Vardagsrummet kan anses som hemmets hjärta. Det är för många samlingsplatsen för familj och vänner. Det är här vi umgås, tittar på tv, äter och spelar spel tillsammans. På grund av bostadsbrist bor många av oss på mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med Trästad 2012:s projekt "Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris" som tittar på bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

Den dagliga kontakten mellan föräldrar och pedagoger är en betydelsefull del i förskolans verksamhet. Barn vistas större delen av dagen på förskolan och det är därför viktigt att pedagoger och föräldrar möts för att byta information om vad som sker, både i förskolan och i hemmet.Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger och föräldrar upplever den dagliga kontakten. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger samt fyra föräldrar vars svar vi sedan analyserat mot de teorier vi lyft fram. Materialet har diskuterats och analyserats utifrån våra frågeställningar.Vårt resultat visar på att båda parter uppfattar det dagliga mötet som viktigt. Pedagogerna hävdar att dialogen med föräldrarna är betydelsefull och bör vara löpande, vilket påvisas i resultatet.

Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lärares reflektioner kring sina erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med föräldrar som har ett alkohol-och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk utgångspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras på semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lärare. Resultatet visar att de flesta lärare har erfarenheter av barn till föräldrar med ett alkohol-och/eller drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svårighet med att hitta och se denna problematik, eftersom barn är bra på att dölja det som pågår i hemmet.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvården har haft en stadig utveckling sedan 1970-talet. Allt mer palliativ vård bedrivs i hemmet, därmed spelar anhöriga en viktig roll i omvårdnaden. Det krävs därmed ett ökat psykosocialt stöd till de anhöriga från sjuksköterskan. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa vilken sorts psykosocialt stöd anhöriga önskar av sjuksköterskan, då deras närstående befinner sig i palliativ hemsjukvård. Metod: Metoden som har använts är litteraturstudie.

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förändrats genom åren. Syftet är också att visa på hur pedagoger och föräldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning använt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra föräldrar med barn mellan sju och tolv år, samt fyra pedagoger med olika lång erfarenhet inom läraryrket. I intervjuundersökningen framgår det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende på vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. Både lärare och föräldrar upplever att utvecklingssamtalet är en samverkan mellan hemmet och skolan, där elevens utveckling kommer främst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal..

Idag konsumerar vi mer el än någonsin och en stor del av detta kan skyllas på ökad teknikanvändning, men också i många fall ovanor och okunskap. En stor del av ett hushålls elkonsumption kan idag minskas helt genom miljösmarta val i hemmet. Spelifiering är användandet av spelelement i miljöer där spel i vanliga fall inte förekommer, detta begrepp har på senare år vuxit sig mycket stort och spås ha en stor påverkan på framtiden. Denna studie syftar till att ta reda på och undersöka hur spelifiering påverkar en användares energivanor och kunskapsnivå till det bättre. Vilken typ av spelifiering är mest effektiv och hur ska detta implementeras för att bäst påverka en användare. Vi skapade därför en applikation med utvalda spelelement för att se om vi kunde påverka användarnas beteenden, vanor, attityd och medvetenhet kring elkonsumption under två veckor. Resultatet visar tydliga indikationer på att en förändring i beteende är långt ifrån omöjlig. Samtidigt ser vi vikten av att vara väldigt noggrann när det gäller implementering av spelifiering då det snabbt kan få kraftiga konsekvenser på motivation vid överanvändande. .

Anhörigvårdare är en grupp som varit förbisedd genom historien men som bör uppmärksammas inom politiken och omsorgssektorn. De utför ett osynligt och oavlönat arbete och saknar ibland stöd och förståelse från den formella vårdapparaten. Syfte: Det övergripande syftet med litteraturstudien var att undersöka erfarenheter hos äldre som vårdar sin partner i hemmet utifrån ett genusperspektiv. Metod: Litteraturstudien har genomförts under vägledning av Fribergs (2006) metodavsnitt om att göra en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram har ett genusperspektiv anlagts.

