Sökresultat:
1495 Uppsatser om Läsmiljö i hemmet - Sida 39 av 100
?Att tycka synd om de hÀr barnen gagnar dom inte ett dugg? : en kvalitativ studie om barn som bevittnat vÄld i hemmet och deras sÀrskilda behov av stöd
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
ANHĂRIGAS UPPLEVELSER AV ATT VĂ RDA PERSONER MED ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste demenssjukdomen och Àr en av Sveriges största folksjukdomar. Sjukdomen medför kognitiva försÀmringar som under sjukdomsförloppet kan försÀmras pÄtagligt, vilket kan stÀlla höga krav pÄ anhöriga som vÄrdar personer med Alzheimer sjukdom. Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om anhörigas upplevelser av att vÄrda personer med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie dÀr 11 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Anhörigas positiva upplevelser av att vÄrda, anhörigas negativa upplevelser av att vÄrda samt behovet av stöd och information.
FörÀldrars förmÄga att möta barns behov vid en separation
Syftet med studien var att undersöka vad personal pÄ HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka kÀnslor de stÀlls inför samt hur kÀnslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr resultaten bygger pÄ intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhÀllet. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen pÄverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever frÀmst glÀdje men det förekommer situationer dÀr Àven frustration, oro eller otillrÀcklighet kan uppstÄ.
Jag Àr inte frÄn mammas och pappas mage för jag Àr kines ? Förskolepedagogers resonemang kring adoptivbarn som förlorat sin anknytningsperson
BAKGRUND: Adopterade barn med anknytningssvÄrigheter Àr vanligare Àn mantror, numera Àr det lagstadgat att dessa barn har rÀtt till trygghet, bÄdei hemmet och pÄ förskolan. Pedagogernas roll har fÄtt större betydelsei barns utveckling och lÀrande, detta gör att vi bör vara medvetna ombarns olika uppvÀxt och bakgrund.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kringadopterade barn som förlorat sin primÀra anknytningsperson. Hurarbetar lÀrarna i förskolan med adoptivbarn som upplevt tidigaseparationer?METOD: Vi har i vÄr undersökning valt att anvÀnda oss av kvalitativaintervjuer.RESULTAT: VÄr studie visar att vi har i vÄra intervjuer upptÀckt att pedagoger iförskolan under sin utbildning inte fÄtt nÄgon information angÄendeadopterade barn som varit med om tidiga separationer och dÀrmedförlorat sin primÀra anknytningsperson. Sina kunskaper har de fÄttfrÄn förÀldrarna till de adopterade barn som de mött..
 LÀs- och skrivsvÄrigheter i tidigare Är : - en intervjustudie om anpassad undervisning
Syftet med den hÀr studien var att belysa lÀrares arbete med lÀs- och skrivsvÄrigheter i tidigare Är. Vi ville undersöka hur lÀrare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svÄrigheter med lÀsning och skrivning. För att ta reda pÄ detta intervjuade vi tvÄ lÀrare med erfarenhet inom omrÄdet. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar pÄ frÄgestÀllningarna.Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med tvÄ lÀrare med erfarenhet inom Àmnet. Genom öppna frÄgor besvarades de frÄgestÀllningar som innefattas i studien.Resultatet visade att vÄra tvÄ lÀrare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivÄ.
Vad fÄr maskrosorna att vÀxa? : En kvalitativ studie om skyddsfaktorer för maskrosbarn
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med förÀldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjÀlp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna.
BolÄnetaket och bostadsrÀttsköpares rationalitet : Regressionsstudie utav kapitaliseringen av Ärsavgiften i Uppsala
Syftet med studien Àr att synliggöra hur smÄ barns introduktion till förskolan kan genomföras av lÀrare, samt undersöka hur vÄrdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger pÄ intervjuer med fem lÀrare/förskollÀrare som arbetar inom förskolan samt en enkÀtundersökning med sexton vÄrdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkÀterna visade att begrepp som ofta Äterkom var samverkan, samarbete. BÄde lÀrare och vÄrdnadshavare poÀngterade att kommunikation, förtroende och tillit Àr grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bÀsta i frÀmsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sÀtt samtliga vÄrdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion pÄ förskolan och lÀrarnas bemötande och deras professionella insats.
Leksaker i fokus , En studie om barns tankar kring förskolans leksaker
Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur barn ser pÄ förskolans leksaker. Detta arbete kommer att utgÄ ifrÄn ett barnsperspektiv. I litteraturdelen skriver vi bland annat om olika tolkningar vad en leksak Àr, barns val och pÄ vilket sÀtt de leker med leksaker ur ett genusperspektiv. Lekmiljöer tar vi upp sist i litteraturdelen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjordes intervjuer med barn i Äldrarna fyra och fem Är, dessa intervjuer genomfördes pÄ en förskola i norra SkÄne.
Djupfrysningstekniken. Informerandet om tekniken i ICA-tidningen och ICA-kuriren.
