Studien är en läromedelsanalys där fem böcker för årskurs 7-9 undersöks. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läroböckerna följer den nya läroplanen som kom år 2011 där det ställs högre krav på att eleverna ska kunna problematisera och diskutera ämnesinnehållet än i tidigare läroplaner. Studien är begränsad till ett av de fyra långsiktiga mål som ges i den nuvarande kursplanen i geografi. Den valda punkten handlar om att eleverna ska kunna värdera olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Metoden som används är en kvalitativ textanalys där jag ställt tre frågor till lärobokstexterna vilka handlar om miljö- och utvecklingsfrågor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om geografilärarna som undervisar under grundskolans senare årskurser är behöriga och tagit del av den nationella kursplanen för skolämnet geografi samt om geografilärarna följer kursplanen och hur mycket de låter läroböckerna styra undervisningen.Genom en enkätundersökning undersöktes vilka större moment geografilärarna undervisade om ute på skolorna. Undersökningen drabbades av ett stort bortfall men är ändå vägledande då respondenternas svar är lika varandra. Undersökningen visar att det läggs mindre vikt och tid på de delar av kursplanen som behandlar att eleven skall kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap genom kartjämförelser och att göra egna analyser av olika områden och förhållanden med egna kartor, texter etc..

Denna studie har som syfte att analysera de diskussioner som uppkommer kring en skönlitterär text som handlar om orkanen Katrinas framfart i New Orleans. Eleverna i undersökningen fick läsa en skönlitterär text och därefter ställdes en öppen fråga för att få igång gruppdiskussioner. Dessa diskussioner spelades in på band och analyserades. För att få en bild av elevernas uppfattningar om att lära genom en skönlitterär text, samt vad de ansåg om att diskutera texten tillsammans, gjordes intervjuer med fyra av eleverna. Resultaten visar att de flesta av eleverna utvecklades genom varandra i gruppdiskussionerna.

Kandidatuppsats i kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

Kandidatuppsats i kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

The case method is a relatively new pedagogical method in Sweden that is based on students exercising their skills in the analysis of complex situations and problems that are based in reality and that help students to see a broader perspective and context.The purpose of this study has been to investigate, through interviews with students and teachers, the advantages and disadvantages of the case method in teaching geography.The results of the study show that both teachers and students share almost the same opinion. The conclusion is that the case method is a didactic method that is well suited for teaching geography, as it is based on reality and develops the students? ability to analyze, argue and find solutions in several areas within the subject of geography. If a student is strong in these skill areas they can really benefit from the application of the case method in the teaching of geography, but for students who are weaker in these skills, the case method can be a disadvantage.

The purpose of this thesis is to investigate the democratization process in Kurdistan on the basis of consolidation democracy with focus on arenas defined by Linz and Stepan (1997), namely economic, political, legal, civil society and arenas of state bureaucracy. Furthermore, I intend to explain Kurdistan?s road toward democratization in Kurdistan from 1991 until today, with a focus on the years 2003-2012. The main results are that Kurdistan has developed conditions that support a future consolidation of democracy. However, there are weaknesses in the economic situation, rule of law and the arena of bureaucracy.

I Luleå håller man just nu på att bygga ett kulturhus och sett ur ett geografiskt perspektiv kan man beskriva detta som att kulturen i Luleå får effekter på stadslandskapet. Uppsatsen syftar till att åskådliggöra musiklivet i Luleås rumsliga utbredning och rumsliga relationer samt att beskriva vad som är specifikt med Luleås musikliv. De avgränsningar som gjorts innebär att undersökningen framför allt har berört körer och orkestrar, men mestadels körer. Området har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer, som kompletterade med en kvantitativ enkätundersökning. Studien har visat att cirka 960 personer är engagerade i de sammanlagt 29 körerna och 4 orkestrarna.

I Luleå håller man just nu på att bygga ett kulturhus och sett ur ett geografiskt perspektiv kan man beskriva detta som att kulturen i Luleå får effekter på stadslandskapet. Uppsatsen syftar till att åskådliggöra musiklivet i Luleås rumsliga utbredning och rumsliga relationer samt att beskriva vad som är specifikt med Luleås musikliv. De avgränsningar som gjorts innebär att undersökningen framför allt har berört körer och orkestrar, men mestadels körer. Området har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer, som kompletterade med en kvantitativ enkätundersökning. Studien har visat att cirka 960 personer är engagerade i de sammanlagt 29 körerna och 4 orkestrarna.

Kandidatuppsats i kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

I denna uppsats avhandlas problematiken mellan viljan att använda datorer i undervisningen för mellanstadieelever och de hinder som lärare har för att kunna genomföra detta. I skolans riktlinjer som Lpo 94 står det att skolan ska ansvara för att eleverna lär sig om den nya tekniken som de senare ska behöva i arbetslivet och i samhället generellt. Lärarna känner sig frustrerade då de inte har tillgång till bra datasalar och pedagogiska program. Dessutom känner många av dem att de själva inte har rätt utbildning i ITK som krävs för att göra ett bra jobb. För att det ska fungera behöver skolorna ekonomisk hjälp, It-support samt fortbildning av lärare.

Vårt syfte med studien är att ta reda på vad som styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen i grundskolans tidigare år i förhållande till styrdokumenten samt hur lärarna följer upp elevernas arbete och resultat. Studien tar även upp vad som styrde ämnesinnehållet förr samt vad nutida forskning har kommit fram till. Vi genomförde vår undersökning genom att intervjua sex lärare, varav fyra geografilärare och två andra ämneslärare. Resultatet visar att lärare i skolan använder styrdokumenten i planeringen av undervisningen, men inte i samband med bedömning. Utifrån våra intervjuer anser vi att det läggs stor vikt vid summativ bedömning eftersom majoriteten av lärarna inte har någon kontinuerlig återkoppling med eleverna och deras arbete..

Syftet med arbetet är att undersöka lärares syn på planering och hur ämnesplanering för kurser och lektioner fungerar i ämnena Geografi och Idrott och hälsa. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning använts. Intervjuer har genomförts med fyra geografilärare och fyra idrottslärare på fyra olika skolor. Svaren delges som utvalda citat i resultatdelen. De följs av en fenomenografisk analys av resultatet, där svaren delas in i kategorier.

Kandidatuppsats i geografi med kulturgeografisk inriktning.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara natur- och kulturlandskap.