Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.

Förskolans lÀroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssÀtt Àr en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lÀrande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv pÄ lÀrande genom just denna undervisningsform. Syftet Àr att undersöka lÀrande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-Äringar i förskolan. Undersökningen Àr kvalitativ till följd av att avsikten Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för lÀrande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr variationsteori utifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund redogör vi för forskares Äsikter kring ettsprÄkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vÄr resultatanalys. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ÀrCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt somligger till grund för vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare pÄ olika sÀtt beskriversin undervisning i svenska som andrasprÄk.METOD: Vi anvÀnder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vÄr forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar pÄ ett sprÄkutvecklande sÀtt med hjÀlp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgÄngspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för mÄnga pedagoger pÄverkas av tidsbristdÀr alla elever inte fÄr den hjÀlp de Àr berÀttigade till..

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska Àmnen i undervisningen och vi har valt att lÀgga huvudfokus pÄ musik. Vi vill se hur man kan anvÀnda sig av denna integrering för att stimulera barns lÀrande och se vilka reaktioner man fÄr av att undervisa pÄ detta sÀtt. Genom ett sÄdant arbetssÀtt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nÄ ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssÀtt för olika elever. Vi har bÄda lÀst vid lÀraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap pÄ ett annat sÀtt Àn bara genom teoretisk undervisning.VÄr undersökning gjordes i en Är ett dÀr vi pÄ olika sÀtt integrerade musiken i Àmnen som till exempel matematik oh svenska.

Syftet med följande studie Àr att fÄ en bild av hur svensklÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ skönlitteraturens betydelse i undervisningen och att försöka visa pÄ de bakomliggande traditioner som formar lÀrarnas undervisning. Genom en kvalitativ metod granskas bilden av skönlitteraturens vÀrde utifrÄn ett material som bestÄr av halvstrukturerade djupintervjuer med tvÄ lÀrare. Resultatet uppvisar fyra olika skÀl till varför man ska anvÀnda skönlitteratur i svenskundervisningen: kunskap om kulturarvet, sprÄkutveckling och eleverna som samhÀllsmedborgare, identitetskapande och personlig utveckling, meningsfullhet och personliga upplevelser. Den litteratursyn som lÀrarna i studien har och som impliceras i deras undervisning kan placeras in i Àmneskonstruktionen svenska som ett erfarenhetspedagogiskt demokratiÀmne..

Ett arbete om Äldersintegrering samt om hur lÀrare upplever matematikundervisningen i detta arbetssÀtt. HÀr utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den Äldersintegrerade klassen? Arbetet Àr baserat pÄ litteratur samt intervjuer med lÀrare som arbetat Äldershomogent och som nu arbetar Äldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns nÄgra skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva.

Uppsatsen handlar om hur likvÀrdig undervisning i idrott och hÀlsa som eleverna i tvÄ femteklasser kan ha fÄtt under sina första skolÄr och deras förutsÀttningar att nÄ uppnÄendelmÄlen. 58 elever deltog i undersökningen som bestod av enkÀt- och observationsstudier. Undersökningen behandlar elevernas instÀllning till, fÀrdigheter i och kunskaper om Àmnet idrott och hÀlsa. Eleverna pÄ skola A undervisas av sin klasslÀrare medan eleverna pÄ skola B har en lÀrare med kompetens i Àmnet idrott och hÀlsa. Syftet Àr att jÀmföra om eleverna fÄr möjlighet till en likvÀrdig utbildning inom Àmnet.

