The purpose of this essay has been to investigate the research and national initiatives regarding film and Cineliteracy in the Swedish curriculum.The results show that, after all research, national initiatives and the continual clarification from the Swedish National Agency for Education concerning film's place in the Swedish subject, the vision of students cineliteracy not at all obtain an obvious place in the curriculum.The research points out the main causes behind this result to be teachers' lack of expertise and the fact that the formal education for future teachers in the subject still upholds traditional views on the subject of Swedish.The initiative presented in this essay also show lack of continuity, lack of adequate professional development opportunities for teachers and lack of practical guidance manuals to help teachers to develop and educate their pupils in line with current research and visions. .

Barn blir ofta den part som förbises nÀr vÄld mellan nÀrstÄende rÄder i hemmet. Fokus lÀggs ofta pÄ kvinnan, den slagna, och mannen, vÄldsutövaren. Det Àr bara att betrakta lagen för att kunna se varför barn blir den osynliga aktören nÀr det kommer till vÄld i hemmet. Det var först under vintern 2006 som en ny lag trÀdde i kraft som betraktar barn som brottsoffer i rÀttsfall dÀr de utsatts för direkt vÄld eller har bevittnat vÄld av eller mot personer som stÄr dem nÀra. Syftet med de nya lagÀndringarna Àr att synliggöra och uppmÀrksamma de barn som bevittnat vÄld genom att kunna erbjuda en rÀttslig trygghet nÀr tryggheten i hemmet för lÀnge sedan har slutat att existera.Syftet med studien Àr att se hur dessa barn som bevittnat vÄld framstÀlls och gestaltas i olika dokument.

Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.

I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur RÄgsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga mÀn som bodde och studerade i omrÄdet. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media pÄverkade samhÀllets generella uppfattning av RÄgsved och dess invÄnare pÄ ett negativt sÀtt. DÀrför Àr syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring RÄgsved, och hur RÄgsved framstÀlls i media. UtifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan pÄ samhÀllets bild av RÄgsved. Materialet bestÄr av artiklar i tidningen Dagens Nyheter frÄn Är 2002 och 2009 för att möjliggöra en jÀmförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan tvÄ tidsperioder.

SammandragJag har analyserat hur hundklÀder presenteras i tre svenska e-shopar. Inspirerad av det relativt nya fÀltet Human Animal Studies ville jag undersöka hur hundens kön, ras och subjektsstatus görs. Jag anvÀnder diskursanalys av texters och bilders samspel.Det Àr fÄ hundplagg i min analys som uttalat sÀgs vara för tikar eller hanar men en möjlighet att markera kön pÄ sin hund finns ofta nÀrvarande i och med fÀrger eller tryck Tik- och markeringsskydd, som Àr avsedda för ena eller andra könet, uppvisar ocksÄ skillnader. Dock verkar Àven en nÄgot feminin klÀdsel vara accepterad för hanar och det mönster jag tycker mig se av att mindre, mer pÀlsklÀdda raser framstÀlls feminint Àr inte entydigt.Kontroll av hunden verkar förhandlas genom att vikten av bekvÀmlighet poÀngteras. Jag drar dÀrmed slutsatsen att hunden ses som subjekt men visar att det Àr pÄ ett antropomorfistiskt sÀtt dÀr mÀnniskor tillskrivs förÀldrarstatus.

Syftet med undersökningen har varit att fÄ en bild av hur kristendomen som religion samt hur kristna identiteter framstÀlls i svensk press. Undersökningen Àr en textanalys av ett antal artiklar dÀr jag har undersökt vilka olika, eller lika, bilder som dags- och kvÀllstidningar ger av kristendomen och kristna i Sverige idag. UtifrÄn teorier om ?den andre? har jag undersökt om artiklarna framstÀller nÄgon form av ?vi?- och ?de?- perspektiv mellan kristna och ?icke-kristna?. Syftet har ocksÄ varit att försöka utskilja vilka retoriska grepp som anvÀnds i framstÀllningen av kristendomen och kristna.Undersökningens frÄgestÀllningar Àr:Hur framstÀlls kristendomen i artiklarna?Hur konstrueras kristna identiteter i artiklarna?Hur ser relationen ut mellan skribent och lÀsare?Vilka retoriska grepp anvÀnds i framstÀllningen av kristendom och kristna?.

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur IKT (informations- och kommunikationsteknologi) kan anvÀndas vid skolors studiebesök pÄ museer.Det teoretiska arbetet grundas i en sociokulturell teoritradition vilken har kompletterats med contextual model of learning, diskursanalys, multimodal diskursanalys, och multiliteracitet.Metoden ramas in av en etnografisk ansats, vilken inrymmer fÀltarbete, deltagandeobservationer, videodokumentation och fokusgruppsintervjuer, med metoden stimulated recall.Resultatet belyser hur elever har anvÀnt mobil teknik och multimodala sprÄkformer för att lösa uppgifter vid ett museibesök. I studien upplevde eleverna att de mobila resurserna var enkla att hantera. Samtidigt inverkade den digitala tekniken och sammanhanget pÄ hur eleverna kunde uttrycka sig. I situationen uppstod hierarkier kopplade till resurshanteringen, dÄ mobilen gav anvÀndarna förhandlings- och tolkningsfördelar. Ett angelÀget omrÄde för framtida forskning Àr att utveckla mer kunskap om hur etiska frÄgor bör hanteras i förhÄllande till de multisprÄk som utvecklas vid anvÀndning av IKT.