Syftet med studien är att synliggöra hur små barns introduktion till förskolan kan genomföras av lärare, samt undersöka hur vårdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger på intervjuer med fem lärare/förskollärare som arbetar inom förskolan samt en enkätundersökning med sexton vårdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkäterna visade att begrepp som ofta återkom var samverkan, samarbete. Både lärare och vårdnadshavare poängterade att kommunikation, förtroende och tillit är grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bästa i främsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sätt samtliga vårdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion på förskolan och lärarnas bemötande och deras professionella insats.

Bakgrund: Barnfetma är idag ett världsomfattande problem. Överviktiga barn och ungdomar har större risk att bland annat utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Belysa arenor för prevention och promotion mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar mellan 7-17 år. Metod: Studien som gjorts är en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, SweMed+ och Cinahl och artiklarna analyserades genom en temaanalys. Resultat: Studier visade att främst på arenor som skolan, hemmet och samhället kan övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar.

Alzheimersjukdom är den vanligaste av alla demenssjukdomar och den ökar i takt med att de äldre utgör allt större del av befolkningen. Det innebär en förändring för hela familjen när någon drabbas av denna kroniska sjukdom. Deras känslor pendlar mellan oro och ilska, mellan skuld och förtvivlan. Även de är offer - de tillgivna makar och övriga anhöriga som blir vittnen till hur en familjemedlem blir sämre för var dag. Under sjukdomsförloppet kunde det urskiljas en krisreaktion hos de anhöriga.

Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera det jämställdhetspolitiska fält som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar på deras respektive hemsidor. Genom att ta hjälp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi ämnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jämställdhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska ställningstaganden i frågan. Varför jag valt att analysera informationen som finns på respektive partis hemsidor är eftersom just den informationskällan när ut och används av många osäkra väljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jämställdhet är och hur man ska jobba för den.Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, Samhället i centrum, Feminism, Jämställdhet ? start och mål, Vi är bäst i världen, Hemmet och privatlivet, Arbete och Näringslivet, Politiken, Samstämmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra..

Syftet var att ta reda på hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter upplevde de tekniska hjälpmedel som de använde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrån ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de använt och berätta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjälpmedel. Därefter fick de beskriva vad de anser hade hjälpt dem bäst i deras läsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.

En viktig del i reproduktionen är dräktighet och förlossning. De är naturliga men komplexa processer med oerhört många faktorer involverade och ibland går det inte som det ska. Idag sker de flesta hundförlossningar fortfarande i det privata hemmet eller hos uppfödaren, men det är inte alltför ovanligt att hundägare söker veterinär hjälp för någon form av dystoki, dvs. svårighet i samband med förlossning. Den här litteraturstudien försöker bringa klarhet i vad man idag vet om de maternella orsakerna till dystoki, om det finns några predisponerande faktorer och huruvida man kan vidta några förebyggande åtgärder. Den utgår ifrån hur en normal dräktighet och förlossning hos hund förlöper och belyser vanliga parametrar som idag används för att kontrollera att allt står rätt till.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan utifrån barns olika förutsättningar.  Fokus i studien är att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ?traditionellt? med språkutveckling utan någon specifik metod. Jag tar också upp de olikheter som kan finnas i barns språk och vikten av att barn får sitt språk stimulerat på en rad olika sätt. Både i hemmet och i förskolan.För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuade fyra förskollärare. Två förskollärare på en traditionell förskola och två på en förskola som arbetar med förhållningssättet tidig läs- och skrift.I resultatet framkom det att förskollärarna är väl medvetna om språket och det är verkligen något som de arbetar med på många olika och kreativa sätt.

Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur föräldrasamverkan fungerar i praktiken. I Läroplanen står det att alla som jobbar på skolan ska samarbeta med elevers vårdnadshavare och att läraren fortlöpande ska informera föräldrarna om elevens skolsituation. Mina frågor kretsar kring samarbetet med föräldrarna på två olika skolor i olika stadsdelar i Malmö. Vilka strategier används på skolor för att samverkan ska fungera och den målstyrda skolan samt föräldrarnas attityd. Jag har använt mig av kvalitativ metod i min undersökning för att lyfta upp den här kunskapen då jag intervjuade tre lärare på varje skola.