Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurrektor ser på begreppet inkludering när det gäller elevers rätt till specialundervisning.För att få reda på hur några rektorer tänker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

Arbetets syfte är att ta reda på om det finns kunskap om lärstilar bland lärare och elever på gymnasiets omvårdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat på hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sätt att lära in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori där nyckelorden är lärande, lärstilar och undervisning.Studiens empiri består av en lärstilsanalys som genomförts i två klasser samt intervjuer av vårdlärare och elever, där lärarna har undervisat någon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begränsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lärstilar samt de faktorer som enligt Gardner påverkar elevernas inlärning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lärstilarna, såväl bland lärare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs är flexibel. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a.

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Ett lyckat arbete enligt BBIC? ? Socialsekreterares syn på dokumentationssystemet BBIC ? Barns behov i centrumMaria Schyllander och Julia OlssonDen kvalitativt förankrade studiens syfte var att erhålla fördjupad kunskap kring socialsekreterares uppfattningar gällande dokumentations- och handläggningssystemet BBIC, Barns Behov I Centrum. Studiens frågeställningar fokuserade på att se hur organisation och handlingsutrymme är förenade med arbetet enligt BBIC. Kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar genomfördes och data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, organisationsteori och handlingsutrymme. Huvudresultatet visade att socialsekreterarna var positivt inställda till att använda ett dokumentationssystem i utredningsarbetet men att BBIC var omfattande och tidskrävande.

Trafikolyckor med svåra personskador som följd har ökat i Sverige. År 2006 skadades ca 4000 människor i vägtrafikolyckor. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personer med varierande typ och grad av trafikskada upplever sin livssituation med avseende på kropp, jag och sociala villkor. För att besvara syfte och frågeställning har en fenomenologisk metod använts. Intervjuer har genomförts där deltagarna i studien fått berätta om sina erfarenheter av att leva med en trafikskada och hur detta upplevts.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssätten skiljer sig åt beroende på om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lärare intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lärarna har frångått de gamla traditionella arbetssätten där man ofta arbetade i kronologisk ordning och där eleverna fick skriva recensioner. Idag läggs fokus på att hitta teman, koppla fiktioner till samhällets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fått högre status och filmens språk har tagit plats i undervisningen.

The purpose of this essay is to examine the Swedish governments discourse on integration of immigrants and thereby examine what social reality it constructs. The aim is to examine how integration and immigrants are constructed within the discourse. The method and theory being used in this essay is discourse theory. As a methodological instrument we use the policy on functional impairment as a comparison. The material being analyzed in this essay is political documents on the strategy on integration policy and the strategy on the policy of functional impairment.

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) är alla forskare i svenska som andraspråk och de är överens om att ett villkor för att eleverna ska få optimal undervisning i svenska som andraspråk är att läraren gör en bedömning av vilken språklig nivå eleven befinner sig på. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur ämnet svenska som andraspråk organiseras på tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara på hur förutsättningarna ser ut för lärarna att språkligt kunna nivåplacera elever med svenska som andraspråk. Genom att intervjua de lärare som undervisar i svenska som andraspråk på högstadiet och komplettera med enkäter till mellanstadielärarna i samma ämne och i samma kommun så har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av ämnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som på skolorna spelar en direkt roll för lärarnas möjligheter att nivåplacera eleverna efter språkbehärskning: lärarnas utbildning och kunskaper i ämnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielärare, att undervisningen inte organiseras som lärarna önskar och skolledningens inställning till ämnet..

Denna studie har utförts i syfte att utifrån begreppet ekosystemtjänster spåra hur lärarstudenter resonerar om människans beroende av och relation till naturen. Data utgår huvudsakligen från ett för- och eftertest som utförts på 29 lärarstudenter. För- och eftertestet har analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Som komplement till studien har transkribering av ett fokus-samtal innehållande fyra av de 29 studenterna använts för att undersöka hur studenterna resonerar om sin personliga relation till naturen.Genom för- och eftertestet kunde fem kvalitativt skilda sätt att resonera om villkor och förutsätt-ningar för mänsklig överlevnad urskiljas. Grupperna kunde rangordnas med stigande komplexitet där människans beroende av naturen kunde urskiljas i tre av dessa.

