Syftet med uppsatsen är att få en bild av det sociala nätverket och dess betydelse för elever med svårigheter att klara matematikämnet på grundskolan. I det sociala nätverket inbegrips konsekvenser av föräldrarnas utbildningsnivå och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat två manliga matematiklärare på grundskolans högstadium. De har lämnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolår åtta inte uppnådde betyget godkänd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

Bakgrund: Inom den palliativa vården har möjligheten att få vårdas i hemmet ökat genom åren. Idag vet man att närstående utför betydande insatser inom vården och omsorgen och att deras insatser bedöms vara tidsmässigt mycket större än från den offentliga vården. Att vara närstående till någon som är sjuk är en upplevelse som är unik för varje enskild individ. Upplevelsen av isolering, att behöva ignorera sina egna känslor och kämpa för sin egen överlevnad kan uppstå hos de närstående som vårdar en sjuk i hemmet.Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ hemsjukvård.Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. De databaser som använts vid artikelsökningen är Cinahl plus with Full Text, PubMed samt Medline with full text med sökorden Family, Palliative home care, Experiences och Sweden.

Syftet med denna studie var att se effekten och upplevelsen av två månaders sjukgymnastik och informationsöverföring på distans via videokommunikation i realtid för en axelledsopererad patient och dennes slutenvårds- och öppenvårdssjukgymnast. Studien involverade en patient som opererades vid Sunderby sjukhus (SY). Efter utskrivningen genomfördes sjukgymnastik på distans med sjukgymnasten på sjukhuset och patienten i hemmet under två månaders tid. Den teknik som har använts är videokommunikation Integrated System Digital Network (ISDN), (TV-monitor, kamera, mikrofon, belysning och videobandspelare), som kopplats in via det digitala telefonnätverket dels i patientens hem dels på sjukhuset. Resultaten visade att patientens smärta reducerades och att axelrörlighet, funktionsförmåga, muskelstyrka, sömn, hälsorelaterad livskvalitet och tillfredsställelse förbättrades efter operationen och två månaders sjukgymnastik på distans via videokommunikation..

AbstractThe intention of our study was to examine the meaning of home of elderly women and men and how they experience their getting older. We also wanted to see how elderly women and men experience to receive home-help-service in their own home. The study was based on qualitative interviews with elderly women and men. The informants were five women and four men between the ages of 60-84 years. They all had everyday help from the home-help-service.

Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats där nio artiklar analyserades. Litteraturstudiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av att befinna sig i den sena fasen av den palliativa vården. Vårt resultat visade att patienter som befinner sig i den palliativa vården ville ha kontroll över livet, uppleva trygghet och värderade saker annorlunda. Trygghet upplevdes t.ex. när patienter kunde vårdas i det egna hemmet.

Cynthia Voigt is a well-known author of children?s books. She deals mainly with contemporary issues, although she also has written some fantasy. The Tillerman saga consists of 7 books. This essay deals with the first two, Homecoming and Dicey´s Song.

Syftet med vårt examensarbete är att få kunskap om hur mobbning yttrar sig, för att kunna förhindra, förebygga och hantera det. Vi vill ge läsaren en möjlighet att få upp ögonen för problematiken kring mobbning och vilka följder den kan ge. I vår litteraturdel redogör vi för tryggheten hos individen och i gruppen, hur viktig kommunikationen mellan hemmet och skolan är, hur man på olika sätt kan förebygga mobbning samt hur man ser att barn mobbar eller blir mobbade och vilka följder det kan leda till. I den empiriska delen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka en förskola och en skolas arbete med och mot mobbning. Resultatet av dessa intervjuer samt en analys med likheter och skillnader mellan verksamheterna, redovisas i denna del.

Denna uppsats undersöker vad människor som har gått i psykoterapi, oavsettvilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet är att,utifrån klientens perspektiv, öka förståelsen för avgörande faktorer i enpsykoterapi.Arbetet har en kvalitativ ansats, där intervjuer med fem vuxna har analyseratsmed en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att sökapsykoterapi b) att välja att påbörja och fortsätta psykoterapi och c) effekter avpsykoterapi.Resultaten pekar också att klienterna gör ett aktivt val när de accepterar denhjälp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhävssamt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som används framståri jämförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt.

