VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det skett en förÀndring i svensk utvecklingspolitik sedan de nya riktlinjerna lanserades i propositionen PGU frÄn 2002. VÄrt mÄl Àr att urskilja vilka diskurser som Àr genomgÄende, hur dessa diskurser relationellt har pÄverkat varandra och hur de inbördes har förÀndrats över tid. Hur ser regeringen pÄ utveckling, fattigdom och bistÄnd? Har det skett en förÀndring över tid, mellan de diskurser vi identifierar? Teorin och metoden vi anvÀnder Àr kritisk diskursanalys, dÀr vi med hjÀlp av lingvistiska textanalytiska redskap urskiljer och analyserar diskurser. Vi kopplar ocksÄ den kritiska diskursanalysen till postkolonialismen.

Vi lever i ett samhÀlle dÀr det rÄder brist pÄ jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor. Hur mÀnniskor förhÄller sig till detta ? huruvida de Äterskapar eller omförhandlar genus ? fÄr konsekvenser för om dessa förhÄllanden förstÀrks eller förÀndras. En plattform dÀr Äterskapande och omförhandlande sker Àr pÄ unga mÀnniskors bloggar. Syftet med denna uppsats Àr att se hur bloggarna via sprÄket Äterskapar och omförhandlar genus och hur bloggarnas lÀsare förhÄller sig till detta.

SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgĂ€rdsprogram under luppen Antal sidor: 44 ÅtgĂ€rdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebĂ€r en sprĂ„klig handling dĂ€r förestĂ€llningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas, hur elever och skolsvĂ„righeter beskrivs samt vilka mĂ„l och Ă„tgĂ€rder som föreslogs i undersökta Ă„tgĂ€rdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 Ă„tgĂ€rdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 Ă„tgĂ€rdsprogram som nĂ€rlĂ€stes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas visar att det Ă„terstĂ„r en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgĂ„ngen. Problematiken visar sig frĂ€mst nĂ€r det gĂ€ller pedagogiska utredningar, nĂ€rvaro av vĂ„rdnadshavare vid upprĂ€ttandet av Ă„tgĂ€rdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lĂ€rares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svĂ„-righeter.NĂ€r det gĂ€ller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande Ă€r ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gĂ€llande pĂ„ alla plan.

Syftet med studien har varit att med hjÀlp av diskursanalys studera och kritiskt granska Skolverkets kartlÀggning och analys av insatser för att fÄ in fler mÀn i förskolan. I den offentliga debatten rÄder tvetydiga argument i frÄgan om mÀns betydelse för förskolan och dess möjlighet till att öka jÀmstÀlldheten pÄ lÄng sikt. FramstÀllningen av denna studie skulle man kunna tÀnka sig bygga pÄ ett genusperspektiv dÀr jÀmstÀlldhetsfrÄgan stÄr i centrum. DÄ mÀn har huvudrollen i Skolverkets rapport valde jag att fördjupa mig i maskulinitetsforskningen som pekar ut begrÀnsningar som könsrolls- och genusteorierna utgör. Mot denna bakgrundsbeskrivning ansÄg jag att en kvalitativ diskursanalys blev ett givet teoretiskt angreppssÀtt dÄ den oftast gÄr i linje med det poststrukturalistiska perspektivet.

Det hÀr arbetet handlar om synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet Àr att studera synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven i tvÄ lÀroplaner, dÀr Àven synen pÄ bedömning av gymnasiesÀrskoleeleven Àr intressant. I en inledande bakgrund beskrivs styrdokument inom gymnasiesÀrskolan, lÀroplansteori samt bedömning. FortsÀttningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden frÄn Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas sprÄkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i sprÄket pÄverkar synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven.I resultatdelen redovisas utdrag frÄn delar av lÀroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de tvÄ statliga utredningar som ledde till lÀroplanerna.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka tvÄ elevhÀlsoteams samtal kring elever i behov av sÀrskilt stöd. De frÄgestÀllningar studien Àmnar undersöka Àr vilka diskurser som framtrÀder inom elevhÀlsoteamens samtal och vilken som Àr den dominant rÄdande diskursen.Teori och metod: Studien har sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i det diskursanalytiska angreppsÀttet med utgÄngspunkt i Foucaults diskursanalys. SprÄket Àr centralt i formandet av en diskurs. Vissa kunskaper framhÄlls för sanningar medan andra hÄlls tillbaks och makten att definiera diskursens innehÄll prövas. Som stöd i analysen har begrepp ur Laclau och Mouffes diskursteorimodell anvÀnds, nÀmligen begrepp som tecken som samlas i kluster runt en nod bildar en diskurs.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Eftersom skolan har ett demokratiuppdrag som ska genomsyra hela verksamheten var det dÀrför relevant att studera hur lÀroböckers innehÄll speglar detta. Syftet med undersökningen har varit att studera hur demokrati- och diktaturdiskursen framstÀlls i fyra historielÀroböcker för gymnasiet. FrÄgestÀllningarna som lÄg till grund för undersökningen var: Hur framstÀlls demokratidiskursen? Hur framstÀlls diktaturdiskursen? Hur ser relationen dem emellan ut? För att besvara dessa frÄgestÀllningar genomfördes en diskursanalys av lÀroböckernas 1900-talshistoria och fram till idag. Undersökningsmaterialet utgjordes av fyra historielÀroböcker för gymnasiet som var framstÀllda för Lgy11 och kursen Historia 1b 100 p.Genom att undersöka förutbestÀmda nodalpunkter faststÀlldes ekvivalenskedjor som tillsammans utgjorde teman i diskurserna.

