Sökresultat:
1495 Uppsatser om Läsmiljö i hemmet - Sida 19 av 100
Kommunikation : En studie av hur attityden till kommunikationen mellan hemmet, eleven och skolan inom Ă€mnet matematik Â
KommunikationEn studie av hur attityden till kommunikationen inom Àmnet matematik ser ut mellan hemmet, eleven och skolan 2009                                                              Antal sidor:  41     inkl bilagor Den hÀr studien syftar att lyfta hur attityden till kommunikation ser ut i Àmnet matematik pÄ grundskolans senare Är. För att fÄ en helhetsbild har vi anvÀnt oss av en kvantitativ studie dÀr 57 elever, 14 lÀrare och 14 förÀldrar ingick. Resultaten av enkÀterna pÄvisar att de tre parterna inser att kommunikationen kunde vara betydligt bÀttre men att parterna ocksÄ var nöjda med situationen som den var. Ett annat anmÀrkningsvÀrt resultat var ocksÄ att eleverna inte tyckte att kommunikationen var viktig medans förÀldrarna ansÄg att den var det. Vidare forskning inom Àmnet skulle kunna ge metoder och arbetssÀtt för att utveckla och stimulera elever till att kommunicera Àmnet matematik betydligt mer vilket i förlÀngningen förhoppningsvis skulle leda till en högre mÄluppfyllelse i matematik..
Familjemedlemmars upplevelse av att nÀrvara eller inte nÀrvara vid Äterupplivningsförsök- En systematisk litteraturstudie
Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.
Barnkonventionens roll i delar av den svenska skyddslagstiftningen avseende barn som far illa i hemmet
FN:s konvention om barnets rÀttigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rÀtt till skydd och stöd. Trots detta utsÀtts mÄnga barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begÄs ofta av en vuxen i barnets nÀrhet och kan bestÄ av sÄvÀl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.NÀr vÄrdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn Àr det socialtjÀnsten i den kommun dÀr barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och ÄtgÀrda sÄ att barnet inte far illa. Till sin hjÀlp har de flera olika socialrÀttsliga bestÀmmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjÀnsten har till sitt förfogande nÀr det gÀller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av nÀrstÄende överrensstÀmmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen fÄr avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillÀmpas i praktiken.
Mötet med det okÀnda; en empirisk studie om hur sjuksköterskan pÄverkas i mötet med döden
Bakgrund: Mötet med döden Àr en erfarenhet som sjuksköterskan gör i sin yrkesroll. Trots detta finns det inte mycket litteratur i Àmnet som visar hur erfarenheten i mötet med döende patienter kan hanteras. Denna studie syftar till att uppmÀrksamma hur sjuksköterskan pÄverkas i mötet med döende patienter i hemmet, pÄ sÄ sÀtt kan studien vara ett stöd för nyexaminerade sjuksköterskor inför mötet med döende patienter i hemmet och Àven ge fördjupad kunskap i Àmnet för sjuksköterskor som arbetat i vÄrden under en lÀngre tid. HemsjukvÄrden valdes för att i hemmet blir relationen mellan sjuksköterska och patient mer pÄtaglig och djup.
Syfte: UppmÀrksamma hur sjuksköterskan pÄverkas i mötet med döende patienter i hemmet.
Metod: En kvalitativ intervjustudie. Fem olika sjuksköterskor med olika lÄng yrkeserfarenhet intervjuades, samtliga anstÀllda i hemsjukvÄrden.
FörÀldrars syn pÄ barns sÀkerhet : En kvalitativ studie
Litteraturen visar pÄ ett paradigmskifte i relation till barns sÀkerhet, frÄn att barnen skall vara sÄ sÀkra som möjligt till att de skall vara sÄ sÀkra som de behöver. Detta kan vara ett sÀtt att tillgodose bÄde barnens behov av utmaningar för att utvecklas och mÄ bra samt deras behov av sÀkerhet. I relation till en sÄdan pÄgÄende förÀndring Àr det viktigt att undersöka hur förÀldrar, som förmyndare för barnen, ser pÄ barns sÀkerhet i relation till hemmet och barnomsorgen, sÄsom de tvÄ arenor dÀr barnen spenderar större delen av sin vardag. Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns sÀkerhet i hemmet och inom barnomsorgen. Syftet omfattar Àven att undersöka förÀldrars upplevelse av inflytande över de risker barnen utsÀtts för och de risker barnen tillÄts eller inte tillÄts att ta i dessa miljöer.
?Det ger ju nagot?-vÄrdpersonalens tankar kring insatsen terapihund pÄ ett Àldreboende
Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning pÄ GrundlÀrarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd eleverna fÄr med lÀxarbete i hemmet. UtifrÄn dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta eleverna uppskattar att deras förÀldrar ser till att de avsÀtter tid för att göra sina lÀxor och hur det pÄverkar elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder pÄ att lÀxstöttning Àr vÀsentligt för hur eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta eleverna fÄr stöttning och ocksÄ i hur eleverna presterar i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse förÀldrars engagemang och tid till lÀxstöttning har för elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gÀllande stöttning i hemmet. Vi har frÄgat oss hur ofta eleverna och förÀldrarna skattar att förÀldrarna ser till att eleverna avsÀtter tid för att göra sina hemlÀxor.
