I april 2009 började media uppmÀrksamma influensautbrott i Mexico och USA, och i loppet av veckor kom Àmnet att dominera den svenska nyhetsbilden och det allmÀnna vardagstalet. De huvudsakliga nyhetsrubrikerna konstruerade influensan i ett brett spektra av definitioner i allt ifrÄn yttre hot med hög dödlighet och stor spridningsrisk, till uttryck för olika ekonomiska och politiska vinstintressen. Genom diskursanalys undersöker denna uppsats hur fenomenet svininfluensa konstruerats i media och myndighetspublikationer under vÄren, sommaren och hösten 2009. Analysen och den teoretiska referensramen bygger pÄ Michel Foucault och Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteorier. Resultatet visar att svininfluensan konstrueras som en offentlig angelÀgenhet, som sjukdom, som hot och fara, och som skrÀmselstaktik genom ett antal diskurser.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och dÀrmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn anvÀnds ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys anvÀnds för att klarlÀgga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hÄllbara argument.

Spekulationer i media ökar under stora nyhetshÀndelser dÀr ny information inte dyker upp (Nord & StrömbÀck, 2002). Genom en kvalitativ studie i form av kritisk diskursanalys och en kÀllkritisk analys, studeras i den hÀr undersökningen vad Dagens Nyheter och Aftonbladet publicerade rörande Malaysia Airlines plan MH370 under tvÄ veckor efter planets försvinnande. Fyra artiklar frÄn varje tidning har valts ut och analyserats utifrÄn kritisk diskursanalys samt kÀllkritik, och sedan har det insamlade materialet jÀmförts för att försöka se likheter och skillnader i tidningarnas rapportering. Med stöd frÄn teorier om nyhetsvÀrdering, nyhetsförmedling, tidigare forskning och tidigare nÀmnd kÀllkritik har ett resultat nÄtts som visar hur bÄda tidningarna publicerat teorier och spekulationer kring vad som hÀnt med flight MH370.Tidningarna har valt olika angreppssÀtt i sin rapportering genom skillnaden i hur de förlitat sig pÄ nyhetsbyrÄer och andra mediers material. Dagens Nyheter har till större grad anvÀnt sig av de stora nyhetsbyrÄerna, medan Aftonbladet i större utstrÀckning sökt andra mediers rapportering, samt svenska experters uttalanden..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka den fysiska arbetsmiljöns relation till arbetstillfredsstÀllelse samt sjÀlvrapporterad hÀlsa. Fysisk arbetsmiljö sammanstÀlldes till följande tre variabler: estetik, symbolism och ergonomi. En webbenkÀt med 35 frÄgor skickades ut till 162 anstÀllda som var utplacerade pÄ olika kontor inom ett medelstort företag i Sverige. Pearson korrelationstest utfördes för att se om det fanns nÄgot samband mellan variablerna. Resultatet visade att det fanns signifikanta samband mellan arbetstillfredsstÀllelse och bÄde estetik och symbolism.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktÀriserar Malmö stads planeringstÀnkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras Àr den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om stÀder och regioner utifrÄn en global informationsekonomi. Den fjÀrde och sista diskursen Àr en gren inom planeringsteorin som stÀller sig kritisk till den modernistiska synen pÄ planering och planerare. Planering som postmodernism Àr likt sina föregÄngare, normativ i sin karaktÀr och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial vÀrld.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur SJ kommunicerar ut rÀtten till restidsgaranti till sina kunder via informationstexter publicerade pÄ SJ.se. Detta gör jag genom att bland annat besvara frÄgorna: hur tilltalas mottagarna i texterna och pÄ vilket sÀtt speglar texterna SJs policy som samhÀllsaktör, SJs roll inom allmÀnservice och som affÀrs- och vinstdrivande företag, sett i ljuset av de senaste Ärens avreglering av statliga företag i monopolstÀllning. Som metod anvÀnder jag mig av Faircloughs kritiska diskursanalys och den interpersonella analysen. Materialet bestÄr av totalt tre texter frÄn SJ som berör restidsgarantiersÀttningen. Resultatet visar att SJ vÀxlar röstlÀge mellan att vara personlig och opersonlig.

AbstractDetta Àr en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur sprÄk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur sprÄket konstruerar samhÀlleliga uppfattningar, hur det pÄverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien Àr en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet bestÄr av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrÄn Göteborgs 21 stadsdelar.