In this two years master?s thesis I examine the library?s representation of research and its influence upon the relationship between the library practice and the research practice. I also intend to find out what controls the representation and if it is possible to see changes in the representation over time. My source material has been texts published in the Swedish library journal ? and social domain ? Biblioteksbladet during the last decennium (2001?2011).

Ända sedan det kalla krigets slut har diskursen om den liberala demokratin varit hegemonisk. Det, menar vi, har skapat en osund situation dĂ€r demokratins utformning och innehĂ„ll inte lĂ€ngre diskuteras. DĂ€rför har vi valt att undersöka den globala rĂ€ttviserörelsens demokrativision, den enda som idag skulle kunna representera ett legitimt alternativ till den liberala demokratin. Eftersom det Ă€r en ostrukturerad grupp av diverse organisationer, rörelser och aktivister Ă€r det svĂ„rt att nĂ„ fram till en samlad vision. VĂ„r analys bygger huvudsakligen pĂ„ World Social Forums ?Charter of Principles?, en samling grundlĂ€ggande principer som bildar en gemensam grund för alternativa politiska forum.

This study examines how Sweden?s four biggest newspapers deal with the attacks in Oslo and on UtÞya the 22nd of July 2011. This date, where the ethnic Norwegian Anders Behring Breivik, bombed the goverment headquarter and killed 69 people at a political camp, will be remembered for a long period of time.  With its critical perspective, this study examines a total of thirteen news articles published within eight days after the attacks in Oslo and on UtÞya, to see in what way the Swedish news papers constructs Breivik as a person. Furthermore the study examines in what way the Swedish newspapers makes connections to Sweden and to what extent speculation is used in the news articles. The theoretical premises for the study are the critical discourse analysis, and key elements within it that is used are ideology, discourse and micro- and macro analysis. The conclusion shows that Swedish newspapers are disposed to construct Breivik as a unique individual who falls outside the normative scopes in their explanations of a murderer or a terrorist.

Detta Ă€r en uppsats dĂ€r normer och vĂ€rderingar om vĂ„rdbitrĂ€det i hemtjĂ€nst undersöks genom kritisk diskursanalys. Datamaterial omfattar SOU-rapporten I den Ă€ldres tjĂ€nst. Äldreassistenten ? ett framtidsyrke samt tvĂ„ fokusgruppsintervjuer med omsorgspersonal frĂ„n en hemtjĂ€nstenhet. Diskursanalysen utförs i förhĂ„llande till och i samspel med sekundĂ€rlitteraturen.

Studiens utgÄngspunkt var den makt som medier besitter i framstÀllningen av nyheter, det vill sÀga den symboliska makt som förmedlas genom sprÄket, bildar opinion, samt pÄverkar hur dess lÀsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara pÄ följande frÄgor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framstÀlldes?, vilka diskurser som dominerade framstÀllningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna fÄr för mÀnniskors attityder, förhÄllningssÀtt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjÀlpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framtrÀdde i analysen var; militÀr/sÀkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser.

The aim of this Master?s thesis is to examine librarian images and stereotypes in Swedish and American fiction, and to discover if there are any differences between these. The images and stereotypes are also compared to those revealed in previous research. The study is based on ten novels. Five of these are written by Swedish authors and portrays Swedish librarians.

The aim of this master?s thesis is to examine the discourses aboutthe future of Malmö City Library expressed by the chief librariansSven Nilsson and Elsebeth Tank. Furthermore, our intention is tostudy the relation between the two. The questions posed in thestudy are: how does chief librarian Sven Nilsson express the futureof Malmö public library between 1989-1997? How does chieflibrarian Elsebeth Tank express the future of Malmö City Librarybetween 2008-2010? How does Sven Nilsson?s and ElsebethTank?s thoughts and visions of the future correlate?Our theoretical and methodical building ground is in the discourseanalytical field, with Ernesto Laclau?s and Chantal Mouffe?stheories about discourse and society, as startingpoint.