Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som påverkar livet både för den drabbade och dess närstående. Prognosen är allvarlig och slutskedet kan liknas vid cancersjukdom. Allt fler vårdas i hemmet, vilket ställer krav på egenvård och närståendes delaktighet. Närstående är ofta inte förberedda för den nya ansvarsfyllda rollen som sjukdomen kan medföra. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva nära en person med hjärtsvikt.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om elektronisk fotboja är ett bra alternativ till fängelse. Förändras vardagen mycket för de som bär den. Är fotbojan avskräckande eller inte? Om det är så att den kan användas vid kontroll av att besöksförbud efterlevs, och hur i så fall. Håller lagstiftningen i Sverige som den är idag eller måste den ev.

Som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården är mötet med palliativa patienter vanligt.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors möjligheter samt svårigheter i mötet med palliativa patienter i hemsjukvård, på hospice samt på sjukhus.En litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tretton kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed.Resultatet i studien visade att sjuksköterskorna oavsett om de arbetade inom den palliativa vården på sjukhus, i hemmet eller på hospice, så stod de inför olika svårigheter och möjligheter i sitt möte med patienter.Sjuksköterskorna ansåg att de viktigaste delarna var att kunna skapa goda relationer till patienter och anhöriga och att dessutom kunna ha en god kommunikation. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde svårigheter då de stod inför svåra etiska frågor. Sjuksköterskorna kände att de i sitt arbete kunde uppleva en maktlöshet på grund av tidsbrist och ekonomi, samt att det fanns en risk att i arbetet bli utbränd. Arbetet underlättades av att arbeta i team och få stöd från arbetskamrater. Det var även viktigt att sjuksköterskorna tog hand om sin egen hälsa.Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården styrkte dem i sin yrkesroll och det gav både yrkesmässiga och personliga erfarenheter..

Thirteen percent of the Swedish children declare that they have been beaten by their parents or other adults. While interviewing these children it has been discovered that they want adults to talk to them more about the violence they have experienced. Through intense research the understanding of the importance of asking patients about violence has deepened, during the last years and this year a new Swedish law has been instituted about the matter. The Swedish school nurses work shall be health promoting and preventive, due to the Swedish law about schooling. In this work the school nurses have an institutionalized task in performing health consultations with every one of the Swedish children.

Bakgrund: Idag (år 2009) är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken i Sverige. När hjärtat drabbas upplever människor ett hot mot livet och mot allt som känns viktigt att kunna utföra i det dagliga livet. Sådana upplevelser är emotionellt laddade, vilket i sin tur påverkar både patienten och familjen. Syfte: Syftet var att beskriva emotionella upplevelser hos personer som har vårdats på sjukhus på grund av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats och aktuell forskning har sammanställts under fyra kategorier till ett nytt resultat.

Bakgrund: När en anhörig drabbas av cancer och vårdas vid livets slut väljer den anhörige ofta att vårdas hemma. Den närstående tar då på sig ansvaret som vårdare.Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av att vårda sin anhörig med cancer i hemmet vid livets slut.Metod: Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Utifrån artiklarna framkom fyra huvudkategorier och två underkategorier som beskriver olika upplevelser av hur det är för den närstående att vårda vid livets slut. Resultatet visade att den närstående väljer att prioritera den anhörige över sig själv vilket leder till ökad fysisk och psykisk påfrestning av den närståendes hälsa. Trots ökad påfrestning väljer den närstående ändå att ta på sig ansvaret som vårdare utifrån kärlek.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter och deras betydelse för resultat på läsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen är elever i årskurs nio i två kommuner på fyra skolor. Eleverna har besvarat enkäter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning samt läsaktiviteter.  Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in. Faktoranalys har använts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat på läsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls.

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje år. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i Värnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes även med verksamhetschefen Anna Thuresson på HVBhemmet Bryggan samt med medborgarnämndens ordförande Maria Johansson i Värnamo kommun.

Distriktssköterskan är ofta den sista länken i vårdkedjan från den somatiska vården och hemsjukvården. En fungerande överrapportering från den slutna somatiska vården till hemsjukvården är av yttersta vikt för patientens trygghet och säkerhet och det är därför viktigt att innehållet i omvårdnadsepikrisernas uppfattas som relevant för den fortsatta vården. En omvårdnadsepikris skall innehålla en slutanteckning över de omvårdnadsåtgärder som genomförts på sjukhuset och en kort beskrivning över patientens aktuella omvårdnadsbehov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattning om omvårdnadsepikrisernas relevans och användbarhet i den fortsatta vården i hemmet av palliativa patienter samt att jämföra dessa med det faktiska innehållet i omvårdnadsepikriser skrivna av sjuksköterskor inom den slutna somatiska vården.Studien har genomförts med en innehållsanalys av 16 omvårdnadsepikriser insamlade från en kirurgiavdelning på ett större sjukhus i Göteborgsregionen samt semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor i Göteborgsregionen. Avslutningsvis jämfördes resultatet från de två datakällorna för att bedöma överensstämmelsen mellan dessa.

Denna studie ville belysa en specifik grupps livsföring bland personer med funktionshinder nämligen de som inte kan föra sin egen talan. Området utforskades genom intervjuer med föräldrar. Syftet var att öka kunskapen om hur föräldrar till personer med flerfunktionshinder bemästrar sin situation. Frågeställningarna var dels hur föräldrarna uppfattade omgivningens stöd och stress, vad de tyckte om ett normalt liv och hur de bedömde samhällets insatser, dels deras syn på barnets autonomi och betydelsen av deras makt i relation till barnet. Studien hade en kvalitativ och fenomenologisk ansats och användes som metod.

Detta är en kandidatuppsats om våra vanor och val kring en av våra mest älskade drycker, kaffet. Vi dricker det varmt eller kallt, sötat eller osötat, med vänner eller ensamma, för att bli mer skärpta eller för att njuta av smaken. Vi dricker espresso, bryggkaffe, kokkaffe, presskaffe, perkolatorkaffe, kapselkaffe och pulverkaffe. Vissa av oss dricker kaffe flera gånger per dag och andrar ett par gånger i vecka, sällan eller aldrig. Vi dricker kaffe på café, hemma, hos vänner, på arbetet, när vi är på väg någonstans, på stranden och på restaurangen.

Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att belysa vad känslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som är eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. Vår utgångspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjälpa och ge stöd åt personer som på olika sätt är i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver kläder, men det kan även vara personer som är ensamma som kommer dit för att de uppskattar sällskapet.Frågeställningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har känslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d.

Det har visat sig att närstående som vårdar en person med demenssjukdom använder i större utsträckning psykofarmaka samt löper större risk att drabbas av depression. Känslor av otillräcklighet, skuld, dåligt samvete och skam är vanligt. Att leva med en person med demenssjukdom kan göra det svårt att tillgodose sitt eget sociala behov vilket kan leda till ensamhet som i sin tur leder till sämre hälsa och lägre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa livsvärlden för närstående som vårdar en person med demenssjukdom i ordinärt boende. Metoden var en litteraturstudie baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar.

Coronary artery bypass grafting (CABG) föregås av en väntetid som kan vara påfrestande för patienten i och med att en hjärtkärlsjukdom är ett livshotande tillstånd. Effektivi-sering inom sjukvården har lett till förhållandevis korta vårdtider efter detta ingrepp. Med tanke på den relativt långa rehabiliteringsfas som följer läggs mycket av ansvaret för återhämtningen på patient och dennes närstående i hemmet. Syftet med studien var att belysa det sociala stödet och dess betydelse för patienten i samband med en CABG-operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie.