiljö samt hur deltagarna upplever sitt SjÀlv och interaktionen, interaktionens uppkomst och formande i en ickeverbalmiljö pÄ en retreatgÄrd? För att empiriskt besvara dessa frÄgor gjordes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och dÀrtill har tvÄ mindre deskriptiva och i viss mÄn tolkande observationer genomförts. Den empiri som framkom har analyserats med hjÀlp av Mead (1979), Goffman (1959) och Berg (1992). Studienvisar pÄ att individen i den ickeverbala situationen upplever sig gÄ in i sitt SjÀlv och erfara en reflektionsprocess som bidrar till utveckling och nyorientering.

Problem: Which factors affect customer satisfaction in a non-physical bank relation? Purpose: The purpose with this thesis is to study what creates customer satisfaction in a non-physical bank relation. We look at this by conducting a case study in which we studied the opinion of customers who uses the e-bank at FöreningsSparbanken. Method: We have used a qualitative data method through which we have received answers from our respondents, these we have interpreted to form information, which we have used in our analysis. In our empirical study we have used a case study in which we have chosen to interview both customers and co-workers to get an answer to our problem.

Detta Àr en kvalitativ studie som har sin utgÄngspunkt i problematiken med galleriornas framvÀxt, vilket leder till att mycket mÀnniskor vistats pÄ liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder pÄ att denna konstruktion Àr ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprÀtthÄlls i gallerior förhÄller sig studien till en teoretisk referensram bestÄende av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhÄlla sig till genererades det empiriska materialet bestÄende av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning frÀmst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till förÀldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen Àr otillrÀcklig men lÀmnar vissa indikationer pÄ att interaktionen kan ha en inverkan pÄ ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till förÀldrar minskar livsstilens effekt pÄ ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras pÄ kvantitativ data frÄn en enkÀtundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) Är 2005. Fyra blockvisa multipla linjÀra regressionsmodeller berÀknas dÀr den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till förÀldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till förÀldrar och livsstilsrisk.