Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om elevernas talspråk påverkar det tidigaskrivandet. Våra insamlingsmetoder är dels en enkätundersökning, dels en elicitering. Videnkätundersökningen deltog flera lärare. Lärarna kommer från två olika orter, Västerås ochStockholm, vilket även eleverna gör som har deltagit. Eleverna som deltog vid eliciteringen går iårskurs 1 och 2.

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med inlärningssvårigheter samt dess effekt. Författarna valde att göra en litteraturöversikt över kvantitativa artiklar för att effekten av interventioner skulle vara bedömda och beskrivna. Litteratursökningen genomfördes i fem databaser genom Luleå tekniska universitetsbibliotek och ledde till elva valda artiklar. Författarna använde ett raster vid analys av interventionerna som utgick från Fishers (2009) praxismodeller. Resultat av litteraturöversikten visade att kompensation, aktivitetsträning och förbättring av kroppsfunktioner eller personliga faktorer var strategier som arbetsterapeuten använder sig av vid planering och genomförande av interventioner.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande läs-och skrivinlärning går till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta är på grund av att mycket av den litteratur vi läst om, inom detta område, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen använder en lärare sig antingen av en syntetisk metod, så kallad traditionell metod där man börjar med delar för att gå vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod där man går från helheten till delarna. Detta hade vi svårt att tro på, mycket på grund av att under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lärare blandar dessa metoder under inledande läs-och skrivinlärning. För att vi skulle kunna få en inblick i vad som är syntetisk- eller analytisk metod har vi läst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare ser på sambandet mellan läsförmåga och matematiksvårigheter. Aktuella rapporter visar att elevers läsförmåga har försämrats samtidigt som matematiksvårigheterna har ökat. Viss forskning pekar på ett samband mellan dessa två ämnesområden. En halvstrukturerad intervjumetod med fenomenologisk ansats användes och totalt intervjuades fyra erfarna lärare. De intervjuade hade alla mångårig erfarenhet av elevers läs- skriv- och matematikinlärning i ett brett register från förskoleklass till högskolenivå.

Syftet är att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska språken med ett teoretiskt skolämne som i detta fall är svenska. Vår problemställning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid läs- och skrivinlärning på ett socialt inkluderande sätt? Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsmetod då vi har närmat oss vår problemställning. Vårt undersökningsresultat baseras på empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vår empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden väsentypsmetoden.

Hanzén, Yvonne (2014). Språkstödjande arbetssätt och elevers egen läs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). Speciallärarprogrammet, Språk-, skriv- och läsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Problemområde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lång tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gällande språk, - läs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pågår den egentliga språk-, skriv- och läsutvecklingen redan i förskolan, då barnet är i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne.

Syftet med arbetet är att få insikt i hur montessoripedagoger arbetar med barn som har läs- och skrivsvårigheter i Montessoriverksamhet. Under min Montessoriutbildning fanns inte den aspekten med. Enligt tidigare forskning är montessorimaterielen en hjälp för dyslektiker vilket påvisas igen, genom det empiriska material som jag samlat in. Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att den individualiserade undervisningen är kärnan i montessoripedagogiken och att den är bra för barn med läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna anser att tidig läs- och skrivinlärning gynnar barn med potentiala läs- och skrivsvårigheter, men att man inte ska forcera ett barn till läsning vilket kan ge blockering.

Syftet med vår studie var att beskriva vilken betydelse skönlitteraturen har för läs- och skrivinlärningen. Vi har studerat läs- och skrivinlärningsmetoden "whole language". Denna praktiseras på Nya Zeelands skola och Manhattan New School. "Listiga räven"-projektet har även studerats då metoden användes där. Studien är av kvalitativ karaktär och resultatet baseras på litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer.

AbstractThis work is a pilot study intended to show what an experienced teacher of Swedish in first grade teaches and how she teaches. A further aim is to test methods for the analysis of Aristotle?s forms of knowledge in order to elucidate the teaching of reading and writing. As regards theory, the study proceeds from rhetoric and its doctrine of forms of knowledge according to which the whole in communication consists of episteme, techne and phronesis. The methods involve analysing the content of the communication and analysing speech acts, rhetorical figures and paralinguistic expressions.

De som skriver om förorterna är ofta inte de som kommer därifrån. De har många gånger inteen's besökt en förort. Då en bild av förorten som begrepp bygg's upp drabbar det de individersom bor där dubbelt, då en bild av de som bor i förorten också bygg's upp. Alltså är det?förortsbon? (bilden i media av t.ex.

I detta arbete kommer du att få läsa om hur digitala hjälpmedel, främst surfplattor och datorer kan hjälpa elever i deras utveckling. Du kommer få ta del av intervjuer med fem lärare och en bibliotikarie från två olika skolor i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att komma fram till hur digitala läromedel kan användas på ett så bra sätt som möjligt i klassrummet och vilka fördelar och nackdelar det finns. Eftersom surfplattor och datorer ligger i många elevers intresse bör skolan ta till vara på deras kunskaper och utveckla arbetet utifrån detta. Våra frågeställningar är: ? Vilka för- och nackdelar finns det med digitala läromedel jämfört med traditionella läromedel? ? Hur används digitala läromedel i skolorna? ? På vilket sätt kan digitala läromedel hjälpa elevers språkutveckling? Vi har utfört tre observationer.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. Två av dessa var lärare i den svenska grundskolan och de andra två från den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrån att få den information som behövdes samt för att få svar på de olika aspekter studiens frågeställningar kräver. Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare tänker kring elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Frågeställningarna är om vad grundskolelärarna talar om att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av särskilt stöd får hjälp i Sverige och Chile? På vilket sätt i sånt fall, enligt grundskolelärarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelärare tänker kring i att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen är de grundläggande arbetsvillkor som de olika lärarkategorierna arbetar under utmärker deras arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något.

Under läsåret 2006/2007 deltog 23 lärare från sju olika skolor i Piteå kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till läsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och läsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lära sig skriva och läsa. Som hjälp i starten av förändringsprocessen fick lärarna under implementationsåret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, så kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie är att undersöka lärares tänkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter själva implementationen. I studien intervjuades åtta lärare via e-post.

Media är en viktig och inflytelserik aktör för allmänheten. Deras roll är bland annat att upplysa och informera om olika folkhälsoproblem. Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i hela världen. I Sverige lider så mycket som var femte barn av övervikt och fetma. När det gäller övervikt och fetma hos barn och har föräldratidningarna en viktig roll.