Det hÀr dokumentet Àr en litteraturstudie över nÄgra av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsomrÄdet taluppfattning och tals anvÀndning inom matematiken. Fokus pÄ missuppfattningarna ligger inom omrÄdet för decimaltal. Studien behandlar ocksÄ hur lÀrare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur frÄn tidskrifterna NÀmnaren och Nordisk Matematik Didaktik frÄn Nationellt Centrum för Matematikutbildning lÀst. Artiklar frÄn databasen ERIC har anvÀnts som komplement för att ge en bredare syn pÄ missuppfattningar och lÀrares arbete.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en god undervisningsmiljö ser ut. För att uppfylla mitt syfte kommer jag att undersöka högstadieelevers syn pÄ Àmnet Idrott och HÀlsa.Studien fokuserar pÄ vilken sorts undervisning som elever anser Àr meningsfull samt vad den undervisningen innehÄller. Undersökningen syftar Àven till att undersöka om elevers syn stÀmmer överens med lÀroplanens mÄl. Studiens frÄgestÀllningar Àr:- Vad Àr elevers syn pÄ bra undervisning?- Vad innefattar en bra undervisning?- Finns det samband mellan hur elever ser pÄ vad en bra undervisning Àr och lÀroplanens mÄl?Inför studien har jag fördjupat mig i Aaron Antonovskys teorier kring KASAM samt litteratur gÀllande studiens Àmne.

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillÀmpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till lÀroplanen samt en undersökning om dessa anvÀnds i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillÀmpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhÄllningssÀtt till undervisning. En förutsÀttning att anpassa undervisningen till dessa teorier Àr att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. LÀroplanen ger stöd för arbetssÀtt som kan kopplas till Gardners teorier. Det gÄr att lÀsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsÀttningar och behov.

Valet vi gjorde gÀllande undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄrt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar bÄde sprÄk- och kunskapsutvecklande i olika Àmnen för elever med SVA. Vi ville ocksÄ undersöka vikten av meningsfulla lÀrandesituationer samt betydelsen relationen har mellan lÀraren och eleven. För att uppnÄ detta syfte mötte vi klasslÀrare, SVA lÀrare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet som framkommit Àr tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom Àmnet SVA.

Studiens syfte Àr att undersöka hur de fyra lÀsstrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers lÀsförstÄelse vid lÀsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lÀsstrategierna i en intervention med elever i Ärskurs 2. Studien Àr utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Ätta lÀrare som arbetar inom sÀrskolans lÀgre ochhögre Äldrar anvÀnder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra dennaundersökning sÄ anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare som arbetar i sÀrskolan med elevermed utvecklingsstörning och elever med tillÀggsdiagnoser. Vi anvÀnde oss Àven av observationermed en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat haranalyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi fÄtt fram intervju och observations resultatoch slagit ihop dem till en helhet utifrÄn fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olikakategorier sÄ somHelhet och del, ÄskÄdlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog föratt fÄ det enhetligt och för att göra det lÀttlÀst för lÀsaren.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma undervisningsstrategier i sinundervisning som skapar förutsÀttningar för lÀrandet.

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplÀgg baserat pÄ flipped classroom pÄverkar resultatet i en matematikklass pÄ det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhÄller sig till ett sÄdant undervisningsupplÀgg.Klassen undervisades av samma lÀrare, men med olika undervisningsupplÀgg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgÄngar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c dÀr eleverna före lektionstillfÀllet tog del av en videogenomgÄng, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillÀgget att man i klassrummet anvÀnde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkÀt gjordes angÄende elevernas attityder till de olika undervisningsupplÀggen. Vidare gjordes en jÀmförelse av klassens resultat pÄ de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.EnkÀtsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansÄg att de lÀrde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning Àn med traditionell undervisning. Detta gÀller elever pÄ alla betygs­nivÄer; elever med sÄvÀl som utan tillgÄng till matematik­hjÀlp hemma; pojkar sÄvÀl flickor. Elevernas instÀllning till peer instruction var mera splittrad.JÀmförelsen av resultat pÄ de nationella proven visar en tydlig nedgÄng i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgÄngen skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

Vi Àr tvÄ högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans Ärskurs 4-6. Vi Àr intresserade av ny teknik och dess pÄverkan pÄ elever och lÀrare inom Àmnet matematik.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om anvÀndning av IKT har effekt pÄ matematikundervisningen och hur det pÄverkar elevernas lÀrande i Àmnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot Ärskurs 4-9 i Àmnet matematik och IKT-anvÀndning i detta Àmne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlÀrning med hjÀlp av IKT-verktyg. Eleverna visar pÄ bete-endeförÀndringar i form av att de blir bÀttre förberedda för inlÀrning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess.