BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan Àr nÄgot som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans lÀroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi lÀst Àr det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstÄ demokrati och dess vÀrderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var dÀrför viktigt för oss att undersöka hur förskollÀrare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollÀrare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att anvÀnda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde tvÄ fokusgruppssamtal med sju förskollÀrare och en barnskötare totalt.

I detta examensarbete var vÄrt syfte att försöka se vilka matematiska förmÄgor som synliggjordes nÀr elever arbetade tillsammans i grupp. Eleverna gick i Är 3-4 och de fick arbeta med ett matematiskt problem. Till största delen har vi anvÀnt oss avKrutetskiis definition av vad han menade var matematisk förmÄga. Dessa definitioner har vi brutit ner och tolkat sÄ att de blev tillÀmpningsbara pÄ barn i 9-10 ÄrsÄldern. Vi har observerat 12 elever, som har videofilmats och nÀr vi analyserade materialetupptÀckte vi flera av Krutetskiis förmÄgor.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra i vilka situationer förskolepedagoger och barn pÄ en förskolas smÄbarnsavdelning anvÀnder sig av surfplattor. Faktorer som undersökts har varit vilka kontexter som utgör dessa situationer, vilka bestÄndsdelar dessa kontexter bestÄr av samt vilka motiv och aktiviteter som ligger till grund för anvÀndning av surfplattor. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr och har undersökt en smÄbarnsavdelning med barn upp till tre Är pÄ en förskola i Stockholm. För att Ästadkomma detta har semi-deltagande observationer skett pÄ förskolan under fyra dagar. Den insamlade datan har stÀllts mot och analyserats efter Nardi, Dourish och Benyons teorier om kontext samt Blomberg, Burrell & Guests teori om etnografi.

Homework is and has always been a part of school work. It may take a lot of time from the pupils? leisure. Despite this, you cannot find anything written about homework in the curriculum. How can this be? Is homework necessary and what is its function?The purpose of this study is to find out how a few teachers in primary school reason about homework.  What are their attitudes towards homework and what functions do they see?To get an answer to this I studied literature and research reports, and did four qualitative interviews with teachers who teach grades 1-6.The results show that all the teachers give homework to their pupils, but their opinions about homework differ.

Syftet med uppsatsen Àr att utveckla förstÄelse av villkor som Àr specifika för den kontext samhÀllsentreprenörer verkar i och som pÄverkar dem att utveckla en samhÀllsentreprenöriell anda. Den frÄgestÀllning jag sökte svar pÄ var vad verksamma samhÀllsentreprenörer upplever som vÀsentliga kontextuella villkor för sitt agerande, sina tankar och sina attityder för att kunna utveckla en samhÀllsentreprenöriell anda. Uppsatsen har en etnografisk ansats, dÄ intresset har varit att skapa förstÄelse och en beskrivning av samhÀllsentreprenörskap ur samhÀllsentreprenörernas synvinkel. Det empiriska materialet utgörs av 10 intervjuer, samt observationsmaterial av informanternas agerande pÄ internet. Materialet har tolkats med hjÀlp av en tolkningsram.

Detta arbete Àr en textanalys av hur nÄgra svenska lÀroböcker i matematik introducerar algebra speglat i van Hieles teorier om tankenivÄer vid inlÀrning. Van Hieles teorier poÀngterar sprÄket som kunskapsbÀrare i matematik vilket gÄr som en röd trÄd genom analysen. Generellt börjar lÀroböckerna pÄ van Hieles tankenivÄ 3. Enligt van Hieles teorier borde undervisningen i algebra börja pÄ nivÄ 1, vilket dÄ blir lÀrarens uppgift att göra utan stöd av matematikboken. Förslag pÄ arbetssÀtt för nivÄ 1 och 2 ingÄr..

Syftet med denna studie var att undersöka vad olika typer av spel anses ha för betydelse i matematikundervisningen i Ärskurs 1-3 ur lÀrares perspektiv. I studien har fem aktiva lÀrare i Ärskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar bland annat att spel kan stödja inlÀrningen inom de flesta matematiska omrÄden. Dessutom innehÄller matematikspel mÄnga betydelsefulla delar som kan stödja elevernas inlÀrning, till exempel genom motivation och kollegialt lÀrande. DÀremot kan spel ocksÄ stjÀlpa inlÀrningen för att spelen anses sÄ roliga att eleverna glömmer att reflektera och vara medvetna om sitt lÀrande..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta pÄ frÄgorna som lÀraren stÀllde till sina elever. Studien bestÄr av observationer frÄn tre matematiklektioner i en Är 5 klass. TvÄ av lektionerna Àr könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen Àr i helklass. Undersökningen visade att lÀraren anvÀnde sig mest av slutna frÄgor, dÀr svaret ibland fick mer uppmÀrksamhet Àn förstÄelsen.

In several scientific and technical educations today we meet mathematical studies in differential- and integral calculus. The classic mechanics is a foundation for the physics and it has made it possible for today's technical developments that we in our everyday life meet and make use of. The intention for this essay is to give a picture of the person behind this discoveries that changed the science and the world. Besides the purpose to bring the reader on a journey through Isaac Newton's life the main intention is to give an understanding of the way he discovered the binomial theorem, the differential- and integral calculus, the numerical methods Newton-Raphson's and Newton's interpolation-polynomial, Newtons identities and his classification of third-degree curves and elliptic curves. A derivation of Kepler's first law is also included..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur barn i Äldrarna tre till sex Är uppfattar de geometriska formerna i sin nÀrmiljö, utan att nÄgon vuxen pÄvisar formerna. I undersökningen ingÄr Àven att se vilka former barnen kÀnner till och hur de benÀmner formerna. Metoderna som anvÀnts i undersökningen Àr intervjuer och observationer. Huvudresultatet var att barnen sÄg olika geometriska former i sin förskolemiljö. Hur barnen benÀmnde formerna varierar mellan matematisk benÀmning och vardagsbenÀmning och Àven egen pÄhittad benÀmning.

VÄrt examensarbete handlar om matematiken med matematiskt sprÄk i fokus. Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ om anvÀndandet av matematiskt sprÄk i undervisning kan hjÀlpa elever i deras matematiska begreppsutveckling och i vilken utstrÀckning lÀrare anvÀnder matematiskt sprÄk i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av intervjuer med lÀrarna och undervisning med observation och diagnostiska test i Ärskurs tre. Vi har sjÀlva undervisat i en sekvens av lektioner och mÀtt elevernas kunskap i begreppsanvÀndning före och efter undervisningen, samt gjort observationer under undervisningens gÄng. VÄrt resultat visar inte nÄgon stor Àndring hos eleverna men alla intervjuade lÀrare anser att matematiskt sprÄk Àr viktigt för begreppsutveckling i matematik..

Vi vill undersöka vilka förestÀllningar matematikintresserade lÀrare som undervisar i skolÄr 1-3 har om matematik och Àmnesintegration. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi dels intervjuat och dels anvÀnt enkÀtsvar frÄn tvÄ lÀrare som har matematisk utbildning och tvÄ lÀrare som inte har det. Resultatet visar att lÀrarna i vÄr undersökning har en förestÀllning om att Àmnesintegration Àr att i undervisningen fÄ in flera skolÀmnen samtidigt, bÄde spontant och planerat. Enligt lÀrarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgÄ frÄn elevernas verklighet. De anser att bl.a.

Det hÀr Àr en uppsats vars syfte Àr att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare nÀr man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handlÀggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handlÀggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist pÄ kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhÄller sig till. DÀr de teoretiska begreppen som man anvÀnder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli pÄverkad av mÄnga olika subjektiva faktorer. En klient mÄste dÀrför har mycket tur för att kunna fÄ hjÀlp.

Den Entreprenöriella Filosofin Àr en studie av ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i de nya kunskapskriterierna i gymnasieÀmnet filosofi sett i ljuset av Gymnasieskola 2011 (GY11). Uppsatsen inleds med en kort presentation av Àmnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hÀmtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att anvÀndas i sjÀlva analysen av de nya kunskapskriterierna. I syfte att sÀtta in undersökningen i en historisk kontext ges Àven en presentation av olika epistemologiska skolor och hur synen pÄ kunskap i skolan har skiftat genom Ären. Den efterföljande komparativa lÀsningen av de nya kunskapskriterierna gentemot de gamla betygskriterierna, dÀr en rad nyintroducerade begrepp sÄsom entreprenör och entreprenöriellt lÀrande dessutom tolkas utifrÄn sin nya kontext visar att det har skett en förskjutning av vilka förmÄgor eller kunskaper som nu skall bedömas i gymnasieÀmnet filosofi. Textanalysen visar Àven att det har skett en förskjutning vad gÀller kunskapssyn mot ett mer instrumentellt förhÄllningssÀtt och att detta bygger pÄ ideologisk tendens snarare Àn vetenskaplig övertygelse..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur Afrika gestaltas genom bilder i lÀroböcker i samhÀllskunskap för grundskolans senare Är. För att kunna urskilja den övergripande framstÀllningen av Afrika har en kvantitativ bildanalys anvÀnts. Dessutom har en kvali-tativ bildanalys enligt semiotisk modell gett oss redskap för ett förtydligande av vÄra iakttagelser. Som stöd för vÄr analys och slutsats av de framkomna resultaten har vi hÀmtat stöd frÄn tidigare forskning och teorier inom den postkoloniala diskursen. VÄr undersökning har resulterat i olika slutsatser. Vi kan konstatera att det finns fördomar och rester frÄn den koloniala tiden som skildras i ett skapande av vi och dem.