Syftet med detta examensarbete är att studera sambanden mellan olika samtalsroller och samtalsdominans. Vi observerade ett arbetslagsmöte på en grundskola samt intervjuade två av lärarna som ingick i arbetslaget. Med hjälp av Dueks taxanomi över samtalsroller och Linells och Adelswärds teorier om samtalsdominans har vi sett tendenser på att det finns ett samband mellan olika samtalsroller och kvantitativ och innehållslig samtalsdominans.Resultaten visar att arbetslagsmedlemmarna sammanlagt uppfyllde sju av tretton samtalsroller samt att några av lärarna skiftade mellan olika samtalsroller under mötets gång. De samtalsroller som uppfylldes var urspårare, underlättare, framryckare, debattör, tillbakadragare, överpratare och underpratare. Resultaten visar även att den läraren som har den högsta kvantitativa samtalsdominansen inte har den högsta innehållsliga samtalsdominansen.

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förändrats genom åren. Syftet är också att visa på hur pedagoger och föräldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning använt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra föräldrar med barn mellan sju och tolv år, samt fyra pedagoger med olika lång erfarenhet inom läraryrket. I intervjuundersökningen framgår det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende på vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. Både lärare och föräldrar upplever att utvecklingssamtalet är en samverkan mellan hemmet och skolan, där elevens utveckling kommer främst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal..

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utsläpp där utsläppen följer en inverterad U-kurva, en så kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta påstående stämmer har historiska data över BNP och koldioxidutsläpp inhämtats från perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kointegrationsanalys undersöka om det finns någon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier.Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhållits för den hypotetiska Kuznetskurvan. Däremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjärt, monotont växande samband.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur kommunikationen mellan bank och kund ser ut och för att svara på detta syfte ställdes fyra forskningsfrågor upp. Dessa forskningsfrågor var: hur kommunicerar banken med kunden vid olika erbjudanden, hur vill kunden att kommunikationen med banken ska ske, hur ser kommunikationsproblemen ut mellan bank och kund och hur vill kunden att banken skall kommunicera vid ett erbjudande? För att få svar på dessa frågor undersökte vi både bankens och kundernas syn på denna kommunikation med hjälp av en fallstudie. Vår undersökning inriktade sig enbart på unga icke-akademiker..

Prestationsbaserad självkänsla är en kognitiv motivationsstruktur som gör att individen strävar efter perfektion i dennes prestationer för att backa upp en låg grundläggande självkänsla. Oro kan definieras som när orealistiskt bekymmer läggs vid framtida händelser. Syftet med denna undersökning var att se om det förelåg någon relation mellan prestationsbaserad självkänsla och upplevd oro inför framtiden gällande arbete och karriär. I studien deltog 40 kvinnor som besvarade en enkät om prestationsbaserad självkänsla (pbs), negativ affekt och oro inför framtida karriär. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan kvinnorna med hög respektive låg prestationsbaserad självkänsla där de som hade en hög pbs oroade sig mer för sin framtida karriär än de med låg pbs.

Detta arbete utgörs av en jämförelse mellan tre olika kornsorteringar på krossat bergmaterial som används i förstärkningslager i vägkonstruktioner. Jämförelsen består främst av bärighetsmätningar utförda med särskild mätapparatur, plattbelastning och med en ny vält försedd med en ny datoriserad typ av vältmätarutrustning, som kalibrerats mot de plattbelastningsprov som tagits. Arbetet är utfört på ett vägobjekt under utförande. Objektet på rv. 26 fd.

Bakgrund: Få barn föds varje år med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsättning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och närstående krävs och audionomen bör vara inläst på hur interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och närstående. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och närstående spelar i samverkan med barnet.Syfte: Att utifrån litteraturen belysa interaktionen mellan pedagoger och närstående och barnet med dövblindhet samt se på de karaktäristiska kommunikationssätten för barnet med dövblindhet.Metod: Litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier använts.                                Resultat: Två olika utbildningsmodeller hittades. En återkom i flera studier och byggde på lämpliga samt olämpliga beteenden, en beskrev tillvägagångssätten i interaktionen. Ett varierat resultat påvisades hos pedagogerna/närstående, mestadels positivt och ett fåtal mindre optimala resultat.

I dagens samhälle är kostfrågor ett aktuellt ämne. Då hälsofrämjandet börjar redan i låg ålder är det viktigt att redan från början försöka påverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlägga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mår. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill säga genom enkätundersökning.

Denna studie syftade för det första till att ge en grundlig och bred presentation av self-esteem-begreppet utifrån sociometerteorin, samt för det andra att korsvalidera Leary m.fl. (1995, studie 1 och 5). Vi ville förmedla hur sociometerteorins nya betraktelsesätt har satt self-esteem begreppet i ett nytt ljus, samt har kunnat förklara self-esteem på ett bredare och mer funktionellt sätt. Vi ville också visa vilka kopplingar det finns mellan self-esteem, social oro, uppfattad social exkluderingsstatus och människors förväntningar om huruvida deras beteende kommer att leda till social inkludering. Utifrån sociometerteorin betraktas self-esteem som en sociometer som övervakar en persons relationsvärde och hjälper människor att reglera sina interpersonella relationer.

Likheter och skillnader mellan det svenska och det nyzeeländska skolsystemet på förskole - och grundskolenivå. De två skolsystemen jämförs med hjälp av information hämtad i intervjuer, enkäter, skoldokument, artiklar, etc..

Konflikter finns överallt i det dagliga livet. De existerar inom individer, mellan människor, inom organisationer, mellan olika grupper och länder. Denna uppsats fokuserade på interpersonella konflikter och de olika sätt individer väljer att hantera dessa konflikter. Huvudsyftet var att undersöka konflikthanteringsstilar hos svenska studenter samt att se på skillnader mellan kvinnor och män. Ett instrument kallat Thomas-Kilmann Conflict Mode Instrument har använts i studien för att mäta i vilken utsträckning studenter använder sig av olika konflikthanteringsstilar.

Bakgrund: Sjukvården idag är en högriskverksamhet där det dagligen sker händelser som kan få allvarliga följder för patienten. Det traditionella förhållandet mellan kvinna och man och mellan sjuksköterska och läkare har mer än något annat bestämt sättet på vilket omvårdnaden i praktiken har utvecklats. Sjuksköterskor och läkare är upplärda att kommunicera på olika sätt vilket får konsekvenser för patientsäkerheten Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer i läkare och sjuksköterskors samarbete inom hälso- och sjukvården som kan påverka patientsäkerheten. Metoden: En litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet: Studien visade att de faktorer i samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som mest påverkade patientsäkerheten var; olämpligt beteende, yrkesroller och ansvarstagande.

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vårdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen på förskolan. Empirin har bestått av fokusgruppdiskussioner där sex pedagoger och tre vårdnadhavare på en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet är socialkonstruktionism och diskursanalys har använts som metod för att synliggöra vilka föreställningar de ger uttryck för när de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vårdnadshavarna. Resultatet visar bland annat på att kommunikationen mellan förskola och hem är av stor vikt och där tvåvägskommunikation är en förutsättning.

3 möten i 3 skalorMänniska - Natur:Hur sker mötet mellan människa och natur år 2012?Byggnad - Plats:Hur förhåller sig byggnaden till topografi och landskap?Människa - Byggnad - Natur:Hur förmedlar byggnaden mötet mellan natur och människa?.