I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Syftet med studien är att belysa skrivundervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Samhället idag ställer krav på människors skrivkunnighet och konsekvensen blir följaktligen att undervisningen i skolan bör hålla en god kvalité. Vi har i vår studie tittat på den generella undervisningen och på specialundervisningen  i skrivande. Vi har valt att undersöka vad lärare och speciallärare anser vara viktigt att skrivundervisningen innehåller samt vilket arbetssätt de använder och vilka åtgärder som sätts in för elever i behov av särskilt stöd. Genom enkäter och intervjuer har vi fått en inblick i hur skrivundervisningen ser ut.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skrivundervisning kan ske i förskoleklass och hur denna kan komma att påverka elevernas syn på sig själv som skrivande personer. Utifrån elevintervjuer och observationer i tre förskoleklasser besvarades de två frågeställningarna: Hur skiljer sig skrivundervisningen i förskoleklass åt beroende på de metoder som ligger till grund för elevers skrivutveckling? Vilka likheter och skillnader förekommer bland elevernas uppfattningar kring sitt skrivande? Studiens resultat visade att den skrivundervisning eleverna mötte i förskoleklassen skiljde sig markant åt beroende på metodval för skrivutveckling, vilket även kom att påverka elevernas inställning till sig själv som skrivande personer. Fyra stora skillnader framkom i elevernas uppfattningar kring skriftspråkshändelser, språkliga medvetenhet, samlärande och självförtroende. En likhet framkom kring elevernas önskemål av innehåll i deras texter.

Forskning har visat att godkända elevtexter ofta underkänns av objektiva bedömare. En allmän uppfattning är även att lärare ofta tenderar ge otydliga kommentarer i elevtexter, vilka inte preciserar elevens utvecklingsområden. Vårt syfte var mot denna bakgrund att undersöka om en grammatikanalys kunde fungera som bedömningsunderlag och att analysen kunde precisera textens styrkor och svagheter. Genom ett samarbete med två skolor samlade vi, under höstterminen 2011, in och analyserade totalt tio betygsatta elevtexter från elever i årskurs nio. I vår grammatikanalys analyserade vi elevtexternas nominalkvot, nominalfraser, fundament, bisatser och satsförkortningar.

Lästester genomförda av IEA, PIRLS och PISA, både inom Europa och i världen, har visat att eleverna i Sverige genom åren har uppnått allt sämre resultat på lästester. Att kunna läsa är något som är nödvändigt för att kunna fungera i vårt samhälle, både i skolan, senare i yrkeslivet och i privatlivet.Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka vilka faktorer i skolan som kan ha del i den sjunkande läs- och skrivförmågan hos eleverna. Examensarbetet förtydligar begreppet literacy närmare och redogör för de faktorer som vi, genom en avgränsad sökning, funnit kan ha påverkan på elevernas studieresultat. Då läroplanen är det dokument som skolan ska förhålla sig till, finns det i examensarbetet en jämförelse om vad som skrivs om undervisning och ämnet svenska mellan Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.Metoden som används i denna uppsats är kvalitativ intervju. I studien deltog tre lärare som arbetat i ca 15 år inom läs- och skrivundervisning.

Vårt examensarbete bygger på vetskapen om skriftspråkets stora betydelse i dagens informationssamhälle och de larmrapporter som framkommit i media om att många idag lämnar grundskolan med bristande läs- och skrivförmåga. En anledning till det är att många av dessa elever tappar intresset för skolarbetet (SOU 2000:19). Som blivande pedagoger tycker vi att det är viktigt att försöka förstå vad det är som gör att lusten och glädjen för skriftspråksundervisningen avtar för alltför många elever De här grunderna, våra egna erfarenheter och litteraturstudier har gett oss inspiration att genomföra den här forskningsstudien. Syftet med vår studie har varit att undersöka elevernas uppfattningar om att skriva i skolan och vilka faktorer de anser betydelsefulla för att skapa motivation och engagemang i skrivundervisningen. För att få reda på elevernas tankar och känslor om skrivandet i skolan har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod.

Denna uppsats undersöker huruvida det finns ett samband mellan dialekt och stavning. I studien ingår en skola i Småland, Stockholm respektive Ångermanland. Eleverna som medverkar går i åk 1-2 och har deltagit i ett stavningstest på enskilda ord samt fritt skrivit om ett självvalt ämne. Resultatet har jämförts med de dialektala särdrag som sägs vara karaktäristiska för dialekten och visar att de elever som tillämpar fonetisk stavning i viss mån påverkas av sin dialekt..

SAMMANFATTNING/ABSTRACTI dag ses läsande och skrivande som naturliga företeelser i vårt samhälle. Vi har svårt att tänka oss hur det skulle vara att inte kunna läsa och skriva. Genom årens lopp har många läroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som är den bästa för att lära barn läsa och skriva har varit många.Vårt arbete är skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur några elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftspråksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrågor:· Vilken nytta och mening ser eleverna med att lära sig läsa och skriva?· Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan?· Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lätt respektive svårt att läsa och skriva, ser på skolans läs- och skrivundervisning?· Vad anser eleverna om färdighetsträning respektive funktionellt skrivande?· Hur uppfattar eleverna svårighetsgraden på de uppgifter och utmaningar de möter i skolan?Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat barn vid två olika skolor.

This is a qualitative and hermeneutic study where I describe, analyze and interpret four Swedish teachers' perceptions of the importance of writing as a way of acquiring knowledge. The purpose is to highlight attitudes to writing and their impact on the teaching practice. The theoretical background discusses the autonomic aspects of scripture and pedagogical positions concerning writing instruction. Results show that the teachers teaching positions can be traced back to their approach to writing. However, in this study, it is difficult to tell exactly what these consequences are because the approaches of the teachers? are similar.

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurs 2 och 3. Mer ingående studerades vad som sker i klassrummet och hur lärarna undervisar i läs- och skrivundervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer. Videoobservationerna som ledde fram till resultatet var strukturerade, och resultatet kategoriserades i olika teman.Det som framkommer i resultatet är att lärarna inte använder sig av endast en arbetsmetod såsom Läsning på talets grund ? LTG ? och Wittingmetoden.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagogerna i specialförskolan arbetar med förberedande läsning och skrivning för döva och hörselskadade barn. För att ta reda på detta har jag genomfört intervjuer med fem pedagoger som arbetar på specialförskolor och gjort en observation på en av förskolorna. I intervjuerna och under observationen fick jag ta del av flera olika arbetssätt som används. Dessa har jag sorterat in under två kategorier: språkmiljö och föräldrakontakt. De sätt att arbeta med tidig läsning och skrivning som jag har fått ta del av i denna undersökning stämmer väl överens med såväl forskning som läroplanens mål för förskolan.

The aim of the study is to investigate how a teacher uses multimodal resources with an interactive whiteboard while teaching reading and writing. The aim is also to investigate what view the teacher has on using an interactive whiteboard while teaching reading and writing. Video-recorded observations and audio-recorded interviews are the methods used to collect data. The analysis was performed from a multimodal perspective and is also inspired by interaction analysis. The result of the analysis showed that the teacher uses several multimodal sign systems in combination with those found on the interactive whiteboard.

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, därför ska denna tid kännas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som är samlade i läroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i läs- och skrivutveckling med utgångspunkt i gällande läroplan. Läroplanens formuleringar innebär stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar på att pedagogerna arbetar utifrån sin egen tolkning.

Syftet med denna studie var att ge exempel på hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i sin undervisning i årskurs 1. Syftet var även att ge exempel på hur lärarna motiverar sina val av metoder och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. För att uppfylla syftet och få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat 9 lärare. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde oss av den semistrukturerade intervjumodellen. I vårt resultat framkom det att lärarna blandade metoder och plockade delar från fem olika metoder för att nå det bästa resultatet.

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur tre lärare arbetar med den första läs- och skrivinlärningen med tanke på barns behov av individuell anpassning. Tonvikten kom att ligga på hur lärare skapar gynnsamma förhållanden för läs- och skrivinlärning, hur de upptäcker samt förebygger läs- och skrivsvårigheter.MetodSom metod användes halvstrukturerade intervjuer där tre lärare med 15-45 års erfarenhet av läs- och skrivundervisning intervjuades.ResultatResultatet överensstämmer väl med forskning inom området. Informanterna framhöll vikten av att tidigt stimulera barnens språkutveckling på ett lustfyllt och betydelsefullt sätt, t.ex. genom att arbeta med barnens fonologiska medvetenhet. Lärarnas arbetssätt var komplexa och varierande.