Vad är motorik? Vad betyder ordet motorik? ?Håll dig lugn? och ?sitt stilla? är ofta ord som man stöter på från vuxna, framförallt i ett klassrum. Självförtroende, grov- och finmotorik, upptagning i medvetandet av sinnesintryck, koncentration och uthållighet, att kunna sitta stilla ? allt har betydelse för en bra inlärning.Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur pedagoger ser på motorisk träning i skolverksamheten. Likväl även vad motorisk träning innebär för läs- och skrivutveckling och om och hur detta genomförs i skolan.

Den här studien handlar om vilken påverkan omställningen från versaler till gemener har på den tidiga inlärningen av bokstäver i skrift och läsning. Studien handlar även om det pedagogiska material som affärer som tillexempel lågprisvaruhus och bokhandeln säljer och vilken effekt ett material som lekmän utformat har på ett barns inlärning av skrift och läsning. Studien berättar även om vilket pedagogiskt material som förskolan och skolan använder sig av och det materialets påverkan på inlärningen av bokstäver. Den metod som använts är att jag lett gruppdiskussioner där vi arbetat med semistrukturerade frågor för att på det sättet komma djupare in i ämnet. Frågeställningen har varit hur dagens aktiva pedagoger resonerar om versaler (stora bokstäver) och gemener (små bokstäver), dessutom behandlas hur pedagogerna resonerar om elever som blandar versaler och gemener i en mening eller ett ord.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör gränslöst arbete och mental samt fysisk hälsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anställningsförhållanden så som fastanställning och ej fastanställning och om de skiljer sig åt beroende på arbetsvillkor och hälsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var män. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hälsa. Det visade sig även att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanställda och ej fastanställda.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur verksamma specialpedagoger arbetar för att främja utvecklingen hos elever som har läs- och ksrivsvårigheter. Jag vill undersöka vad specialpedagoger anser är ett främjande arbetssätt och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter för att dessa elever ska kunna klara av sin skolgång. För att undersöka mitt syfte med arbetet valde jag att intervjua tre verksamma specialpedagoger som har kunskap om läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger anser att arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter är en utmaning men även både intressant och roligt när arbetet visar resultat. Undersökningen pekar på att pedagogernas främjande arbetssätt är individuellt och beroende på elevens behov. De visar att det är viktigt att arbeta på ett varierat sätt och använda sig av olika hjälpmelel och metoder i undervisning med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker också genom en interventionsstudie, med drag åt aktionsforskning, huruvida detta samband kan stärkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan användas språkutvecklande, för att kunna skapa varierande lärmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn på samma skola bildade jämförelsegrupp. I varje klass undervisar två lärare; dessa, samt skolans musiklärare, var involverade i interventionen.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan utifrån barns olika förutsättningar.  Fokus i studien är att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ?traditionellt? med språkutveckling utan någon specifik metod. Jag tar också upp de olikheter som kan finnas i barns språk och vikten av att barn får sitt språk stimulerat på en rad olika sätt. Både i hemmet och i förskolan.För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuade fyra förskollärare. Två förskollärare på en traditionell förskola och två på en förskola som arbetar med förhållningssättet tidig läs- och skrift.I resultatet framkom det att förskollärarna är väl medvetna om språket och det är verkligen något som de arbetar med på många olika och kreativa sätt.

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som några pojkar i årskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsåg att besvara två frågeställningar:? Hur uttrycker några pojkar att användandet av skrivplattan stöder dem när de skriver texter?? Hur beskriver några pojkar att skrivplatan förändrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det är centralt att studera hur individer lär; både individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra människor men också av artefakter. Artefakten skrivplatta är central i denna studie.

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lärare utifrån rättningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framåt i sin skriftspråksutveckling. Vår bakgrund bygger till stor del på tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftspråk. Studien genomfördes vid två grundskolor i Skellefteå kommun samt två grundskolor inom Gällivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en på respektive skola med lärare från grundskolans tidigare respektive senare år. För att få insikt i lärarnas sätt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur loggboken kan användas i skolan och vilka attityder lärare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lärare i skolår sju till nio. De tio eleverna delades in i två grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas attityder till loggboken verkar även påverka elevernas inställning till loggboken.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär..

In this study I have compared two different development methods of reading and writing. I have done this by interviewing five first grade teachers in elementary schools and it is based on qualitative research interviews. The aim of the study was to immerse myself in which methods these five teachers describe that they have used. They got to describe how they work and how they have tought the students to read and write. I have investigated if the teachers think that the computer is a good tool. The investigation also shows if the teachers believe that the students´ writing skills deteriorate if they can use the keyboard instead. I came to the conclusion that four of the teachers used Arne Trageton´s method (2005) which means that the students learn how to write by using to computer.

Undersökningen utfördes för att kartlägga om pedagogers inställning till datorn som redskap för att utveckla läs- och skrivförmågan hos elever hade något samband med datorns användningsomfattning i klassrumsundervisningen. Bakgrunden baserades på hur vi pedagoger kan använda datorn och dataprogrammen som redskap i läs- och skrivundervisningen samt hur den kan användas för att utveckla den språkliga medvetenhetens alla komponenter. Bakgrunden handlade även om lärande teorier samt tidigare forskning kring pedagogers inställning till datorn som redskap. Studien baserades på en kvalitativ undersökning, vilken genomfördes på en skola i en medelstor stad där enkäter och intervjuer var de arbetsmetoder som användes för att samla in data. I undersökningsresultatet fann jag att de pedagoger som var positivt inställd till datorn som redskap i läs- och skrivundervisningen var den grupp av pedagoger som använde datorn i större omfattning i klassrumsundervisningen än vad de pedagoger med negativ inställning gjorde.

Det nya speciallärarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhållningssättet som redan gällde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallärarprogrammet en fördjupad ämneskännedom i läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De båda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallärarprogrammet, bygger emellertid på examensordningar som till stora delar är samstämmiga. Huvudsyftet med denna studie är att granska hur utbildningsansvariga vid tre lärosäten har förhållit sig till sitt förändrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrån studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallärare och sedan utvecklat två specifika utbildningar, samt hur de ser på de båda yrkesrollerna.