Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga nÄgra av de största transaktionerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden under 2011. Detta Är har kÀnnetecknats av lÀgre transaktionsvolym Àn föregÄende Är, bland annat pÄ grund av ett osÀkrare ekonomiskt lÀge.Teorin har sin utgÄngspunkt i vilka aktörer som finns pÄ marknaden och vilken roll konsulten, utlÀndska investerare och banker spelar samt hur utvecklingen av fastighetstransaktions marknaden i Sverige sett ut fram tills idag. KartlÀggningen har gjorts pÄ sÀtt att försöka fÄ med de flesta typer av aktörer och utreda varje transaktion för sig samt ge en nÀrmare analys av dessa.KartlÀggningen visar att de största transaktionerna i Sverige under 2011 gjordes av bÄde noterade och onoterade fastighetsbolag pÄ köpsidan, samt onoterade fastighetsbolag pÄ sÀljsidan.Att döma av fjolÄrets utveckling marknadsmÀssigt pekar en hel del pÄ att den kraftiga tillvÀxten i Sverige kommer att leda till mer arbetstillfÀllen, med fallande vakanser och stigande hyror som konsekvens pÄ den svenska fastighetsmarknaden..

PÄ Trafikverkets centrala funktion IT anvÀnds Team Foundation Server 2010 för projekthantering. UtifrÄn detta system det Àr det möjligt att fÄ fram mÀtetal som visar information om olika projekt. I denna fallstudie undersöks, med hjÀlp av intervjuer, vilka av dessa mÀtetal som kan anvÀndas för att visa en relevant bild av kvaliteten pÄ ett systemutvecklingsprojekt. En modell presenteras för hur olika mÀtetal skulle kunna vÀgas samman för att fungera som en siffra pÄ ett projekts kvalitet/hÀlsa. Till sist utvÀrderas om mÀtetal frÄn TFS Àr tillrÀckliga för att ge en bra bild av kvaliteten pÄ ett systemutvecklings-projekt.

Individens roll har gÄtt frÄn att vara en del av ett kollektiv till att vara primÀr i den svenska skolan. Samtidigt har tidigare forskning visat pÄ hur olika konkurrerande utbildningskonceptioner, som marknadisering, instrumentalisering, kommunikativa osv, format lÀroplanerna. I detta stÀlls individ mot kollektiv, effektivitet mot kommunikation och frÄgor om demokratiska vÀrden samt etik och moral blir högst aktuella. Syftet med detta arbete Àr att se hur lÀroplanen eller mer specifikt vÀrdegrunden frÄn Är 2011 förhÄller sig till dessa konceptioner. Genom kritisk diskursanalys av vÀrdegrunden i lÀroplanen frÄn 2011 i förhÄllande lÀroplanen frÄn 1994 samt till fysikÀmnets kursplan (1994/2011) diskuteras dessa konceptioner utifrÄn möjliga konsekvenser för lÀrares sociala praktik.

I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en revidering av Lpfö98. FörÀndringar och förtydliganden i Lpfö98/10 Àr grunden till vÄr studie. VÄrt syfte var att synliggöra pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förstÄelsen av lÀroplanen. Studien grundar sig pÄ forskning kring styrdokument och intervjuer gjorda pÄ pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att lÀroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas pÄ olika sÀtt.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur förÀldrar idag pÄverkas av hÀlsodebatten kring socker. FrÄgestÀllning: Hur kan förÀldraskap och förÀldraidentitet konstrueras i förhÄllande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet bestÄr av tematiskt öppna intervjuer med förÀldrar inom fem familjer (sammanlagt Ätta personer och fem intervjuer). Intervjuerna Àr gjorda med förÀldrar i Stockholms innerstad och nÀr-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur förÀldraskap och förÀldraidentitet görs i förhÄllande till olika aktörer och sociala kontexter.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur personalen upplever att arbetet inom Marinen har utvecklats över tid. Vilka skillnader upplevdes under perioden Ă„r 1957-2010? Hur utvecklades verksamheten och arbetsuppgifterna? Vilken kompetens behövdes? Ändrades kompetenskraven under perioden, och i sĂ„ fall hur? Hur pĂ„verkade tekniska framsteg arbetssĂ€ttet? Dominerade civilt eller militĂ€rt betonade uppgifter?.

For a long time economic tax equalization system in Sweden has been creating dispute between Swedish communities. Despite the main purpose of the system - to reduce disparities and create equal economic opportunities for all communities ? some regions were not satisfied.The main purpose of this study is to determine what extant has equalization tax on investment spending of Danderyd municipality during 2000-2010 year period. The study is based on annual reports and personal interviews. The theoretical frame of the investigation is founded on Fjertorp's classification of investments and public choice theory.The investigation shows that there were no significant changes neither in investment spending or equalization tax during 2000-2010 period, even after the last changes of economic tax equalizations system in 2005.

The upper secondary school 2011 (Gy 2011) was a reform which created large changes in the Swedish educational system. One of the major changes was the requirement of certification for sport schools. Schools in Sweden have historically used sports in their marketing, this opportunity was impaired by the reform. This thesis aims to investigate how brands are applied on webpages of sport schools that are certified in football and/or cross-country skiing. Content analysis was used as method of data collection.

SamhÀllsorientering Àr en huvudsaklig ÄtgÀrd som ingÄr i den senaste politiken kring integration av nyanlÀnda invandrare som började gÀlla december 2010. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka framstÀllningen av nyanlÀnda invandraren i svensk integrations politik utifrÄn samhÀllsorienteringen. För att kunna uppfylla syftet har det offentliga dokument som gÀllande samhÀllsorienterings politik mellan 2008-2011 analyserat. Uppsatsen vilar pÄ postkolonial teoretiska respektive diskurs teoretisk- och metodologiska ansatser. Den huvudsakliga slutsatsen som uppsatsen kom fram till Àr det att det nyanlÀnda invandraren bemöts hÄrdare krav utifrÄn svenska vÀrderingar för att integrera till det svenska samhÀllet.

Den 21 oktober 2009 tog Sveriges riksdag beslut om en ny gymnasiereform, gymnasieskola 2011. MÄlet var bland annat att de elever som vÀljer att utbilda sig pÄ yrkesprogrammen skulle fÄ en större yrkeskunskap och dÀrmed öka möjligheterna till att komma i arbete. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur den nya gymnasiereformen pÄverkar utbildningen för anlÀggningsmaskinförare.Studien pekar pÄ att den utökade tiden för yrkesÀmnet, rÀtt anvÀnd, ger ett större yrkeskunnande och dÀrmed en större anstÀllningsbarhet. DÀremot minskar anstÀllningsbarheten med anledning av avsaknaden av körkortsutbildning. NÀr det gÀller yrkeskunskap och anstÀllningsbarhet, finns dock de faktiska svaren först till sommaren 2014 nÀr den första elevkullen av gymnasieskola 2011 gÄr ut..

Bakgrund: BarnmiljöhÀlsorapporten 2013 indikerade att 12-Äringarna i Jönköpings lÀn kÀnt sig besvÀrade av ljud i skolmatsalen. Att besvÀras av ljud Àr samma sak som att utsÀttas för buller. Buller har förmÄga att aktivera kroppens stressystem och ljud kan bl.a. leda till ökad frisÀttning av kortikotropinfrisÀttande hormon, (CRH). Ett hormon som pÄverkar mag- och tarmkanalen pÄ flera olika sÀtt som troligen Àr negativt.  Ljudstörning har förmÄga att pÄverka hÀlsan hos de som utsÀtts, buller utgör en hÀlsorisk.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att studera sambandet mellan bullerstörning i skolmatsalen och sjÀlvskattad hÀlsa hos 858 12-Äringar i Jönköpings lÀn som deltagit i BarnmiljöhÀlsoenkÀten 2011.Metod: Analyser av data frÄn BarnmiljöhÀlsoenkÀten 2011 dÀr upplevelse av ljudstörning i skolmatsalen satts i relation till sjÀlvskattad hÀlsa.Resultat: 12-Äringarna i BarnmiljöhÀlsoenkÀten 2011 i Jönköpings lÀn som störts mest av ljud i skolmatsalen har en sÀmre sjÀlvskattad hÀlsa Àn de som störts mindre eller inte alls av ljud i skolmatsalen.Slutsats: För att skapa bÀttre förutsÀttningar för en god hÀlsa hos barn bör fler studier utföras dÀr de stresshormoner ljud kan öka frisÀttningen av och dess hÀlsoeffekter utreds.

Urban sprawl Àr ett problem i hela vÀrlden. Ekonomi, hÀlsa, miljö och jordbruksmark Àr nÄgra saker som stadsutbredningen har effekter pÄ (Habibi, 2011). I USA började problemen med urban sprawl efter andra vÀrldskriget nÀr möjligheter till billiga bolÄn skapades. Detta gjorde att fler mÀnniskor hade möjlighet att flytta till enfamiljshus i förorterna och anvÀndandet av bil som transportmedel ökade (Duany, 2010). Stadsutbredningen i Sverige startade efter andra vÀrldskriget dÄ bilismen ökade Àven hÀr.

Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gÀlla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund sÄ jag som lÀrare vet vad som gÀller angÄende trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt fÄ en överblick över vad lagen sÀger i olika disciplinÀra situationer och hur jag som lÀrare ska agera och nÀr rektor ska agera. Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehÄll har jag Àven jÀmfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag anvÀnt mig av en rÀttsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnÄs krÀvs dock att de som arbetar inom skolan fÄr ordentlig kunskap om den nya lagens innehÄll. FörÀldrar och elever bör givetvis ocksÄ informeras.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur skolledare, lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola i södra Sverige resonerar om bedömning och betygsÀttning samt att ta reda pÄ hur betygsfördelningen ser ut vid antagning till och avgÄng frÄn gymnasiet för Ärskullen 2008-2011 pÄ den aktuella skolan. Genom insamling av listor med jÀmförelsetal för de elever som antagits 2008 och över jÀmförelsetal vid avgÄng 2011 har diagram över procentuell fördelning av jÀmförelsetal skapats. Intervjuer med en skolledare, tre gymnasielÀrare samt tre elever i Ärskurs tre har gjorts. Min studie visar att det inte finns nÄgon nedskriven bedömningspolicy pÄ den aktuella gymnasieskolan samt att det i relativt stor utstrÀckning Àr upp till varje enskild lÀrare att hitta sÀtt att förklara bedömning och betygssÀttning för eleverna. De intervjuade lÀrarna hade olika strategier för att nÄ förstÄelse hos elever för bedömning och betygssÀttning.

Det politiska uppdraget för Public Service Broadcasting (PSB) i Finland Àr att bedriva programverksamhet som erbjuder ett mÄngsidigt utbud av fakta, Äsikter och diskussion samt utveckla inhemsk konst, kultur och stimulerande underhÄllning. Yle ska behandla den finsksprÄkiga och den svensksprÄkiga befolkningen pÄ lika grunder. Under mÄnga Är samsÀnde Yles svenska och finska verksamhet. Först 2001 fick de svensksprÄkiga programmen en egen kanal, FST5 och frÄn den 1 september 2011 delar Sveriges Televisions utlandskanal SVT World kanalplats med FST5. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur det svensksprÄkiga programutbudet i Yle utvecklats mellan 1986 och 2011 med utgÄngspunkt frÄn public serviceuppdraget.