Tjugoa?tta leveranser av biobra?nsle, besta?ende av grot, bark och sta?dbark har fukthaltbesta?mts med en noggrannare metod a?n den metod som idag anva?nds vid Djuped kraftva?rmeverk i Hudiksvall, detta fo?r att kartla?gga hur exakta fukthaltsma?tningarna idag a?r.Som de flesta andra Kraftva?rmeverk i Sverige anva?nder Djuped vikt och fukthalt fo?r bera?kningar av energiinneha?ll i bra?nslen, denna a?r sedan underlag fo?r betalningar till leveranto?rer av biobra?nsle. Den testfuktma?tning som anva?ndes fo?r att besta?mma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex ga?nger sto?rre prov a?n de som idag anva?nds, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobra?nsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpma?ssiga fel kan fo?rekomma.En lo?sning pa? dessa problem a?r att informera de bero?rda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltma?tningar ma?ste vara samt att info?ra en ny typ av manuell provtagning, som fo?rhoppningsvis eliminerar na?gra av de slumpma?ssiga felen. Den nya metoden besta?r av sju till a?tta ga?nger sto?rre prover ja?mfo?rt med den idag rutinma?ssiga fuktprovtagningen och bo?r o?ka noggrannheten vid fuktma?tning avseva?rt.

A global world and international business induces not only opportunities for organizations such as increased possibilities to reach new markets but also challenges to maintain a coherent business. To meet these challenges, organizations need to harbor a global workforce where employees are sent abroad. These employees are called expatriates and receive very lucrative compensation packages to cover their increased expenses. Compensation packages are not only expensive but represent in their totality also a complex strategic challenge for both the organization and the expatriate. The purpose of this paper is to investigate which components of a compensation package that are important for different segments of expatriates.

Bakgrund: Svenska intensivvĂ„rdsregistret (SIR) sammanstĂ€ller varje Ă„r faststĂ€llda kvalitetsmĂ„tt dĂ€r en av dem Ă€r ?Överflyttning till annan intensivvĂ„rdsavdelning pĂ„ grund av egen resursbrist.? Flera studier har visat att de patienter som flyttas mellan intensivvĂ„rdsavdelningar har en högre mortalitet och lĂ€ngre vĂ„rdtid Ă€n de som inte flyttas. Enligt patientsĂ€kerhetslagen ska vĂ„rdgivaren förebygga och utreda vĂ„rdskador. Ett sĂ€tt att mĂ€ta vĂ„rdrelaterade skador Ă€r Global Trigger Tool (GTT).Syfte: Att undersöka frekvensen av skador hos de patienter som överflyttats till annan intensivvĂ„rdsavdelning pĂ„ grund av resursbrist jĂ€mfört med en matchad kontrollgrupp.Metod: En retrospektiv, deskriptiv och jĂ€mförande pilotstudie. Journaler frĂ„n patienter som flyttats till annan intensivvĂ„rdsavdelning pĂ„ grund av resursbristscannades efter skador med hjĂ€lp av GTT och jĂ€mfördes sedan med en kontrollgrupp som inte flyttats mellan intensivvĂ„rdsavdelningar.Resultat: I undersökningsgruppen (n=20) Ă„terfanns 67 skador med ett genomsnitt pĂ„ 3,4 skador per patient.

Den ökade globaliseringen och den stigande medvetenheten om hur vi pÄverkas av vÄr omvÀrld har gjort att fler företag insett vikten av att arbeta med hÄllbar utvecklig, inte bara ekonomiskt och inom företaget utan ocksÄ för samhÀllet dÀr de verkar. 1994 myntades uttrycket ?The Tripple Bottom Line? av John Elkington. The Tripple Bottom Line innebÀr att företags prestationer ska mÀtas utifrÄn ekonomiska, miljömÀssiga och sociala grunder. Trenden Àr att rapportera dessa perspektiv i en hÄllbarhetsredovisning.

Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat vÀrlden. Det blev turbulens pÄ den finansiella kapitalmarknaden vilket Àven har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats Àr följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, KrisÄtgÀrder och LÀrdomar) som sedan jÀmförs med hur bankerna har agerat.

In contemporary global environmental governance stakeholding, as a means for defining legitimate participants in democratic decision-making, has become of great importance. In this essay I deploy the concept of ?the stakeholder perspective? to denote arguments that all stakeholders ? defined as carriers of particular interests ? should be able to participate in political decision-making affecting their interests. The purpose of the essay is to analyze the stakeholder perspective's potential to change environmental politics. Departing from the philosophy of Heidegger, I develop a theoretical approach that separate the concept of the political from that of politics.

Ett nytt globalt system, inte nytt i tiden, dock i omfattning och pÄverkan, hÄller pÄ att förÀndra maktordningen och de politiska relationerna sÄ som vi kÀnner dem. Detta innebÀr bland annat att ansvarsfördelningen mellan offentliga och privata aktörer blir mer oklar och tar nya former. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) syftar pÄ det etiska ansvar företag bör ta för sin verksamhet, sÄvÀl inom den egna organisationen som i det omgivande samhÀllet. Den frÄgestÀllning den hÀr uppsatsen söker besvara gÀller varför CSR blivit en allt viktigare del av företagens policy? Uppsatsens fokus ligger pÄ globaliseringsteori och slutsatsen blir att förklaringarna till CSR kan delas in i sÄvÀl etiska och praktiska, som kosmopolitiska.