Syftet med studien Àr att ge en uppfattning om vad förskollÀrare ser som viktigt vid en lÀmningssituation pÄ förskolan. Studiens teoretiska anknytning bygger pÄ det sociokulturella perspektivet, dÀr sprÄket benÀmns som viktigt och Àr betydelsefullt i mötet med andra.De frÄgestÀllningar som anvÀnds i arbetet Àr en grund för de kvalitativa intervjuer som gjorts med Ätta erfarna förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, dÀr de forskningsetiska principerna har beaktats.Resultatet visar att de intervjuade Àr eniga om att ansvaret för lÀmningssituationerna ligger pÄ förskollÀraren. Resultatet visar Àven att förskollÀrarens erfarenhet har betydelse för hur mötet mellan förskolan och hemmet blir. Genom erfarenheten ökar förskollÀrarens förstÄelse för vÄrdnadshavares och barns kÀnslor vid en lÀmningssituation, som i sin tur kan vara avgörande för hur framtida relationer fortskrider. Resultatet pÄvisar ocksÄ att det finns möten som kan upplevas mer eller mindre kÀnsliga, vid dessa möten fÄr förskollÀrarnas barnsyn en stor betydelse.
Barns upplevelser av att bevittna vÄld i hemmet : En litteraturöversikt
Background:It is estimated that one in ten children witness domestic violence. It is of importance that children grow up in a safe environment. When they grow up with domestic violence they can lose very important skills which can be hard to gain back. Children respond to domestic violence in different ways depending on their age. Aim: The aim of this study was to enlighten children's experiences of domestic violence in their home.
Vem lyssnar till mig och vart finns denna nÄgon? : En tematisk analys av hur samhÀllet ser pÄ ungas deltagande
Enlig SCB (2010) sÄ var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent Är 2008 vilket Àr en ökning med 6 procentenheter pÄ sju Är Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill dÀremot förflytta fokus frÄn kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte Àr att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berÀttelser om vad de anser har lett till deras framgÄng i karriÀren. En kvalitativ metod anvÀndes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjÀlp av tematiskanalys. Fyra stycken teman Äterfanns i materialet och de representerar de framgÄngsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.
SĂ€kerhetsmedvetenhet i hemmet
Arbetet undersöker och kartlÀgger sÀkerhetsmedvetenhet gÀllande IT-anvÀndning samt sÀkerhetsnivÄn hos hemanvÀndare. Undersökningen grundas i pÄstÄendet att en legitim anvÀndare ofta utgör en sÀkerhetsrisk för systemet genom brist pÄ kunskap. Anledningen till att fokus lÀggs pÄ hemanvÀndaren Àr syftet att fÄ fram data kring anvÀndarens sÀkerhetsmedvetenhet i en miljö dÀr denne inte blir pÄverkad av utomstÄende faktorer sÄsom sÀkerhetsregler som ofta förekommer pÄ arbetsplatser. Datainsamlingen sker genom enkÀtundersökning samt experiment. Arbetet anvÀnder sig ocksÄ av av en litteraturstudie som syftar till att tillhandahÄlla bakgrund, fördjupa kunskapen inom Àmnet samt sÀtta arbetet i ett större sammanhang.
Tryggare kan ingen vara... : Elevers uppfattade otrygghet i skolan
Trygghet hos eleverna kan ses som en viktig faktor i skolan dÄ man talar om en lÀrande miljö, detta dÄ en otrygg elev har svÄrt att fokusera pÄ nÄgot annat Àn att bekÀmpa sin egna otrygghet.Med utgÄngspunkt i variationsteorin har femton kvalitativa intervjuer gjorts pÄ elever i Ärskurs 7-9, dÀr syftet var att fÄ fram elevernas egna tankar och funderingar om vad de anser vara otryggt i skolmiljön.Resultatet som presenteras i uppsatsen visar att det finns en mÀngd olika variabler för en lÀrare att ta i beaktande i sitt strÀvande mot att skapa en trygg miljö för eleverna, dÄ det fanns en variation i elevernas svar och i de kategorier som utformades efter desamma. Svaren berörde skilda faktorer sÄ som gruppen, hemmet, skaderisken och misslyckande i olika former. Studiens begrÀnsade omfÄng gör det dock svÄrt att dra nÄgra generella slutsatser kring resultatet men man kan ana att det Àr viktigt för lÀraren att ha en god relation till eleverna dÄ det finns en variation i vad som de uppfattar som otryggt..
Sinning in the rain : En narrativ analys av Marianne Fredrikssons Syndafloden i jÀmförelse med 1 Mos 6:5?9:19
Syftet med arbetet var att fÄ inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i Àmnet barn och sexualitet. Ambitionen var att fÄ veta vad pedagoger tÀnker om barns sexualitet och vilken syn de har pÄ förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes fokusgrupper och enkÀter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring Àmnet men att det inte direkt görs i nulÀget. Det ansÄgs Àven viktigt att föra en dialog med förÀldrar i frÄgor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stÀmmer Àven vÀl in med riktlinjer frÄn LÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bÀsta. I frÄgan om ifall det finns nÄgra direkta direktiv om barn och sexualitet i nÄgot styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.
Det vÄrdande mötet i hemmet
Home care services have had, and will have a major imortance in the future.
More people will be using home care services as a consequence of political
strategies but also as an effect of caretakers own wishes. The purpose of this
study was to illuminate the factors that are significant for a successful
encounter between a caretaker and a caregiver. The study is made as a
qualitative analysis of litterature. The data collection was based on Polit and
Hungler's model of information retrieval and the data analysis on Graneheim and
Lundman's model of analysis.