Musikterapins effekter hos patienter som drabbats av en stroke : En systematisk litteraturstudie
Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.
Erfarenheter av att vara anhörigvÄrdare till en nÀrstÄende som drabbats av stroke: En litteraturstudie
Antalet personer som insjuknar i stroke ökar stÀndigt och i takt med detta fÄr allt fler rollen som anhörigvÄrdare. Ofta kÀnner de sig oförberedda inför den kommande rollen. Trots det ökade antalet anhörigvÄrdare finns det mycket stöd att fÄ vilket kan tyda pÄ att information om stödet inte nÄr ut. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva anhörigvÄrdares erfarenheter av att vÄrda nÀrstÄende som drabbats av stroke. Genom Axelssons modell för litteraturstudier inkluderades tolv artiklar.
Familjemedlemmars upplevelser i samband med beslutet att flytta en demenssjuk anhörig till ett Àldreboende
Demenssjukdom Àr en folksjukdom som krÀver vÄrd och omsorg under lÄng tid för varje individ som drabbas. Det Àr allmÀnt kÀnt att anhöriga svarar för mycket stora vÄrd- och omsorgsinsatser för Àldre. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars upplevelser i samband med beslutet att flytta en nÀrstÄende med demenssjukdom till ett Àldreboende. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier varav tvÄ med subkategorier.
Barn som bevittnat vÄld i hemmet - hÀlsa och prevention
FolkhÀlsovetenskapligt program.
NÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda en anhörig i ett palliativt skede : En litteraturöversikt
Bakgrund: Inom den palliativa vÄrden Àr nÀrstÄende ofta en förutsÀttning för att den anhörige ska kunna vÄrdas i hemmet, trots hjÀlp frÄn ett vÄrdteam. De nÀrstÄende Àr en viktig del av vÄrden dÄ de kÀnner den anhörige bÀst och kan fungera som ett stöd i anpassningen till en ny situation. Den palliativa vÄrden vilar pÄ fyra hörnstenar dÀr nÀrstÄendestöd ingÄr. Det ligger ocksÄ i sjuksköterskans ansvar att stödja nÀrstÄende i syfte att frÀmja hÀlsa och förhindra ohÀlsa. Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda en anhörig i ett palliativt skede i hemmet. Metod: Litteraturöversikten baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, publicerade mellan Ären 2003-2011. Artiklarna togs fram via databaserna CINAHL plus with full text och PubMed.
Behovet av stöd : Vilket stöd efterfrÄgar nÀrstÄende som vÄrdar en person som befinner sig i ett palliativt skede?
Bakgrund: Allt fler vÀljer att vÄrda sin anhöriga i hemmet och dÀrför ökar behovet av ett fungerande stöd för den nÀrstÄende som fungerar som vÄrdgivare. NÀrstÄendevÄrdare behöver ett stöd för att klara av att vÄrda i hemmet. Det Àr upp till professionell hÀlso- sjukvÄrds personal att ge dem detta stöd. Syfte: Att belysa vilket professionellt stöd nÀrstÄende efterfrÄgar i deras vÄrdande av en person i ett palliativt skede i hemmet Metod: Systematisk litteraturstudie, baserad pÄ tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att nÀrstÄendevÄrdare efterfrÄgar Stöd i att fÄ leva sina egna liv, stöd i att vara beredd pÄ framtiden och Stöd för att kunna hantera situationen.
Distansövervakning av givare i hemmet
Examensarbetet belyser sÄ vÀl fördelar som nackdelar under utveckling av
USB-enheter med
PIC processorn PIC16C745 som grund. Processorn anvÀnds i detta projekt för att
möjliggöra
en effektiv distansövervakning via USB grÀnssnittet.
I detta projekt har en USB-enhet konstruerats med uppgiften att leverera data
frÄn olika givare
till en PC. Vidare publiceras dessa data pÄ Internet via en webbserver. Givarna
Ă€r av typen
analoga och binÀra. Till de analoga givarna hör tvÄ stycken temperatur- och en
ljusgivare.
"bÄde spÀnnande och skrÀmmande" : En intervjustudie om operationssjuksköterskors erfarenheter av skiftarbete
Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.
Palliativ vÄrd i hemmet : Distriktssköterskors erfarenheter av mötet med patienter och dess nÀrstÄende
Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt Àldre och fler önskar vÄrdas och dö i hemmet. Idag vÄrdas mÄnga inom allmÀn palliativ vÄrd med stöd av distriktssköterskor. I den tidigare forskningen inom palliativ vÄrd i hemmet har framför allt den specialiserade palliativa vÄrden beskrivits. FÄ studier har undersökt mötet mellan distriktssköterskor och patienter och nÀrstÄende inom allmÀn palliativ vÄrd.Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av mötet med patienter och dess nÀrstÄende vid allmÀn palliativ vÄrd i hemmet.Metod: Empirisk kvalitativ studie, deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer med Ätta distriktssköterskor.