Studien har till syfte att undersöka hur globaliseringsdebatten ser ut i svensk media och hur den har förĂ€ndrats under de senaste 10 Ă„ren. Fokus ligger pĂ„ begreppets skilda betydelse som media skapar. Metoden bestĂ„r av en diskursanalys som bygger pĂ„ Laclou & Mouffes teorier, med fokus kring flytande signifikanter, vilket betyder att begreppet Ă€r öppen för olika betydelser och förĂ€ndlig över tid. Även en innehĂ„llsanalys som undersöker mĂ€ngden artiklar och vilka Ă€mnen som tas upp kring begreppet. Materialet bestĂ„r av fyra svenska tidningar, 95-97 jĂ€mfört med 2006.Resultatet visade att det finns konkurrerande diskurser i globaliseringsdebatten bland föresprĂ„kare och kritiker, de anvĂ€nder olika begrepp kring fenomenet.

Detta Àr en argumentations- och diskursanalys som syftar till att undersöka en serie debattartiklar angÄende tvÄsprÄkig undervisning. Debatten uppkom i samband med ett förslag om införande av tvÄsprÄkiga, arabisk-svenska klasser pÄ MöllevÄngsskolan i Malmö och publicerades i Sydsvenska Dagbladet i januari 2001. Syftet med uppsatsen Àr att rekonstruera den argumentation som gavs, det vill sÀga urskilja olika argumentativa grepp samt att försöka blottlÀgga eventuella bakomliggande diskurser i texten. Detta gjordes genom att anlÀgga ett argumentationsanalytiskt och diskursanalytiskt perspektiv pÄ samtliga artiklar. Resultatet blev att den sida i som argumenterar för tvÄsprÄkig undervisning kan sÀgas ha bÀttre hÄllbarhet och talar mer till logos; lÀsarens intellekt.

Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. Tack vare medlemskapet har vi fÄtt ökade möjligheter att ta arbete i ett annat EU-land och medborgare frÄn andra EU-lÀnder kan ta arbete i Sverige. Men vilka Àr egentligen som bereds möjligheten att arbeta utomlands och hur framstÀlls EU för olika yrkesgrupper? Dessa frÄgor lyft och behandlas i uppsatsen genom en granskning av fackförbunden Jusek och Kommunals medlemstidningar. Uppsatsen behandlar vilka diskurser som framkommit ur respektive tidning samt vilka förklaringar det kan finnas till dem.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀroböcker i svenska för A-kursen pÄ gymnasiet behandlar ordklasser ur ett didaktiskt perspektiv samt att granska vilken kunskapssyn lÀroböckerna förmedlar och vilka konsekvenser de olika framstÀllningarna fÄr för eleven. Metod: För att uppfylla syftet valde vi kritisk diskursanalys som metod. Det diskursanalytiska perspektivet har gjort det möjligt att svara pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar. Genom att studera textens modalitet, sociala och diskursiva praktik har vi kunnat studera hur ordklasser framstÀlls, vilken kunskapssyn lÀroböckerna förmedlar samt vilka konsekvenser framstÀllningarna fÄr för elevens lÀrande. Resultat: VÄr undersökning visar att lÀroböckernas framstÀllningar av ordklasser Àr faktabaserade och att de förmedlar en traditionell och formaliserad kunskapssyn.

Syftet med denna magisteruppsats Ă€r att undersöka tvĂ„ musiklĂ€rares uppfattning om kunskap i musik. Uppsatsen baseras pĂ„ en diskursanalys dĂ€r jag i intervjuer med tvĂ„ musiklĂ€rare stĂ€llt frĂ„gor som berör deras kunskapssyn. Utsagorna vittnar om tvĂ„ ganska skilda beskrivningar dĂ€r det musikaliska uttrycket betonas i den ena medan vikten av att eleverna har de verktyg som krĂ€vs för och musicera i grupp den andra. Även om utsagorna skiljer sig Ă„t verkar instrumentalspelet och sĂ„ngen spela en viktig roll. I ena fallet som en form av kanal för det musikaliska uttrycket medan det i det andra fallet fungerar som en typ av fĂ€rdighetsmĂ€ssig nyckel till den gruppgemenskap som musicerandet innebĂ€r.

Undersökningens syfte var att undersöka och beskriva diskurser angÄende barnperspektiv och barnets bÀsta inom den sociala barnavÄrden genom att jÀmföra barnkonventionen, BBIC och lagförslaget LBU. Samt undersöka hur diskurserna utvecklats för arbetet inom den sociala barnavÄrden. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ diskursanalys, som bÄde teori och metod, av de ovan nÀmnda dokumenten. Resultatet sÀger mig att den forna diskursen framhÀvde vÄrdnadshavarnas rÀttigheter medan den moderna diskursen betonar barnets rÀttigheter och ett barnperspektiv. För att tillförsÀkra ett barnperspektiv framhÄlls vikten av delaktighet.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur jourkvinnor pÄ tvÄ kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta fÄr för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra omrÄden: samtal, de hjÀlpsökande, grÀnser samt professionell och icke professionell.

Studien anvÀnder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga mÀnniskor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet Àr att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktÀren Morgan. Studien anvÀnder sig av ett teoretiskt ramverk bestÄende av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser dÀr semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar pÄ att musik och videoredigering Àr tvÄ viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen.