Sökresultat:
39019 Uppsatser om Läsa mellan raderna - Sida 34 av 2602
Litauiska kvinnors möte med den svenska kulturen
 MÄnga heltidsstuderande i Sverige arbetar vid sidan av studierna trots att heltidsstudier betraktas som förvÀrvsarbete pÄ heltid. Det Àr tÀnkbart att hÀlsoeffekterna för studenter som arbetar blir liknande som för dem som har en stor arbetsmÀngd, övertidsarbetar med mera i förvÀrvsarbete. Syftet med undersökningen var att undersöka samband mellan arbete vid sidan av studierna och sjÀlvskattad hÀlsa. En webbenkÀt utformades och distribuerades till alla studerande pÄ ett treÄrigt utbildningsprogram vid Stockholms universitet. Inget samband observerades mellan arbetsmÀngd och hÀlsa, men dÀremot fanns ett samband mellan ekonomisk oro samt om arbetet pÄverkar studierna och hÀlsa.
TvÄ pedagogers sÀtt att tala om lÀs- och skrivutveckling pÄ gymnasiesÀrskolans individuellaprogram yrkestrÀning
Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör grĂ€nslöst arbete och mental samt fysisk hĂ€lsa. Ăven att undersöka skillnader mellan olika anstĂ€llningsförhĂ„llanden sĂ„ som fastanstĂ€llning och ej fastanstĂ€llning och om de skiljer sig Ă„t beroende pĂ„ arbetsvillkor och hĂ€lsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var mĂ€n. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hĂ€lsa. Det visade sig Ă€ven att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanstĂ€llda och ej fastanstĂ€llda.
FöretagshÀlsovÄrden ? en evig diskussion? : En studie om förvÀntningar och upplevelser kring företagshÀlsovÄrdens funktion.
FöretagshÀlsovÄrden (FHV) agerar pÄ en fri marknad i egenskap av oberoende expertresurs. Skillnader finns mellan vad kunderna efterfrÄgar och vad FHV önskar leverera. Det Àr dÀrför intressant att studera om förvÀntningarna frÄn kunden stÀmmer med den intentionen FHV har. Vidare Àr det intressant att stÀlla det i relation till den funktion FHV ?bör? ha enligt en nationell diskussion.
Hur lÀnge ska man vara ute? : En undersökning om samband och skillnader mellatre förskoleformer nÀr det kommer till utevistelsens lÀngd
Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrÄnvaron och kunnandet om vÀxter och djur i nÀrmiljön hos barn i tre olika förskoleformer.Syftet med denna studie Àr att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens lÀngd och barns hÀlsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av utevistelse.Studiens frÄgestÀllningar:Vilka skillnader finns det i sjukfrÄnvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna?Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna nÀr det kommer till att namnge djur och vÀxter i nÀrmiljön?GÄr det att faststÀlla samband mellan utevistelsens lÀngd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna?För att kunna besvarar studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna pÄ förskolorna har fÄtt besvara. Dessa studier har genomförts pÄ sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingÄr I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet pÄ denna studie visar pÄ att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus Àn de barn som inte har lika lÄng utevistelsetid.Nyckelord: Utevistelse, Förskola, HÀlsa, Kunskap.
Riskbedömningsmodeller. Kan anvÀndandet minska frekvensen av postoperativt illamÄende och krÀkning?
Inledning Postoperativt illamÄende och krÀkning Àr ett vÀlkÀnt problem efter sövning medgenerell anestesi och drabbar mellan 20 % och 30 % av alla patienter som blir sövda. För attminska de obehag och lidande som illamÄende och krÀkning kan ge den postoperativapatienten vore det optimala att profylaktiskt behandla de patienter som löper en stor risk attdrabbas av postoperativt illamÄende och krÀkning. För att avgöra hur hög risk patienten har attdrabbas av postoperativt illamÄende och krÀkning beskrivs i litteraturen ett flertalriskbedömningsmodeller som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av. Syfte att granska omanvÀndandet av en riskbedömningsmodell kan minska frekvensen av postoperativt illamÄendeoch krÀkning hos patienter som erhÄllit generell anestesi. Metod Litteraturstudie.
Vem Àr jag? Vad kan jag? Vad vill jag? : Om coachingprocessen i Livs- och KarriÀrplanering
Livs- och karriÀrplanering (LKP) Àr en strukturerad tidsbegrÀnsad form av coaching som undersöker tre frÄgestÀllningar: Vem Àr jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framÄt i LKP. Resultaten visar en samstÀmmig syn mellan coacher och klienter avseende de framtrÀdande faktorerna som pÄverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa Àr samtalen mellan coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och klient, metoden med dess upplÀgg samt klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och klient samt klientens motivation ocksÄ bidrar till en positiv utveckling av processen.
Skillnader och samband mellan attributioner och situationsspecifikt sjÀlvförtroende : Kön och Äldersaspekter, samt skillnader mellan idrottskategorier och positiva och negativa prestationer.
Sammanfattning Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig Ät mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och Äldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionÀrer, individuella och lagidrottare gÀllande attributionsstil och situationsspecifikt sjÀlvförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt sjÀlvförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i Äldern 16 till 67 Är. För att mÀta attributioner anvÀndes Causal Dimension Scale ? II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mÀta situationspsecifikt sjÀlvförtroende anvÀndes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref.
Kognitiv dissonans och förÀndring av styrmedel: En experimentell studie av val mellan budget och balanserat styrkort
Den ökade takten av förÀndringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som Àr mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det hÀr sÄ Àr det realistiskt att tÀnka sig att beslutsfattare kommer att stÀllas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta sÄ har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förÀndringar. Den hÀr studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns nÄgra skillnader mellan hur svÄrt det Àr att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjÀlp av tvÄ hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter pÄ civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, dÀr de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.
Finns det skillnader mellan flickors och pojkars skriftsprÄk?En studie av verbanvÀndning och val av uppsatsÀmne i gymnasiets nationella prov i svenska
Syftet med uppsatsen Àr att identifiera eventuella skillnader mellan flickors och pojkars skriftsprÄk nÀr det gÀller antal verb och variationsgraden i verbens anvÀndning i skrift. Syftet Àr vidare att utröna huruvida flickors och pojkars val av uppsatsÀmne vid fri skrivning pÄ nationella prov i svenska skiljer sig Ät. Slutligen Àr syftet att undersöka huruvida man ur resultaten av undersökningen kan dra nÄgra pedagogiska slutsatser. Efter det att 106 gymnasisters uppsatser undersökts visade resultaten att det inte fanns nÄgra större skillnader mellan könen i anvÀndningen av verb. Vad gÀller val av uppsatsÀmne fanns det dock vissa skillnader mellan könen.
VÀrdet av SPECT-CT som tillÀgg vid skelettscintigrafi : Möjligheten att öka specificiteten vid metastasfrÄgestÀllning
Ekokardiografi Àr en mycket anvÀndbar teknik som bland annat kan bedöma vÀnsterkammarensfunktion hos hjÀrtat med hjÀlp av ejektionsfraktion (EF) och global longitudinell strain (GLS). EF Àr idag den metoden som anvÀnds mest vid bedömning av vÀnsterkammarfunktionen och berÀknas enligt Simpsons biplanmetod. GLS Àr en ny metod som mÀter myokardiets deformation och har i tidigare studier visat sig vara en kÀnslig metod och kan upptÀcka förÀndringar i myokardiet tidigare Àn EF. Vid behandling av bröstcancer kan hjÀrtat pÄverkas toxiskt och dÀrmed genomgÄr denna patientgrupp regelbundna kontroller med ekokardiografi. Syftet med denna studie Àr att jÀmföra tvÄ ekokardiografiska metoder hos 20 stycken kvinnliga bröstcancerpatienter. JÀmförelser har gjorts mellan EF berÀknat med Simpsons biplanmetod (EFbi) och GLS samt mellan EFbi och EF berÀknat frÄn GLS (EFGLS).
