Sök:

Sökresultat:

1994 Uppsatser om Läsfrämjande insatser - Sida 31 av 133

KrÀnkt! Vad gör skolan för att hindra detta? : En jÀmförelse mellan styrdokument och tvÄ skolors utformning av likabehandlingsplaner mot diskriminering och krÀnkande behandling

Skolorna Àr enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och krÀnkande behandling, enskilt eller i sammanhÀngande form. Diskrimineringslagen och skollagen stÀller olika krav pÄ vilket innehÄll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhÀngande plan för detta arbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor har utformat sina planer och jÀmföra om det finns avvikelser mellan planerna pÄ skolorna och styrdokumenten frÄn lagstiftarna och myndigheterna. FrÄgorna som stÀlls Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehÄllet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de tvÄ undersökta skolorna med LBP utifrÄn de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en komparativ, kvalitativ textanalys.

ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

LÀs- och skrivsvÄrigheterFörebyggande ÄtgÀrder

Nationella utvÀrderingar har visat att lÀsförmÄgan hos svenska elever har minskat och vi upplever ofta specialundervisningen som om den försöker reparera istÀllet för att förebygga. Studiens syfte var att beskriva pedagogers tankar och kunskaper om det förebyggande arbetet med lÀs- och skrivsvÄrigheter i förskola, förskoleklass och Är 1 samt kartlÀgga sprÄkmiljön i de olika pedagogiska verksamheterna. Enligt litteraturen Àr det viktigt med en medveten sprÄkstimulans redan i förskolan för att göra barnen sprÄkligt medvetna. SprÄkmiljön stödjer och stimulerar barnens sprÄkutveckling dÄ den erbjuder god tillgÄng pÄ litteratur, pennor, papper och ordbilder.Den empiriska delen utfördes med en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod samt genom observation av sprÄkmiljön. MÄlgruppen bestod av pedagoger frÄn förskola, förskoleklass och Är 1.Resultatet visade att pedagoger i förskola och förskoleklass ansÄg att de inte hade tillrÀckliga kunskaper inom lÀs- och skrivomrÄdet.

Pedagogers uppfattning om blyga och utagerande elever

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Holmer, Maria. Hugosson, Anette. & Waern, Ulrika. (2005). Pedagogers uppfattning om blyga och utagerande elever.

SVENSKA TJÄNSTEMÄNS UPPFATTNING OM ORGANISATORISKA STRESSFÖREBYGGANDE STRATEGIER : EN KVALITATIV STUDIE

Psykosocial ohÀlsa Àr en av de största orsakerna till sjukfrÄnvaro bland tjÀnstemÀn. FÄ studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress pÄ organisationsnivÄ. Europeiska arbetsmiljöbyrÄn, EU-OSHA, erbjuder rÄd för att pÄ företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjÀnstemÀn upplevde EU-OSHA:s rÄd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar pÄ om rÄden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvÄrade genomförandet och vilka förutsÀttningar som krÀvdes.

Diabetikers upplevelser av hinder och möjligheter för fysisk aktivitet : en intervjustudie

Det finns idag cirka 300 000 personer med diabetes i Sverige. Varje Är insjuknar cirka 200 vuxna av 100 000 vuxna i diabetes. Diabetes Àr en allvarlig sjukdom och medför en förkortad livslÀngd pÄ grund av sjukdomen. Motion har vistats medföra positiva effekter och göra att personer med diabetes mÄr bÀttre dÄ motion ger bÀttre balans i blodsockret. Det övergripande syftet med studien var att vinna mer kunskap om behovet av information om vikten av fysisk aktivitet riktat till diabetiker samt att vinna mer kunskap om behovet av ÄtgÀrder för att frÀmja fysisk aktivitet.

LÀs- och skrivsvÄrigheter Förebyggande ÄtgÀrder

Nationella utvÀrderingar har visat att lÀsförmÄgan hos svenska elever har minskat och vi upplever ofta specialundervisningen som om den försöker reparera istÀllet för att förebygga. Studiens syfte var att beskriva pedagogers tankar och kunskaper om det förebyggande arbetet med lÀs- och skrivsvÄrigheter i förskola, förskoleklass och Är 1 samt kartlÀgga sprÄkmiljön i de olika pedagogiska verksamheterna. Enligt litteraturen Àr det viktigt med en medveten sprÄkstimulans redan i förskolan för att göra barnen sprÄkligt medvetna. SprÄkmiljön stödjer och stimulerar barnens sprÄkutveckling dÄ den erbjuder god tillgÄng pÄ litteratur, pennor, papper och ordbilder. Den empiriska delen utfördes med en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod samt genom observation av sprÄkmiljön. MÄlgruppen bestod av pedagoger frÄn förskola, förskoleklass och Är 1. Resultatet visade att pedagoger i förskola och förskoleklass ansÄg att de inte hade tillrÀckliga kunskaper inom lÀs- och skrivomrÄdet.