Homosexuellas upplevelse av vårdgivares bemötande i vården kan innebära både ett lidande och välbefinnande utifrån den vårdande relationen. Syftet med studien var att beskriva homosexuellas upplevelser av vårdgivares bemötande i vården. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie av sex vetenskapliga studier, dessa har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns både vårdande och icke vårdande upplevelser av bemötandet i vården, dock dominerar det icke vårdande bemötandet. Vårdtagare har upplevt ett gott bemötande där vården har överträffat deras förväntningar och en god vårdrelation har skapats.

I förskolans utemiljö är det vanligt att det finns en sandlåda på gården. Den är centralt placerad och barnen är där och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade läroplan ska verksamhetens innehåll vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gäller även den verksamhet som pågår i sandlådan. Men vad är det som sker när sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlådan? Detta är en kvalitativ studie som utifrån ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlådan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 år) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

Syftet med denna studie är att bringa bättre förståelse och ge en inblick i flyktingars egna upplevelser och erfarenheter gällande integrationsarbete under deras tid i Sverige samt under introduktionsperioden på integrationsenheten i Västerås. Jag har fokuserat min studie på att undersöka hur flyktingar upplever praktik som åtgärd till integration för att tillföra bättre förståelse för praktikanternas upplevelser samt identifiera problemområden som behöver förbättring eller utveckling. Enligt min mening tyder resultaten av mina kvalitativa djupintervjuer på att det finns ett behov av att fokusera på flyktingens upplevelse under introduktionstiden. Denna period kan vara avgörande för flyktingens framtida självuppfattning som jag anser skapar kollektiva gemenskaper som i sin tur leder till isolering och till slut det oundvikliga vi och dem tänkande som sätter hinder i vägen för en lyckad integration.Jag inbjuder läsarna att ta del av mitt arbete som belyser olika problemområden samt lyfter fram vilka åtgärder som behöver vidtas för en utveckling inom integrationsarbetet..

Bakgrund: Äldreomsorg berör många och i takt med att den äldre befolkningen ökar kommer kraven på äldreomsorg bli allt större. Delaktighet är ett villkor för hälsosamt åldrande, en grundläggande förutsättning för att uppleva god hälsa och tydligt formulerat i riktlinjer och lagar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser av delaktighet vid vård i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades genom deduktiv ansats. Resultat: De äldre upplevde delaktighet som bristande på många sätt i samband med vård i hemmet.

Syftet med detta kandidatexamensarbete är att få en bättre förståelse för hur man skapar en skolgård som stimulerar barns motoriska, kognitiva och sociala utveckling. Jag har studerat litteratur om barns lek samt fört egna undersökningar som bestått av observationer och intervjuer på Montessoriskolan i Lund samt besök på referensplatser. Dessa studier har utgjort underlag till ett gestaltningsförslag för skolgården. Jag har kommit fram till att en bra skolgård kännetecknas av en stor innehållsrikedom. En välutformad lekmiljö aktiverar barnens alla sinnen och tillåter kreativ lek på deras egna villkor. Det finns flera aspekter som bidrar till en god lekmiljö: rumsbildningar, naturinslag, variationsrikedom och utmaning.

Studiens syfte har varit att, utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt, undersöka Helgelseförbundets kinamission 1940-1944 med avsikt att besvara frågeställningarna: Vad var syftemålet med kinamissionen, utifrån vilka villkor arbetade missionärerna, hur såg fältverksamheten och missionärsgruppens struktur/mentalitet ut? Samt: hur såg det ?Vardagliga livet? på en av stationerna ut ur ett enskilt perspektiv och varför såg det ut som det gjorde? Undersökningsresultaten ger slutsatserna att den kinesiska folkmängden var primärt syftemål, att uppdragsvillkoren utgick från medlems-och missionsfordringar, att fältverksamheten bedrevs på 13 huvudstationer av totalt 32 missionärer och att helhetsintrycket av verksamheten utgörs av trötthetskänslor och negativa värderingar och att detta även gäller det enskilda missionärsperspektivet som, förutom social gemenskap, förmedlar bilden av vardaglig svensk kultur. De slutsatser som dras är även: att de negativa värderingarna bl. a. är resultatet av dåligt anpassade medlemsfordringar i förhållande till landet och dess situation, att tröttheten bl.