I denna jĂ€mförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gĂ€llande regeringsbildande med en jĂ€mförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hĂ€nsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan lĂ€nderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig Ă„t vilket pĂ„verkat det partipolitiska agerandet.En skillnad mellan lĂ€nderna Ă€r att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige prĂ€glats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgĂ„ngar och det partistrategiska agerandet kom att Ă€ndras. SjĂ€lvbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstĂ„nd, och den traditionella ?stora koalitionen? mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestĂ„ende av det populistiska frihetliga partiet.

Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka och förklara begreppen ?jihad? och "heligt krig" och svara pÄ ifall dessa begrepp kunde anvÀndas för att rÀttfÀrdiga terrorism, samt förklara den politiska islam, al-Qaida och det Muslimska Brödraskapets kopplingar till terrorism idag. Undersökningen gjordes med hjÀlp av kvantitativa metoder och framförallt genom litteraturstudier. Resultatet visade att det inte finns nÄgon definitiv förklaring till begreppet jihad, utan det finns Ätminstone tvÄ sÀtt att tolka det pÄ, samt att vÄld genom jihad kan rÀttfÀrdigas genom att tolka och ta koranverser ur sin kontext. .

Ett flerÄrigt utvecklingsarbete inom Polisen har resulterat i en nationell bastaktik. I den ingÄr ett kommunikativt förhÄllningssÀtt. Det bestÄr av tvÄ delar, en del som beskriver hur konflikter eskalerar och vilka faktorer som pÄverkar konflikters utveckling. Den andra delen behandlar olika sÀtt att hantera konflikter. Vi har undersökt om det finns andra modeller för kommunikation som kan fungera i en polisiÀr kontext.

Syftet med vĂ„r studie har varit att studera hur nĂ„gra unga mĂ€n reflekterar kring köp av sexuell(a) tjĂ€nst(er) samt till vilka eventuella diskurser om köp av sexuella tjĂ€nster som dessa reflektioner kan tĂ€nkas anknyta till. För att svara pĂ„ vĂ„rt syfte har vi valt oss av följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur diskuteras köp av sexuella tjĂ€nster utifrĂ„n en individ- och samhĂ€llsnivĂ„ med fokus pĂ„ fri(villig)het och ansvar? Är detta förhĂ„llningssĂ€tt nĂ„gonting som förĂ€ndras utifrĂ„n om köpet görs pĂ„ olika arenor som internet eller utomlands? PĂ„verkar köparens eventuella motiv bakom köpet diskussionen kring köp av sexuella tjĂ€nster? Vilka diskurser kring prostitution uppkommer i deras diskussion och vilka Ă€r de mest framtrĂ€dande? Vi har genomfört tre stycken internetbaserade fokusgruppsintervjuer via msn-chatt och sammanlagt deltog 13 intervjupersoner, 11 via fokusgruppsintervjuer samt ytterligare tvĂ„ via e-post. VĂ„r urvalsgrupp, unga mĂ€n i Ă„ldern 18-29 Ă„r, rekryterades via öppen annonsering pĂ„ tvĂ„ olika ungdomsforum, Ungdomar.se samt Fryshuset.se samt via Facebook.com. Som ett försök att förstĂ„ de olika resonemang som lyfts angĂ„ende köp av sexuella tjĂ€nster i de övergripande samhĂ€llsdiskurserna inspireras vi i studien av att koppla intervjupersonernas reflektioner till fem olika förstĂ„elsediskurser; sexköp som ekonomisk verksamhet, sexköp som vĂ„ld, sexköp som social konstruktion, sexköp som drift och sexköp som beroende.

Patienters upplevelser av internetbaserad sjÀlvhjÀlpsbehandling Àr ett obeforskat omrÄde inom psykoterapiforskningen. I syfte att utforska upplevelser av att genomgÄ internetadministrerad kognitiv beteendeterapeutisk sjÀlvhjÀlpsbehandling mot depression intervjuades 12 deltagare. Tematisk analys genererade de övergripande kategorierna:LÀsa och göra; NÄgon som.. bryr sig; Det svÄra Àr det givande samt Orden man bÀr med sig. Mönster av upplevelser och förÀndringsprocesser i informanternas berÀttelser föll ut i tre grupperingar: Noviser, LÀrjungar och MÀstare.

