Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklÀrare samt framstÀllningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna sprÄk frÄn 2011 ur LÀroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa tvÄ analyser jÀmförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna sprÄk frÄn 2000 i anslutning till LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgÄr frÄn Tornbergs tre kulturperspektiv, som anvÀnds som idealtyper vid analysen av lÀrarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet Àr att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de bÄda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock Ät dÄ kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn dÀr nation och kultur inte nödvÀndigtvis mÄste höra samman. FransklÀrarna tycks uppdelade i tre grupper.

Syfte med detta examensarbete Àr att ta fram ett gestaltningsförslag för utemiljön pÄ Byle GÄrds hospice. MÄlsÀttningen Àr att ge besökande barn en lekvÀnlig utemiljö samt att tillvarata och utveckla tomtens befintliga kvaliteter för patienter, besökare (vuxna och barn) och personal. Med enkla medel vill jag lyfta fram de befintliga naturkvalitéerna pÄ tomten och skapa en varierad och rekreativ miljö för alla Äldrar. Jag vill inbjuda till rörelse runt tomten och erbjuda olika sinnesupplevelser som ger vila i det tunga allvar som vilar över hospicet, dÀr anhöriga och personal tillbringar den sista tiden tillsammans med patienten. Som grund för gestaltningen har jag studerat forskningsbaserad litteratur om barn och deras utemiljöer samt litteratur om palliativ vÄrd. Jag har Àven vid flera tillfÀllen intervjuat personal och fastighetsförvaltaren pÄ Byle GÄrds hospice för att tillgodose verksamhetens specifika behov i mitt utformningsförslag. En slutsats jag dragit utifrÄn litteraturen jag lÀst Àr att barn inte har sÄ stort behov av traditionellt utformade lekplatser dÄ de mest Àr utformade utifrÄn vuxnas syn pÄ lek.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ med vad estetiska uttrycksformer bidrar till vid lÀrande i matematik. Det var frÀmst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i Ärskurs 6 med 25 elever pÄ en skola som ligger pÄ landsbygden i SkÄne. Jag gjorde tvÄ olika undervisningsförsök som Àven utvÀrderades för att fÄ underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och Àven musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama.

Hur bemöter och hjÀlper skolan elever i matematiksvÄrigheter? Syftet med vÄr under-sökning Àr att studera matematiklÀrarnas uppfattning om hur de bemöter och hjÀlper elever i matematiksvÄrigheter samt vilka förvÀntningar matematiklÀrarna har pÄ speci-allÀrarna. Med matematiklÀrare avser vi lÀrare som undervisar/har undervisat elever i matematik i Ärskurserna sex till nio. Vygotskijs teorier om lÀrarens betydelse för elever-nas kunskapsutveckling utgör vÄr teoretiska inramning. Vi har intervjuat sju matematik-lÀrare som undervisar elever i matematik i Ärskurserna sex till nio.

Sammanfattning Mitt arbete handlar om datorn som hjÀlpmedel i matematikundervisningen pÄ Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlÀgga tillgÄngen till och anvÀnd-ningen av datorn som hjÀlpmedel i matematikundervisningen pÄ Malmös gymnasiesko-lor. UtgÄngspunkt för detta arbete var att större tillgÄng till datorerna leder till större anvÀndning. För att uppnÄ syftet har jag formulerat nÄgra frÄgestÀllningar om i hur stor utstrÀckning datorer anvÀnds i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklÀrarna anvÀnder pÄ dessa skolor. Jag har Àven undersökt om det finns nÄgra framtida planer för förÀndring av tillgÄngar till och anvÀndning av datorer i undervisningen.

Syftet med studien var att jag skulle fÄ en djupare kunskap om Àmnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville Àven ta reda pÄ om den formella matematiken kan bli informell med hjÀlp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frÄgestÀllningar som har behandlats Àr vad som hÀnder med den formella matematiken nÀr jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. Mitt arbete bestÄr av en litteraturstudie dÀr jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska anvÀnda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik Àr. Arbetet bestÄr Àven av en undersökning dÀr jag valt att videofilma 25 elever i Är 5 dÄ de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik.

Syftet med detta examensarbete Àr att öka förstÄelsen för tankar dagens lÀrare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lÀrarna utför. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkÀter, för att kunna söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Vi intervjuade 3 lÀrare, som arbetar som matematiklÀrare i Ärskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lÀgger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lÀrarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara pÄ en enkÀt, dÀr frÄgor om elevernas tankar kring bedömning i matematik stÀlldes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgÄngen hjÀlpte oss sedan att tolka vÄrt resultat.

Perenner har under det senaste decenniet blivit ett allt vanligare inslag i den offentliga miljön, dÀr de anvÀnds för att försköna parker och torg runt om i vÄrt land. PÄ mÄnga hÄll ser man dock bristande anlÀggningar, vilket gör att bÄde upplevelsevÀrden och ekonomiska resurser gÄr förlorade. Den kunskap som behövs för att skapa lÄngsiktigt hÄllbara perennplanteringar Àr idag otillrÀcklig och facklitteratur Àr mycket begrÀnsad. Detta examensarbete har haft som mÄl att samla erfarenheter frÄn ett antal verkliga exempel, dÀr perenner har anvÀnts som ett centralt element med varierad framgÄng. I arbetet har sex perennplanterings-projekt i södra Sverige studerats, varav tvÄ bostadsgÄrdar och fyra parker. Genom platsbesök och intervjuer med ansvariga landskapsarkitekter eller designers, har projektens olika skeden undersökts, frÄn projektstart till fÀrdig anlÀggning. Avsikten har varit att identifiera de faktorer som Àr av avgörande betydelse för resultatet nÀr man arbetar med perenner i offentlig miljö. Med de fallstudier som har gjorts, kan man konstatera att verkligheten Àr komplex och att varje uppdrag Àr en unik situation. NÄgra viktiga slutsatser för att nÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart resultat Àr en god samorganisation mellan de inblandade aktörerna, gedigen kunskap om vÀxtmaterialet och en pÄlitlig skötsel.

Studiens syfte var att undersöka hur nÄgra lÀrare inom matematik och naturorienterande Àmnen (NO) anvÀnder sig av IT i sin undervisning i Är 7 - 9, deras motiv till anvÀndandet av IT som undervisningsverktyg samt om det fanns nÄgot som de upplevde begrÀnsade eller pÄ annat sÀtt pÄverkade deras anvÀndning av IT.Intervjuer gjordes med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. Hur ofta lÀrarna anvÀnde sig av IT i sin undervisning skiftade beroende pÄ Àmne. Vanligast var anvÀndningen inom NO-Àmnena. LÀrarna anvÀnde IT för att introducera ett arbetsomrÄde, att söka information pÄ Internet, att illustrera nÄgot med hjÀlp av en film eller att sjÀlva filma ett hÀndelseförlopp. De kunde ocksÄ skapa minnesanteckningar under lektionen samt samtala och resonera med eleverna om den internetinformation som de funnit.

Det hÀr examensarbetet har fokuserat pÄ betydelsen av gröna miljöer för stressade mÀnniskor i stadsmiljö. Flera vetenskapliga studier som presenteras i detta arbete visar att de gröna miljöerna Àr positiva för mÀnniskors hÀlsa och kan fungera stressreducerande. Det finns Àven indikationer pÄ att gröna miljöer sÀnker vÄr stressnivÄ mer Àn bebyggda miljöer. Studierna visar ocksÄ att utformningen och innehÄllet i grönytan har betydelse för hur restorativ miljön Àr.  NÀr man gestaltar en grön miljö med funktionen att reducera stress hos besökaren bör man tÀnka pÄ sÄvÀl besökarens stressnivÄ, ytans form, storlek som innehÄll. I denna studie ges en rad konkreta gestaltningsrekommendationer.

Det Àr inte alltid sÄ lÀtt som förÀlder att förstÄ de algoritmer (rÀkneuppstÀllningar) som barnen anvÀnder i skolan idag. Hur förÀldrarna kan fÄ hjÀlp med detta Àr en del av denna studie som genomförts med förÀldrar och elever i en femteklass. Syftet med studien har varit att studera vilka olika algoritmer förÀldrarna och eleverna i denna klass anvÀnder. För att fÄ en uppfattning om förÀldrarnas matematikundervisning har lÀroplaner frÄn 1969 och framÄt studerats med fokus pÄ algoritmrÀkning. NÄgra olika algoritmer i de fyra rÀknesÀtten som har behandlats i skolan genom tiderna presenteras, liksom en övergripande historik kring algoritmernas ursprung.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlÀrning kan leda till brist pÄ förstÄelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas pÄ och dÀrigenom fÄ reda pÄ om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten Àven betonas i proven. InnehÄllet i rapporten behandlar dÀrför hur författare till lÀromedel i matematik för Är 9 i jÀmförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella Àmnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades pÄ att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrÄn dessa kompetenser upptÀcktes kunskapsprioriteringen i proven.

Dirigenten och komponisten Leonard Bernstein (1918-1990) var en av sin tids ledande kulturella celebriteter i Amerika. Bernsteins berömmelse vilade pÄ hans mÄngsidighet inom skilda artistiska omrÄden. SÀrskild uppmÀrksamhet fick dock hans banbrytande verksamhet som musikfolkbildare i tv. En allmÀn uppfattning Àr att Bernsteins personliga karisma och affinitet för tv-mediet var anledningen till programmens succe?.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Bristen pÄ manliga lÀrare i grundskolan har diskuterats i decennier. Hem- och konsumentkunskap (hkk) har beskrivits som kvinnligt kodat och bara var tionde lÀrare i Àmnet Àr man. I uppsatsen undersöks dÀrför hur manliga hkk-lÀrare beskriver vardagen i ett kvinnodominerat yrke. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sju informanter.Merparten av mÀnnen har tidigare arbetat i restaurang- eller storkök, och för flera var Àmnet ett biÀmne i lÀrarutbildningen. Informanterna visar glÀdje och stolthet i yrket och framhÄller eleverna som drivkraft.