Med en ny vattenreningsdel vill Kalmar Vatten AB (KVAB) sÀnka sina utslÀpp av nÀringsÀmnen i Kalmarsund. KVAB har vid tidigare tillfÀllen uppgraderat det befintliga reningsverket och för att klara framtida energi- och klimatmÄl planeras dÀrför en nybyggnation. Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida pumpstationen och ge en LCC-analys för varje alternativ. TvÄ helt skilda pumptyper har utretts, Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. TvÄ alternativ för Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsÀttet frisim. MÄlet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem Ären innan en simmare uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen. Ytterligare en mÄlsÀttning var att ta fram en mall för vilka nivÄer en viss FINA-poÀng motsvarar pÄ internationella tÀvlingar d.v.s. vad som krÀvs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mÀsterskapen. FrÄgestÀllningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 Är innan de uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen?Vad motsvarar tÀvlingskval pÄ SM, EM, VM & OS mÀtt i FINA-poÀng i respektive grenar? Vilka FINA-poÀng krÀvs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 pÄ SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mÀsterskapen?Finns det nÄgon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för Ären 2011-2014 sammanstÀlldes med hjÀlp utav Swimrankings.net.

Studien Àmnar undersöka vÀrderelevansen för goodwill-nedskrivningar betrÀffande företag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Studien Àr en Äterupprepning av en tidigare studie utförd pÄ den brittiska marknaden. Goodwill har lÀnge varit ett kontroversiellt Àmne och reglerna för hur goodwill ska hanteras i redovisningen har tvingats genomgÄ förÀndringar i och med att IFRS 3 infördes. Företagen som ingÄr i studien Àr noterade pÄ OMX NASDAQ Large, Mid och Small Cap och undersökningen avser Ären 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012.FrÄn Ärsredovisningar har data gÀllande eget kapital, resultat innan skatt, goodwill samt antal utestÄende aktier samlats in. I studien anvÀnds associationstest med hjÀlp av mulitivariat regressionsanalys.

Bakgrund: GenomgÄng av aktuellt kunskapslÀge visar att patienter har andliga behov och att de flesta uppskattar att diskutera detta med sjuksköterskor. Sjuksköterskor har vetskapen om betydelsen av andlighet i omvÄrdnaden och visar förstÄelse i praktiska kunskaper, ÀndÄ blir patienters andliga behov inte bemötta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters andliga behov ur patienters eget perspektiv. Metod: Det Àr en litteraturöversikt grundad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 1997 och 2011. Resultat: Fem teman identifierades: KÀrlek till de nÀrmaste, NÀrhet till det gudomliga, Acceptans av ödet, MÀnniskovÀrde och StrÀvan efter sanningen.

I den hĂ€r uppsatsen redogör jag för mitt arbete som C-foto pĂ„ lĂ„ngfilmen Äta, Sova, Dö dĂ€r jag jobbade i tvĂ„ mĂ„nader under vĂ„ren 2011. Man fĂ„r följa min vĂ€g frĂ„n förberedelserna jag gjorde inför filmen och mina tidigare erfarenheter i omrĂ„det, till hur det gick för mig pĂ„ inspelningen. Jag beskriver Ă€ven min undersökning av idĂ©arbete och produktionsprocesser inom lĂ„ngfilmen ur mitt perspektiv. Jag visar tvĂ„ olika sĂ€tt man kan arbeta med idĂ©arbete pĂ„ film utifrĂ„n intervjuerna jag gjorde med regissören Gabriela Pichler för Äta, sova, dö och filmregissören Johan Lundborg pĂ„ hans film Isolerad. Skildringar gör jag ocksĂ„ via intervjuerna jag hade med produktionsbolaget AFOS och teaterregissören Kent R Andersson mot hur idĂ©arbete fungerar under reklamproduktioner och teater. För att lĂ€ttare visa hur arbetet i de olika produktionerna kan se ut har jag sammanstĂ€llt produktionsprocesser för varje produktion steg för steg frĂ„n idĂ© till fĂ€rdig produkt..

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsÀttet frisim. MÄlet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem Ären innan en simmare uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen. Ytterligare en mÄlsÀttning var att ta fram en mall för vilka nivÄer en viss FINA-poÀng motsvarar pÄ internationella tÀvlingar d.v.s. vad som krÀvs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mÀsterskapen. FrÄgestÀllningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 Är innan de uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen?Vad motsvarar tÀvlingskval pÄ SM, EM, VM & OS mÀtt i FINA-poÀng i respektive grenar? Vilka FINA-poÀng krÀvs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 pÄ SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mÀsterskapen?Finns det nÄgon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för Ären 2011-2014 sammanstÀlldes med hjÀlp utav Swimrankings.net.

Abstract  Nilsson, J. (2011) Waldorf preschool and municipal preschools - How they look at the preschool curriculum. Degree in the teacher education program. GÀvle. University of GÀvle.

I vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle dÀr musik Àr en stor del av mÄngas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundlÀggande byggstenar bort. Rytmen Àr en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehÄll behandlar rytm som begrepp, lÀroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig pÄ anvÀndningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare Är, Ärskurs sju, Ätta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ?verklighet?, samt hur lÀrare kan tolka och förhÄlla sig till kursplaner.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berÀttat om Lundsbergs skola under Ären 2011-2013. FrÄgorna som stÀllts har handlat om hur medierna berÀttat om Lundsbergs skola. Handling, karaktÀrer, skrivsÀtt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frÄgornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller sÄ kallade ?mediedrev? i Sverige.

According to the core contents in the curriculum for the compulsory school 2011 for the subject Physical Education grades 7-9, teachers of the subjects shall give their students knowledge about body ideals within sports, and the society as a whole. The purpose of this study was to examine and analyze the attitude toward body ideals of the students soon to leave secondary school. The study was based on a quantitative survey with 70 participating students from three different schools. The results show that the schools, according to the students, do not inform the students about body ideals. However, the result shows that the students consider body ideals as an important topic that needs to be dealt with in school, since they consider the adolescences of today are living with a pressure telling them what to look like.

Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet Àr att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller Àr ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det fÄr pÄ bildÀmnet i gymnasieskolan. FrÄgestÀllningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildÀmnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvÀrlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status fÄr bildÀmnet i dessa diskursers synsÀtt? Metod och material För att besvara frÄgestÀllningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, frÀmst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jÀmförts med en uppfattning av bildÀmnet, som det Àr framstÀllt i undersökningen nationell utvÀrdering av bildÀmnet. Resultat Resultatet visar att bildÀmnet har identitet som stÄr i konflikt med Jan Björklunds diskursordning pÄ mÄnga punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,.

Nyckeln till ett framgÄngsrikt och vÀrdefullt företag Àr att göra bra investeringar eftersom det Àr investeringarna som skapar den avkastning som dess Àgare fÄr som ersÀttning (Froot, et al., 1994). Om företaget strÀvar efter att göra vÀrdemaximerande investeringar mÄste de dÀrför bedöma vilka investeringar som kan tÀnkas generera en avkastning som Àr större Àn kostnaden för kapitalet som investeras (Brealey, et al., 2014). Detta Àr den teoretiska grundregeln för all investeringsbedömning (Brealey, et al., 2014). Men eftersom framtiden Àr fylld av risk och osÀkerhet Àr bedömningen av en investerings ekonomiska vÀrde ingen enkel sak (Sandahl & Sjögren, 2005).I företagens strÀvan att tÀmja denna risk och osÀkerhet har Mikes (2009;2011) identifierat tvÄ olika kulturer, den berÀknande kulturen och den visualiserande kulturen. Dessa kulturer prÀglas av sin syn pÄ vad som Àr meningsfullt att sannolikhets bedöma och vad som inte Àr meningsfullt att sannolikhets bedöma (Mikes, 2011).

Vi sÀger ofta att leken Àr sÄ viktig, att leken Àr barns sÀtt att lÀra. I svensk förskola Àr den s.k. fria leken ett stÄende inslag. VÄr erfarenhet Àr att pedagoger inte lÀgger ner nÄgot större arbete pÄ barnens lek eller visar nÄgot större intresse för den. NÀr barnen leker, sÄ kan de vuxna göra nÄgot annat.

The cost of construction projects have increased during the past few years. Different actors in the construction industry work together to advocate various measures to mitigate these cost increases. One of these measures is to try to improve the efficiency in the phase of production. By striving for a kind of standardization with a constant quest for improvement, the productivity can increase while the costs of production fall.For this thesis has a case study been conducted at the construction company JM AB which is seeking this. They call the approach structured production and have implemented various measures to achieve a more productive output.Based on information from reconciliations, the cost and the spent hours of craftsmen have been analyzed at the company where the case study took place.

I norra London startade, den sjÀtte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sÀtt att förklara och förstÄ hÀndelserna ifrÄga, med sÀrskild fokus pÄ relationen mellan strukturellt och direkt vÄld. Styrande teman Àr socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt vÄld och relativ deprivation skapar Àr grogrunden för vanmakt och skam ? tvÄ kÀnslor som Àr intimt förknippade med direkt vÄld.