Since 2007, IŽve been working in the steel industry in a place called ?SSAB?. That?s why itseemed right to contact them for this thesis.The SSAB concern is global, but SSAB Sweden involves raw steel producing in LuleÄ, heavyplate producing in Oxelösund, and sheet metal producing in BorlÀnge..

 Den digitala revolutionen möjliggjorde fildelning av musik via Mp3?formatet pÄ en global nivÄ till miljontals anvÀndare. För musikindustrin resulterade detta i att musik inte ansÄgs vara en produkt utan en tjÀnst eller service. Det hÀvdas att denna förÀndring Àr anledningen till att musikindustrin har i princip halverat sin omsÀttning pÄ en global nivÄ sen 1999. Den digitala revolutionen har kommit att utmana och ifrÄgasÀtta den traditionella musikindustrins strukturer och tillvÀgagÄngssÀtt.VÄr rapport belyser den digitala revolutionens inverkan pÄ dagens musikbolag.

Since 2007, IŽve been working in the steel industry in a place called ?SSAB?. That?s why itseemed right to contact them for this thesis.The SSAB concern is global, but SSAB Sweden involves raw steel producing in LuleÄ, heavyplate producing in Oxelösund, and sheet metal producing in BorlÀnge..

The purpose of this thesis is to critically investigate how to understand the regional transformations that are occurring in Sweden and Denmark. At a higher level of abstraction the results can be generalised to a wider context and I have found that there is an ideological hegemony that explains the regional transformation. Nation states are reterritorialising due to a changing world where global capital is becoming increasingly flexible and competition between states, regions and municipalities is needed to adjust. By using Sandberg's model of structural reforms I have shown that the differences between Sweden's and Denmark's reterritorialisation are due to differences in national political culture and existing administrative systems. In fact these two structural reforms are based on the same regionalist ideology as a reaction to the changing global economy.To investigate the regional transformations I have carried out an idea and ideology analysis on the recent Swedish proposal from Ansvarskommittén, Strukturkommissionen in Denmark and the proposal by the Danish government which was carried out in 2007.

Inspiration for this work is from the argumentation, which is about following issue: ``If we are on a good way to leave the bureaucratization``.This paper is a study about Scania. Here I will find out at which level of bureaucratization Scania is ranked on. Scania is one of the leading producers of trucks in the world. It is acompany which works global and the analysis of ScaniaÂŽs environment is as much as theanalysis of the company's internal organization..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de fattigas- samt rÀttighetsperspektivet kommer till uttryck i Sveriges politik för global utveckling. Uppsatsen Àmnar ocksÄ att diskutera samstÀmmighetspolitikens prestation utifrÄn en jÀmförelse mellan Barometern och handelspolitiken i PGU. Uppsatsens syfte har brutits ned i ett antal konkretiserade frÄge-stÀllningar för att det ska kunna besvaras. Dessa Àr: Hur uttrycks de fattigas perspektiv och rÀttighetsperspektivet i PGU? Vilka utvecklingsaspekter eller önskade förÀndringar lyfts fram i PGU? Vilka problem identifieras i samband med global utveckling och hur ska dessa problem hanteras? Vad sÀger Barometern om den svenska politikens prestation med PGU? Vilka förutsÀttningar har samstÀmmighetspolitiken? Uppsatsen bygger pÄ en icke- positivistisk och hermeneutisk vetenskapssyn vilket innebÀr att syftet Àr att nÄ kunskap och förstÄelse genom tolkning.

Integrerad produktion (IP) Àr ett odlingssystem som EU beslutat om att samtliga producenter i medlemsstaterna ska följa frÄn och med 1 jan 2014 (Europaparlamentet, 2009). Arbetet med införandet av detta Àr redan lÄngt gÄnget i Sverige och Svenskt Sigill stÄr för en produktmÀrkning som bland annat innebÀr att produkten Àr odlad enligt IP (Svenskt Sigill, 2011). En liknande global mÀrkning finns, dÀr tanken Àr att reglerna för IP-odling ska vara desamma vÀrlden över, för att underlÀtta internationell handel (GLOBAL G.A.P, 2011).Integrerad produktion (IP) syftar till att ge lÄngvariga och hÄllbara lösningar i produktion och odling genom att ha det naturliga ekosystemet som kunskapsbas (Svenskt Sigill, 2011). MÄlet med odlingssystemet Àr att fÄ hög avkastning och dessutom göra sÄ lÄg pÄverkan pÄ naturen och anvÀnda sÄ lite energi, gödning- och bekÀmpningsmedel som möjligt.I detta arbete görs jÀmförelser av Svenskt Sigills mÀrkning och GLOBAL G.A.P.s krav pÄ vad som krÀvs för att bli certifierad odlare enligt deras regelverk. JÀmförelsen av de olika mÀrkningarna appliceras sedan pÄ odlare i Sverige och i Etiopien.

CSR har kommit att bli centralt i mÄnga företags strategier. Vissa akademiker hÀvdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbÀttra sitt CSR-arbete medan andra pÄstÄr att det endast Àr ett sÀtt att framhÀva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad frÄn de mÄnga artiklar som skrivits om vad företag kan vinna pÄ medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istÀllet likt Knudsen (2011) pÄ vilka företag som har nÄgot att vinna pÄ engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgÄr frÄn Knudsens pÄstÄenden och prövar om dessa stÀmmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. VÄra resultat pekar mot att pÄstÄendena i huvudsak stÀmmer men att de bakomliggande orsakerna varierar nÀr man jÀmför vÄr geografiska begrÀnsning mot Knudsens mer globala fokus.