Syftet med denna studie är att studera individuella utvecklingsplaner i skolår 2 för att vinna kunskap om vad som ligger som utgångspunkt för lärares bedömningar av eleverna. För att kunna ta reda på detta samlades 91 ifyllda individuella utvecklingsplaner in för att sedan analyseras via en kvalitativ extanalys. För att förtydliga resultatet av studien har den kompletterats med kvantitativa inslag. I resultatet framstod det att kunskapsaspekter är det som framkommer mest. Svenska framstod som mest eftersträvansvärt inom kunskapsaspekterna.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur rekonstruktionen i Trappan-modellen tillämpas i praktiken. Modellen är en av de största interventionerna som brukas i Sverige för barn som bevittnat våld i hemmet. Barn som lever i förhållanden där våld är ett ofta återkommande inslag löper stor risk att utveckla problem som kan påverka deras beteende och hälsa negativt. Dessa barn är därför i behov av hjälp för att bearbeta det trauma det kan innebära. Studien baseras dels på Trappan-modellens handbok samt inhämtad data från ett nätverk som arbetar enligt modellen.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning om hur lärare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD står för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och är en funktionsnedsättning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frågor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och kan även vara hyperaktiva.

Vård i livets slutskede är ett område inom vilket det tidigare har konstaterats stora brister, framför allt gällande medicinska insatser, bemötande, information och stöd till närstående. Distriktssköterskan är en stöttepelare och koordinator för den palliativa vården i hemmet och står för huvuddelen av det fysiska och emotionella stöd som patienten och de närstående får. Att upptäcka och få en förståelse för de dilemman som distriktssköterskorna möter i sitt dagliga arbete är centralt för att kunna utveckla den palliativa vården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att möta patienter med en palliativ diagnos och deras närstående inom hemsjukvården. Denna studie är en intervjustudie med kvalitativ ansats och har fem deltagare som alla är kvinnliga distriktssköterskor som arbetar på vårdcentraler i tre olika städer i Norrbotten, med mellan 5 ? 18 års erfarenhet av att vårda patienter med en palliativ diagnos inom hemsjukvården.

Syftet med denna studie var att beskriva partnerns upplevelser att leva med en kvinna som fått bröstcancer. I litteraturstudien analyserades elva vetenskapliga studier med ett inifrånperspektiv, vilket resulterade i fyra kategorier: Att uppleva förändringar på sexualitet, intimitet och kommunikation; Att uppleva förändrad rollfördelning i hemmet; Att uppleva stöd från religion, omgivningen och att vara ett stöd för sin hustru; Att känna frustration, förtvivlan och oro inför framtiden. Resultatet visade att partnern upplevde förändringar i sin relation, framförallt i kommunikationen med sin hustru och i sexualiteten. Resultatet visade också på att partnern behöver stöd från vänner och familj. En slutats visar på att det inte bara kvinnan som behöver stöd och hjälp under sjukdomstiden utan också deras partner.

Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare använder geografiläroboken och lärarhandledningen i planering av geografiundervisningen och skapa sig mer kunskap om lärares, elevers och vårdnadshavares användning av geografiläroboken i år 5. Studien bygger på enkätundersökningar, intervjuer och observationer som gjordes bland lärare, elever och vårdnadshavare på två skolor i två kommuner. Resultatet visar att läroboken och lärarhandledningen sällan styr hela undervisningsplaneringen. Lärarhandledningen används som en idébank och läroboken används främst för interaktion i klassen genom till exempel gemensam högläsning och samtal kring bilder i läroboken eller för elevers individuella arbete. Elever använder läroboken på liknande sätt i hemmet som i skolan.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på föräldrasamverkan i förskolan. Studien har synliggjort hur förskollärare och barnskötare beskriver föräldrasamverkan och dess betydelse och innehåll. Studien är av en kvantitativ karaktär med kvalitativa inslag där enkäter använts som datainsamlingsmetod. Enkäten rymde både kvantitativa bakgrunds- och skattningsfrågor samt kvalitativa öppna frågor för att skapa en bild av respondenten och dennes perspektiv på föräldrasamverkan. Resultatet av studien visar att föräldrasamverkan anses viktigt och förekommer i en mängd olika former i förskolans vardag.