Enligt IFLA:s mÄngkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att frÀmja kulturell mÄngfald. Samtidigt pÄvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlÀngd arm i den sÄ kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som prÀglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk Àr inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger SÀljö i LÀrande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och LÀrande och kulturella redskap: om lÀrprocesser och det kollektiva minnet.

Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna. Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.

Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematiksatsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Vi som har skrivit arbetet har haft olika erfarenheter kring lÀsning av matematiska textuppgifter. Intresset vÀxte, dÄ vi blev intresserade kring varför det kan vara svÄrt att lÀsa en matematisk text. Syftet med studien Àr att undersöka hur elevers lÀsförstÄelse binds samman med lÀsning av matematiska textuppgifter samt se vilka inre och yttre faktorer som pÄverkar förstÄelsen. Kvalitativa intervjuer tillsammans med en kombination av fallstudier och observationer ligger till grund för metoden som anvÀnts i studien. I undersökningen deltog 63 elever och fyra lÀrare.

Piratkopiering i Kina har varit ett Àmne som flitigt debatterats internationellt de senaste Ären. Denna uppsats Àmnar analysera ÄtgÀrder vidtagna för att implementera immateriella rÀttigheter i Kina i en ekonomisk, politisk och historisk kontext. Sedan Kina gick med i WTO har landet varit tvunget att Àndra sin lagstiftning inom mÄnga omrÄden, speciellt rörande immateriella rÀttigheter. Positiva och negativa aspekter av full implementering av dessa regler i Kina analyseras Àven..

Uppsatsen fokuserar pÄ beskrivningen av idén om gröna ramverk dvs. att vegetation anvÀnds som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger pÄ den idémÀssiga beskrivningen och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike dÀr man medvetet anvÀnt sig av gröna ramverk för att ge struktur till exploateringsomrÄden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, lÀst litteratur som Desvigne skrivit i Àmnet samt kommunala dokument frÄn Bordeaux. AnvÀndandet av ett grönt ramverk i Bordeaux var lÄngt ifrÄn sjÀlvklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhÄllningsÀtten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar Àven möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

Syftet med studien var att undersöka vilken medvetenhet lÀrare i grundskolans tidigare Är har om elevers lÀrstilar och hur de anpassar sin undervisning för att kunna nÄ fram till alla elevers lÀrstilar i klassrummet. Denna undersökning gjorde jag utifrÄn Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. I studien anvÀndes en kvalitativ ansats och jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer och osystematiska observationer som datainsamlingsmetoder. Tre lÀrare i Är 2 och 3 observerades och intervjuades och resultaten som framkom visade pÄ lÀrarnas medvetenhet och hur de anpassar sin undervisning för att nÄ fram till elevernas olika sÀtt att lÀra pÄ. LÀrarna hade en medvetenhet om att undervisningen behöver varieras och att eleverna ska fÄ arbeta pÄ olika sÀtt eftersom alla elever tycker att olika saker Àr roliga.

Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elever och lÀrares sprÄkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolÄr fyra. Fokus Àr riktat mot anvÀndningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lÀrare anvÀnder sig av. Grunden i vÄr teori Àr det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn att utveckling sker genom social kommunikation med andra mÀnniskor. Det Àr miljön, kommunikationen och sammanhanget som Àr i centrum. Metoden Àr av kvalitativ struktur som bestÄr av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av tvÄ observatörer, riktar sig mot lÀrare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna.

Matematik i förskolan - ur förskollÀrarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen pÄ matematik i förskolan ser ut bland förskollÀrare och hur det pÄverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollÀrare ser pÄ matematik. Spelar synen pÄmatematik en avgörande roll pÄ hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frÄgestÀllningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda pÄ detta har en enkÀtundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmÀssiga och verksamma förskollÀrare.

Syftet med vĂ„r uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som Ă€r idĂ©bĂ€rarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmĂ€ssiga placering belyses.DĂ„ undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som anvĂ€nds för att kartlĂ€gga spridningen av modellen i kommunerna Ă€r NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkĂ€tundersökning, och vĂ„r mĂ„lpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen pĂ„ undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjĂ€lp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivĂ„ pĂ„ 5%. VĂ„rt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invĂ„narantal.