Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna gĂ„r nĂ€r det skĂ€nks till en vĂ€lgörenhetsorganisation. Uppsatsen Ă€mnar besvara frĂ„gor om hur vĂ€lgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att pĂ„ sĂ„ vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa transparens. Uppsatsens syfte Ă€r sĂ„ledes att beskriva hur en vĂ€lgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka vĂ€lgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten.

Arbetets ena syfte Àr att identifiera gatukonstnÀren Banksys stil och se vilka faktorer som kan lyftas fram som "Banksyska". Det andra syftet Àr att undersöka hur Banksy förhÄller sig till begreppet "konstvÀrld" som teoretikerna Arthur Danto, George Dickie och Howard Becker talar om. Efter att ha observerat och granskat ett stort kvantitativt urval av Banksys gatukonstverk valdes ett antal verk ut, som sedan analyserades genom en semiotisk analysmetod. Genom de semiotiska analyserna och uttalanden frÄn Banksy gick det att konstatera ett tydligt mönster av fÀrgstarka, schablonmÄleriska, ironiska, paradoxala och frÀmmandegjorda bilder utifrÄn den auktoritÀra kontext som karaktÀrerna i bilderna brukar ses i. Det gick Àven att konstatera att Banksys relation till konstvÀrlden Àr paradoxal utifrÄn uttalanden och de semiotiska analyserna, dÄ han pÄstÄr sig vara ointresserad av konstvÀrlden samtidigt som han deltar i den..

Den hÀr undersökningen har studerat skillnader mellan arbetets pÄverkan pÄ utbrÀndhet i Kina och Sverige. Studien hade för avsikt att se om skillnader förekom, vilka skillnader det var samt hur de yttrade sig. Studier inom omrÄdet i Kina Àr mycket outforskat medan det i Sverige och övriga vÀstvÀrlden talas om det dagligen. Resultatet av den hÀr studien pekar pÄ att skillnaderna mellan lÀnderna knappt Àr förekommande. Detta kan till stor del bero pÄ Ikeas organisationskultur.

Arbetet Àr en teoretisk fördjupning genom en litteraturstudie kring begreppet den Andre. Studien tar upp begreppet utifrÄn olika discipliner som filosofi, kulturstudier och psykologi, frÀmst psykoanalys men Àven i en mer allmÀn betydelse. Studien sÀtter Àven den Andre i en historisk kontext samt belyser olika sammanhang som begreppet har anvÀnts och anvÀnds i, inom samhÀllsvetenskapen. Studien visar att den Andre har skilda betydelser inom olika discipliner samt att olika teoretiker har lagt in olika innebörder i begreppet. Samtidigt finns det ocksÄ gemensamma beröringspunkter. Bland annat Àr den Andre pÄ olika sÀtt meningsskapande och nÄgot relativt, vi Àr varandras den Andre, förutom i undantagsfall. I flera sammanhang finns det ocksÄ en maktdimension kopplat till begreppet. Den Andre förklaras och beskrivs sedan i ett gestaltande arbete i form av en tecknad serie. Vem Àr den Andre? En serie som gör ansprÄk pÄ att vara pedagogisk sÄ till vida att den förklarar olika innebörder av begreppet..

MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem nationella minoritetssprÄk i vilket forskning kring kulturella aspekter Àr av begrÀnsat omrÄdesfokus. De politiska ÀndamÄl som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk, Àmnar skapa en sprÄklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport pÄvisar att kunskapsbristerna Àr stora dels gÀllande ansprÄk minoriteter efterfrÄgar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrÀttigheter. Ett ledord i lagen Àr frÀmjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad frÄn andra minoritetsgrupper urskiljer meÀnkieli inte en lika sÀregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

I denna uppsats prövas orsakssambandet mellan USA:s militÀrstrategiska kultur och dess armédoktrin FM 1 (Field Manual 1). Syftet Àr att pÄvisa i vilken grad som den militÀrstrategiska kulturen pÄverkat utformningen av doktrinen och om detta element kan sÀgas utgöra en sjÀlvklar grund till doktrinens kontext. I uppsatsen förklaras den strategiska kulturens innebörd, bland annat utifrÄn Colin S. Grays tes. Denna tes utgör sedermera uppsatsens teoriansats.

Konsekvenser av konkurser drabbar sÄvÀl företaget sjÀlv som andra intressenter. Exempel pÄ sÄdana Àr investerare, kunder, leverantörer, lÄngivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags vÀg mot konkurs Àr dÀrför ett bidrag till sÄvÀl företaget sjÀlv som samhÀllet. I den hÀr studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras pÄ smÄföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan anvÀndas för att prognostisera konkurs för 18 mÄnader framÄt i tiden.

Uppsatsen undersöker med en systematisk litteraturöversikt centrala teman inom ledarskapsforsk­ningen mellan Ären 1940 och 2010. Finns det nÄgon skillnad mellan Àldre (1940-1999) och yngre ledarskapsforskning (2000-2010)? Vidare undersöks typ av artik­lar, var de Àr skrivna och av vem. Uppsatsens analys bestÄr av 2815 artiklar som har ordet ?leadership? i titeln, fo­kus var innehÄllet i titlarna.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. LÀrare pÄ en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever frÄn eleverna pÄ dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrÄn intervjuerna gett en kartlÀggning av hur lÀrare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, bÄde medvetet och omedvetet. UtifrÄn kartlÀggningen gjordes ocksÄ en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lÀrarna anpassar matematiken till olika program pÄ flera sÀtt och nivÄer. Vissa anpassningar gör lÀrarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgÄngar till grupper och programmÄl eller pÄ individnivÄ med stöd, extra material och utmaningar.