Rakblad, Blod och DödslÀngtan : Identitetsskapande och den diskursiva konstruktionen av sjÀlvskadebeteende pÄ ett Internetcommunity
Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av sjÀlvskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner fÄr för medlemmarnas identitetsskapande pÄ ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. TvÄ diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras sjÀlvskadebeteende pÄ skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan bÄda diskurserna.
Studie av strandskyddsdispenser i GÀvleborgs lÀn : JÀmförelse mellan lÀnets kommuner
En studie av hur GÀvleborgs lÀns kommuner tillÀmpar strandskyddsbestÀmmelserna vid dispensbeslut. Studien bestÄr av frÄgeenkÀter, intervjuer samt en genomgÄng av dispensbeslut i tre utvalda lÀn mellan 2002-2006. Resultatet visar pÄ att det finns skillnader i sÄvÀl bedömningen av dispensansökningar som i dispensbeslutens formalia..
Prevalens av ADHD bland fÀngelsedömda mÀn och kvinnor : Vilka skillnader och likheter finns mellan könen?
Studiens syfte Àr att undersöka hur stor del av de mÀn och kvinnor som döms till fÀngelse som har uppmÀrksamhetsstörning (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Den skall Àven besvara frÄgan om huruvida det finns skillnader mellan könen i prevalens, samt om det finns korrelation mellan ADHD och Antisocial personlighetsstörning (ASPD). Metoden som anvÀnds Àr sjÀlvskattningsformulÀr som Àr vÀlbeprövade inom detta omrÄde, Wender-Utah rating Scale (WURS) och Mini Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.). FormulÀren besvarades av 49 fÀngelsedömda mÀn och kvinnor, vilka var inskrivna pÄ kriminalvÄrdsanstalter i mellansverige. Resultatet av studien visar att en hög andel av den aktuella populationen har bÄde ADHD och ASPD.
OMAKA FĂRĂLDRAR : En kvalitativ studie om separerade förĂ€ldrars konflikter
En kvalitativ studie om konflikter mellan separerade förÀldrar och samhÀllsförÀndringar som har bidragit till att konflikter mellan dessa förÀldrar har ökat. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts Àr: GÄr det att urskilja nÄgra specifika mÄlgrupper som nyttjar erbjudandet om samarbetssamtal? Vilka orsaker kan det finnas till att förÀldrar uppsöker hjÀlp i form av samarbetssamtal? Finns det nÄgra specifika samhÀllsförÀndringar som har bidragit till att konflikter mellan separerade förÀldrar har ökat? En semistrukturerad intervjumetod har anvÀnts för att intervjua familjerÀttsekreterare i deras roll som samtalsledare. Litteraturstudier har utförts om samhÀllsutvecklingen.En narrativ analysmetod har anvÀnts för redovisning av resultatet. Resultatet visar bl.a.
"Socialstyrelsen rekommenderar" : En undersökning om samspelet mellan reklam och samhÀlle
Uppsatsen beskriver hur samhÀllets ekonomiska och kulturella situation pÄverkar reklamens utformning. UtgÄngspunkten i arbetet Àr samspelet mellan samhÀllets situation och reklamens utformning och omfattar Ären 1960 till 2005. Vi har funnit olika företeelser som kan kallas trender i samhÀllets ekonomiska och kulturella situation som till viss del kan kopplas till de trender som iakttagits i reklamen. Vi har Àven sett trender i reklamen som kan sÀgas ha pÄverkat samhÀllets utveckling. DÀrmed kan vi sÀga att det finns en pÄverkan mellan samhÀllets situation och reklamens utformning.