Syfte: Svenska Elles personportrÀtt har studerats med syfte att belysa hur ett Vi och Dem förhÄllande konstrueras, men Àven för att klargöra vilka som utgör Vi och Dem i kontexten. Detta för att ta reda pÄ vilka sociala konstruktioner som Elle medverkar till.Metod: Studien Àr en kritisk diskursanalys vilken Àr inspirerad av Norman Fairclough Critical discourse analysis. Texterna har vidare behandlats utifrÄn en symtomal innehÄllsanalys, med hjÀlp utav verktyg hÀmtade ur semiotiken.Resultat: Studiens resultat visar pÄ att ett specifikt narrativ appliceras pÄ samtliga av Elles personportrÀtt. Detta sker likt en schablon som skapar en fiktiv karaktÀr av intervjuobjektet vilket dÀrmed konstrueras till ett Vi. Genom flertalet faktorer exkluderas lÀsaren i relation till vi:et och blir dÀrmed ett uttalat Dem..

Large retirement numbers and fierce competition of available labour, results in municipalities have to be more attractive as an employer. One way for the municipalities to fulfil their staffing requirement is partly to increase their recruitment efforts, and partly to educate their existing employees. Discussions about the supply of competence are therefore pressing within municipal activity. The aim of the study was to investigate how the concept of competence is used within a municipal administration. The method that has been used is Norman Fairclough?s critical discourse analysis, a method that allows multi dimensional analysis.

I uppsatsen kommer det fram att mÀnniskor Àr mer medvetna om risker och hot Àn vad de var för 20 Är sedan. Detta framkommer genom att artiklarna som analyserats angÄende mordet pÄ Olof Palme var mer inriktade pÄ hur chockerande det var för Svenska folket och hur ovÀntat ett dÄd av detta slag var. I artiklarna angÄende Anna Lindh var mÀnniskor Àven dÀr chockade över dÄdet men det chockerande var i stÀllet att det kunde hÀnda en gÄng till i Sverige. I de artiklarna har koncentrationen mer legat pÄ gÀrningsmannen och polisens arbete.I och med detta kunde vi se att befolkningen i Sverige lever med en större medvetenhet om de risker och hot som finns omkring dem i samhÀllet. Detta stÀmmer vÀl med de teorier som uppsatsen tar upp om att det finns risker och hot som en del av vardagen pÄ ett annat sÀtt Àn för 20 Är sedan..

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvÀllspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvÀlls- respektive fackpress pÄverkar socialarbetare och allmÀnna uppfattningar om drogen och droganvÀndarna. Genom att anvÀnda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvÀndare. Studiens syfte Àr att jÀmföra diskurserna i facktidskrifter och kvÀllspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhÀlle och avvikelse.

Uppsatsen Àr en diskursanalytisk undersökning av representation av nationell kultur och identitet i tvÄ lÀroböcker i italienska som anvÀnds pÄ gymnasienivÄ. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur nationell kultur och identitet representeras, mot bakgrund av ett intresse att synliggöra diskursiva och samhÀlleliga strukturer som avspeglas i representationen. I analysen lÀggs sÀrskild vikt vid att visa hur sociala maktrelationer mellan och inom nationella kulturer Äterspeglas i lÀroböckerna. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr inspirerade av den brittiske sociolingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och av socialkonstruktionistisk kulturteori som till stor del utgÄr frÄn kulturforskaren Stuart Halls resonemang. I uppsatsen anvÀnds Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys som metodologisk utgÄngspunkt. I analysen klarlÀggs att lÀroböckerna avspeglar och reproducerar diskurser som speglar ojÀmlika maktförhÄllanden inom nationella kulturer och i viss mÄn Àven mellan nationella kulturer. I lÀroböckernas representation av italiensk, nationell identitet förekommer stereotyper om syditaliensk identitet som Äterger en ojÀmn maktbalans inom det italienska samhÀllet mellan norra och södra Italien. LÀroböckernas representation av italiensk kultur utgÄr stundtals frÄn ett etnocentriskt svenskt perspektiv dÀr diskurser som kan förbindas med turistpropaganda accentueras. I avslutningen diskuteras Àven tÀnkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges pÄ vidare forskning inom omrÄdet..

Studiens syfte Àmnar undersöka hur specialpedagoger ser pÄ sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr diskursanalys. Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat pÄ olika sÀtt att se pÄ och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrÄn en helhetssyn och utifrÄn elevernas behov.

Studien utforskar omrÄdet mellan den svenska integrationspolitiken som aktivt försöker komma ifrÄn nationalistiska uttryck och den svenska försvarspolitiken som tycks underhÄlla dessa. Integrationspolitiken har beskyllts för att ha varit allt för fokuserat pÄ en uppfattning om att invandrare och svenskar har varsin kulturell sÀrart. Detta har lett till en uppdelning om ?vi? och ?de Andra? och dÀrmed integrationspolitikens misslyckande. Studien undersöker spÄr av denna uppdelning i försvarspolitiken.