Sök:

Sökresultat:

852 Uppsatser om Läs- och skriverövrande - Sida 16 av 57

Musikteori för barn i tidiga Äldrar : en kvalitativ studie om musiklÀrares respektive lÀromedels syn pÄ musikteori i musikundervisningen för grundskolans Är 1-5

I denna studie har jag undersökt hur musiklÀrare och lÀromedel i musik ser pÄ musikteorin i undervisningen för elever i Är 1-5. Jag har granskat lÀromedel och intervjuat lÀrare för att ta reda pÄ vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men Àven i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklÀrarna gett mig synpunkter pÄ de lÀromedel jag granskat.Jag har förstÄtt att de intervjuade musiklÀrarna anser att det Àr vÀsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte fÄr ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklÀrarna, Àr ett Àmne dÀr eleverna framförallt ska ges tillfÀllen att skapa och musicera. GÀllande lÀromedlen har jag upptÀckt att de skriver om en lÄngt mer avancerad musikteori Àn vad lÀrarna lÀr ut.Under intervjuerna betonade samtliga lÀrare vikten av att omsÀtta teoretiska kunskaper i praktiskt musicerande.

Man skriver lite om sin favoritfilm eller favoritfotbollsspelare och alla i hela vÀrlden kan lÀsa det : En studie om elevers uppfattningar om informations- och kommunikationsteknik, IKT.

Studiens huvudsyfte var att undersöka hur elever anvÀnder och uppfattar informations- och kommunikationsteknik, (IKT) i skolan respektive hemmet, samt studera detta ur ett genusperspektiv. Syftet var Àven att undersöka vilka IKT-verktyg som anvÀnds i respektive miljö samt pÄ vilka sÀtt dessa anvÀnds. Vidare undersöks ocksÄ elevernas uppfattning om möjligheter och hinder med IKT. I studien har elever frÄn en IKT-profilerad grundskola, Är fyra, intervjuats. Resultatet visade att de medverkande eleverna i studien hade en positiv instÀllning till IKT generellt, dÄ de ocksÄ visade att de var medvetna och insatta i en mÀngd olika företeelser inom IKT-omrÄdet.

Demokrati i förskolan - en studie i pedagogers syn pÄ barns delaktighet och inflytande

I detta examensarbete Àr syftet att undersöka hur pedagoger inom förskola arbetar med barns inflytande. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ en förskola. FrÄgestÀllningarna Àr; vilken uppfattning har pedagogerna om barns inflytande; vilka styrdokument utgÄr pedagogerna frÄn; samt vilka metoder arbetar pedagogerna med. Vi skriver om kommunikation, det kompetenta barnet, demokrati och Vygotskijs teorier som viktiga delar av tidigare forskning och viktiga begrepp. Slutsatsen av undersökningen Àr att pedagogerna som deltagit i undersökningen tycker sig arbeta aktivt för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande samt att demokrati i förskolan anses vara viktigt.

Panorama och VR teknik

FÀrger och ljus pÄverkar mÀnniskor, ibland pÄ olika sÀtt och ibland pÄ samma sÀtt. Det finns mycket skrivet, mÄnga teorier om hur mÀnniskor uppfattar fÀrg och ljus. Goethe, som jag i huvudsak avhÀnder mig av i den hÀr uppsatsen, skriver om hur olika fÀrger pÄverkar mÀnniskan pÄ olika sÀtt. Jag har sedan anvÀnt mig av den informationen nÀr jag har gjort mina fem digitala mÄlningar. I min efterföljande undersökning har jag sedan försökt ta reda pÄ om det Àr möjligt att pÄverka mÀnniskor till att fÄ sÀrskilda kÀnslor för sÀrskilda bilder, genom att anvÀnda fÀrg och ljus pÄ rÀtt sÀtt enligt teorierna.

Politiska förhoppningar? : En studie om hur politiker pÄ lokal nivÄ anvÀnder sociala medier

Titel:Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker pÄ lokal nivÄ anvÀnder socialamedier Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur politiker pÄ lokal nivÄ anvÀnder kanaler som sociala medier. Teori:Studien utgÄr frÄn forskningsomrÄdet strategisk politisk kommunikation. DÀrutöver anvÀnds Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvÄstegshypotes samt Habermas offentliga sfÀr. Metod:Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod, dÀr empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda frÄn Sundsvalls och TimrÄs kommunfullmÀktige. IntervjutillfÀllena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m.

Att underlÀtta elevers lÀrande

Mitt mÄl med detta arbete var att ta reda pÄ hur elever lÀr sig pÄ olika sÀtt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. I litteraturgenomgÄngen tar jag kortfattat upp hur hjÀrnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlÀrningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig pÄ holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lÀrande.

Vem vill ha mig som svensk? : En problematisering av begreppet invandrarförfattare

Uppsatsen Àr en litteraturstudie som problematiserar begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur med utgÄngspunkten att denna typ av kategorisering Àr diskriminerande. Litteraturstudien Àr kompletterad med tvÄ analyser av romanerna UtlÀnningar (Kallifatides, 1970) och Kan du sÀga Schibbolet? (Bakhtiari, 2008). Resultatet av litteraturstudien visar att det finns mÄnga problem med denna kategorisering och att den ger en mycket enkel bild av en författares verk. Denna förenkling förstÀrker bilden av vi och dem.

SPRÅKETS BETYDELSE I OMVÅRDNADEN AV ÄLDRE MED EN ANNAN KULTURELL BAKGRUND ÄN DEN SVENSKA

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjÀlpmedel. Om patientjournalen Àr tillgÀnglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhÄllning samt utveckla ett minne och sjÀlvstÀndighet. I rapporten skriver vi ocksÄ om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har pÄverkat utvecklingen av det grafiska grÀnssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar pÄ hur viktig anvÀndarmedverkan Àr.

Inskolning i förskolan : TvÄ inskolningsmodeller

Vi sÀger ofta att leken Àr sÄ viktig, att leken Àr barns sÀtt att lÀra. I svensk förskola Àr den s.k. fria leken ett stÄende inslag. VÄr erfarenhet Àr att pedagoger inte lÀgger ner nÄgot större arbete pÄ barnens lek eller visar nÄgot större intresse för den. NÀr barnen leker, sÄ kan de vuxna göra nÄgot annat.

Individens upplevelser av en organisationsförÀndring : En studie pÄ IT-avdelningen pÄ Karlstads Universitet

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi vÀljer att kalla, otillÄtet beteende. Vi har valt att definiera otillÄtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anstÀllda gör, tÀnker och Àr som överordnade inte vill att de ska göra, tÀnka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförstÄelse om att otillÄtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillÄtet beteende utan ocksÄ definierar vad som Àr otillÄtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vad uppfattas av chefer som otillÄtet beteende? Hur pÄverkar anstÀlldas grad av autonomi chefers uppfattning av otillÄtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anstÀlldas otillÄtna beteende? Hur kan chefers syn pÄ otillÄtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av Àr bland annat av vedertagna motstÄndsforskare sÄsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anstÀlldas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrÄn ett ledningsperspektiv.

Skiftarbete : Ett arbete om kost och sömn

Skiftarbete Àr nÄgot som berör mÄnga i dagens samhÀlle. Att kÀnna sig trött och sliten efter en period med mÄnga olika skift Àr ett vanligt inslag, inte minst i polisens vardag. Vi vill med detta arbete veta hur mycket planerig som egentligen kommer att behövas för att fÄ ihop vardagen. Kost och sömn Àr de viktigaste inslagen i den vardagen och det Àr dessa faktorer arbetet inriktar sig pÄ. Hur ska vi Àta och sova för att klara av skifttjÀnstgöringen pÄ bÀsta sÀtt? För att vi som skriver och ni som lÀsare ska fÄ ut sÄ mycket som möjligt av de resultat vi kommit fram till sÄ kommer arbetet att avgrÀnsas till de nyss nÀmnda faktorerna.

Konsekvenser av en handskada - En litteraturstudie om vilka faktorer i livet som pÄverkas av en handskada

Handen har en vÀldigt stor betydelse i mÀnniskans liv. Med handen utför vi mÄnga olika slags viktiga sysslor. Vi Àter, duschar och klÀr pÄ oss med hjÀlp av handen. Vi skriver, sportar och utför arbete med handen. Vi hÀlsar pÄ andra och kramar de som stÄr oss nÀra med hjÀlp av handen.

Att vara ny i ett yrke : En studie om nyblivna prÀsters yrkesidentiteter

Syftet med denna studie har varit att undersöka nyblivna prÀsters yrkesidentiteter. För att besvara syftet har en intervjustudie med fem nyblivna prÀster gjort. Intervjuerna har i huvudsak behandlat pastorsadjunkternas upplevelser av att vara nyblivna prÀster. Teorin som anvÀnts behandlar socialisation och yrkessocialisation. Peter L.

FörÀldrarskap i bloggar;en kritisk diskursanalys

ABSTRACTIdag Àr bloggar som fenomen stort i Sverige, och mÄnga mÀnniskor bÄde lÀser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att Àven mÄnga svenska förÀldrar bloggar. Den hÀr studien undersökte hur den rÄdande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginlÀggen som studerades. NÄgot som undersöktes genom att se hur det rÄdande synsÀttet i samhÀllet kring manligt, kvinnligt och förÀldraskap framstÀlldes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlÀgg frÄn en mamma- och en pappablogg, analysen baserades pÄ genusteori.

Prototyp pÄ webbgrÀnssnitt av en orderlÀggningsmodul

FLB Logistik i GÀvle Àr en lagerfirma som arbetar med lagerhÄllning och logistik Ät andra stora företag. FLB har idag en webbsida dÀr deras kunder kan logga in och se saldo och produkter som de lagerhÄller. Problemet Àr att denna webbsida saknar en ?orderlÀggningsmodul?, en funktion dÀr deras kunder kan lÀgga bestÀllningar pÄ pallar som de vill ha utkörda. BestÀllningar görs idag via e-post eller telefon till anstÀllda hos FLB Logistik, som i sin tur skriver in alla bestÀllningar manuellt i ett system.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->