Krigföringens grundprinciper i nutida marina insatser

Uppsatsen tar sitt avstamp i Àmnet krigsvetenskap och den förÀndring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot Àr krigföringens grundprinciper och tillÀmpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstÄtt gÀllande krigföringens grundprinciper. Genom att avgrÀnsa omrÄdet till taktisk och operativ nivÄ, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frÄgestÀllning definieras till: Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen?En kvalitativ metod, dÀr litteraturstudier och intervjuer anvÀnds som forskningstekniker, faststÀlls som lÀmplig metod för uppsatsen. DÀrefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt kÀllorna ur en kritisk synvinkel.

Är ett liv vĂ€rt att veta? : En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv

Örebro UniversitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 61-90 pSAMMANFATTNINGTitel: Är ett liv vĂ€rt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektivFörfattare: Högberg, Helena och Korhonen, LjubicaHandledare: Karlsson, UrbanInom Ă€mnesomrĂ„det socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förstĂ„else av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förstĂ„else av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft pĂ„ identitetsutvecklingen?Den metod som anvĂ€ndes var kvalitativ och materialet inhĂ€mtades med hjĂ€lp av djupintervjuer med tvĂ„ personer.

PÄ vilket sÀtt faller mÀnniskor med psykisk sjukdom "mellan stolarna"?

Psykiatrin Àr ett aktuellt Àmne i dagens debatt. Ofta aktualiseras problematiken kring psykiskt sjukas situation efter att nÄgot hemskt vÄldsbrott skett. Medierna rapporterar om anhöriga som förgÀves sökt hjÀlp nÀr de anat att nÄgot hemskt kan komma att ske, dock utan respons. Det Àr lÀtt att genom medias rapportering fÄ uppfattningen att merparten av psykiskt sjuka Àr brottsbenÀgna. Sambandet mellan psykisk sjukdom och vÄldsbrott Àr dock enligt statistik inte pÄtagligt.

Cross Cultural Competence : Ett sÀtt att förstÄ vÄr vÀrld

Vi strÀvar alltid efter att förstÄ det som sker i den vÀrld vi lever i. Till vÄr hjÀlp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lÀrt oss under vÄra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar vÄra upplevelser och sÀtter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda hÀndelser omöjliga att förstÄ och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur Àr ett av de verktyg vi mÀnniskor anvÀnder för att förklara den verklighet vi lever i.

?Vi strÀvar efter ett samhÀlle fritt frÄn narkotika.? : en kvalitativ intervjustudie om drogsamordnare- och fÀltarbetares uppfattningar av drogförebyggande arbete.

Bakgrund: FrÄgor rörande narkotika har i dagens samhÀlle blivit större och problemet vÀxer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pÄgÄr och kommunerna hoppas pÄ att fÄ se ett tydligt resultat framöver med ett minskat narkotikabruk hos frÀmst ungdomar. SMD (SkÄnesamverkan mot droger) Àr en samverkansgrupp dÀr olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nÀtverk som finns för folkhÀlsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skÄnska kommuner skrivit pÄ en samverkansöverenskommelse med polisen.

Inkluderande undervisning : En studie av lÀrares, sÀrskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar

Studiens syfte var att undersöka lÀrares, sÀrskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av sÀrskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhÄllande till inkludering, uppfattningar om lÀrares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna sjÀlva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv dÀr vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen.

ÅtgĂ€rder mot klotter

MÄnga av de ÄtgÀrder som vidtagits för att komma till rÀtta med klotterproblemen bygger pÄ för lite kunskap, och har i vissa fall istÀllet t o m bidragit till att klottret ökat. Det viktigaste Àr att inhÀmta kunskap om klotterkulturen och om de som utövar det för att kunna ta till rÀtt ÄtgÀrder. Man ska utgÄ frÄn hur det ser ut hos sig, för en ÄtgÀrd som fungerat pÄ ett stÀlle Àr inte sjÀlvklar till att fungera pÄ ett annat. Situationella ÄtgÀrder dominerar nÀr det gÀller insatser som gjorts runt om i landet. Men om man ser till projektet i Karlstad och det lyckade resultatet dÀr, sÄ ser man att det kan löna sig att Àven satsa pÄ olika sociala ÄtgÀrder?.

Familjebehandling möter  Barns Behov I Centrum : NÄgra utredare och behandlares syn pÄ BBICŽs inverkan pÄ familjeterapeutisk insats inom socialtjÀnstens öppenvÄrd

För relativt kort tid sedan, Är 2006 började en omfattande reform BBIC? barnets behov i centrum spridas inom socialtjÀnsten i Sveriges kommuner. BBIC Àr ett system för handlÀggning och dokumentation, planering och uppföljning av insatser. Idag arbetar över hÀlften av Sveriges kommuner med BBIC och dÀrmed berörs ocksÄ dessa kommuners öppenvÄrdsverksamheter som arbetar utifrÄn bistÄndsgivna insatser.                      Den hÀr studiens syfte har varit att ta reda pÄ hur BBIC inverkar pÄ den familjeterapeutiska insatsen inom socialtjÀnstens öppenvÄrd i en kommun, genom att efterfrÄga nÄgra utredare och behandlares erfarenheter och Äsikter. Studien försöker ocksÄ svara pÄ förutsÀttningar och möjligheter för BBIC att fungera som metodutvecklande instrument genom insatsen.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->