Idag fokuserar företag mer och mer pÄ att energieffektivisera sina verksamheter dÄ det finns bÄde ekonomiska och miljömÀssiga vinster i detta. För att minska energiförbrukningen i samhÀllet Àr det bra att börja med dess infrastruktur. För att funktionen hos ett avloppsreningsverk ska vara god samtidigt som energikostnaderna hÄlls nere Àr bland annat valet av rÀtt pumpar och blÄsmaskiner för den aktuella driftsituationen av största vikt. Att hitta balansen mellan funktion och energieffektivitet hos en kombination av maskiner Àr dock ett tidskrÀvande arbete. Genom tvÄ fallstudier och matematisk modellering var syftet med detta examensarbete att bestÀmma huruvida det Àr möjligt att grovt uppskatta livscykelkostnaden hos olika kombinationer av pumpar och blÄsmaskiner i varierande driftsituationer.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka och jÀmföra förutsÀttningar för den svenska respektive den finlÀndska undervisningen i matematik för grundskolans mellanstadium. Detta undersöks genom en textanalys av de bÄda lÀndernas kursplaner i matematik samt tvÄ lÀroböcker för Ärskurs 5 i respektive land. Det matematiska omrÄdet brÄk fokuseras och böckerna undersöks för att utreda vilka likheter och skillnader som kan ses lÀnderna emellan gÀllande matematiskt innehÄll, sprÄkbruk samt frÀmjandet av imitativa respektive kreativa matematiska resonemang.I studiens analys av kursplanerna framkommer att de finlÀndska eleverna i Ärskurs 5 förvÀntas behandla fler moment inom brÄkomrÄdet. Detta avspeglas i viss utstrÀckning i lÀroböckerna, dÀr de finlÀndska böckerna omfattar fler moment pÄ omrÄdet. De moment som behandlas i bÄda lÀndernas böcker har dessutom en högre matematisk svÄrighetsgrad i de finlÀndska Àn i de svenska böckerna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka i vilken utstrÀckning det grafiska uttrycket hos den tvÄdimensionella bilden Bergaporten av John Bauer kan överföras till en fiktiv tredimensionell miljö. För att placera projektet i en teoretisk kontext anvÀnds begrepp som parafras och remediering för att beskriva arbetet. Som projektarbete skapas en tredimensionell spelmiljö med Bergaporten som förlaga. Vidare sammanstÀlls en enkÀt som undersöker hur vÀl Bauers grafiska uttryck överförts till spelscenen. Detta genom att respondenterna fÄr jÀmföra renderade bilder frÄn scenen med originalet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad innehav och drift av fÀbodbruk innebÀr för fÀbodbrukare och pÄ vilket sÀtt fÀbodbrukets kulturarv Àr meningsskapande och betydelsefullt för fÀbodbrukarna. I uppsatsen har det stÀllts ett antar frÄgor för att bÀttre kunna undersöka syftet. Dessa frÄgor Àr lÀnkade till ett praktiskt, ett ekonomiskt, ett kulturbevarande och ett förhÄllningssÀttslÀnkat tema inom fÀbodbruket. Till grund för uppsatsen ligger fallstudier frÄn 1998 och 2006. Uppsatsen Àr avgrÀnsad till att handla om det nutida fÀbodbruket i RÀttviks kommun.

Uppsatsen behandlar de maktförhÄllanden som rÄdde nÀr Sveriges atomprogramimplementeras. Undersökningen sker utifrÄn begreppet herrschaftswissen som inlÄnas ur dettyska sprÄket. Ordet herrschaftswissen betecknar kunskaper eller vetande vilka medvetetundanhÄlls i syftet att skaffa eller konsolidera en maktposition.För undersökningen lÀggs hypotesen till grund att det fanns en liten avgrÀnsad atomelitsom disponerade exklusivt över atomkunskapen. StrÄlkastarljuset riktas sedan pÄ frÄganhur den lyckades att transformera denna kunskapsexklusivitet till makt.Granskningen av bl.a. atomindustrins reklampublikationer, populÀrvetenskapligaframstÀllningar, riksdagsprotokoll och arkivmaterial visar tydligt att atomforskarnautnyttjade sina exklusiva kunskaper genom att förskaffa sig en auktoritet som knappastkunde ifrÄgasatts av lekmÀn.Den empiriska undersökningens resultat sÀttes sedan i en större kontext i och med attolika teorier om kunskap och makt appliceras pÄ dem.Avslutningsvis berör uppsatsen Àven frÄgan hur det kunde hÀnde att atomelitensherrschaftswissen förlorade sin makt under vÀldig kort tid..

Nilsson, Kristina (2006). Förskolebarn med sprÄksvÄrigheter i ett samspelsperspektiv - en fallstudie. (Pre-school children with language difficulties in an interactional perspective - a case study). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola I mitt arbete som förskollÀrare har jag kÀnt att kunskapen och beredskapen för barn med sprÄksvÄrigheter ofta Àr bristande. Mitt syfte blir dÀrför att att fördjupa min kunskap och öka min förstÄelse kring förskolebarn med sprÄksvÄrigheter i ett samspelsperspektiv. Jag valde fallstudien som metod dÄ jag dÀrmed gavs möjligheten att utnyttja olika metoder, sÄsom intervjuer, observationer och dokument.