Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågeställningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på kvinnligheter. För att få förståelse av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism.

I denna uppsats behandlas fragan om hur kvinnliga atleter benämns i svenskan och tyskan och vilka attityder de olika sprakbrukarna har till könsövergripande och könsspecifika atletbenämningar. Dessutom behandlas fragan om vilket samband som finns mellan användningen av antingen könsspecifika eller könsövergripande atletbenämningar och ide?er om jämställdhet mellan könen. Utifran dessa frageställningar genomfördes en kvantitativ studie om användningen av och attityder till könsspecifika och könsövergripande atletbenämningar i svenskan och tyskan. Ja?mförelsen med tyskan gjordes pa grund av min egen sprakliga bakgrund samt pa grund av att könsspecifika personbenämningar, i motsats till det svenska spraket, är väl etablerade i tyskan.

Med denna uppsats ville jag få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar elevernas lust och motivation för att läsa matematik. Undersökningar har visat att många elever anser att ämnet matematik är tråkigt. Det finns många faktorer som påverkar motivation och intresset bland annat lärarens sätt att undervisa, familjens situation, klasskamraternas uppfattningar och attityder, innehållet i ämnet, mm.Resultatet av undersökningen visade att framför allt var det innehållet i ämnet som väckte intresse hos eleverna. Eleverna ville se direkta kopplingar mellan det som de läste i skolan och det som skede i vardagslivet. Det var flera elever som ville ha mer utmanande uppgifter och mindre repetition i matematikboken..

Syftet med denna studie är att förstå fyra gymnasieelevers attityder till närvaro och frånvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om både närvaro och frånvaro som fenomen och tar reda på varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestående av fyra elevintervjuer från fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs återkommande teman som har att göra med elevernas attityder till närvaro och frånvaro. Några exempel på sådana teman är: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans värde för eleven, skolans innehåll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Bakgrund: Sverige står inför stora förändringar i arbetslivet i allmänhet och i sjukvården i synnerhet. Detta med hänsyn till stora pensionsavgångar de närmaste åren som innebär att allt färre skall försörja allt fler och en åldersstruktur som i ökad utsträckning kommer att efterfråga sjukvård i större omfattning. Med detta för ögonen står vi inför utmaningar inom arbetslivsforskningen för att hitta faktorer till hållbar arbetsförmåga högt upp i åren.Syfte: Denna pilotstudie har haft som syfte att inventera attityder och upplevda förutsättningar hos sjukhusanställda läkare och undersköterskor och deras arbetsgivare, som skulle kunna möjliggöra en hållbar arbetsförmåga hos äldre arbetstagare. Undersökt grupp och metod: Strategiskt valdes 14 representanter äldre än 50 år från arbetsgivarsidan (n=6) och arbetstagarsidan (n=8), män (n=6) och kvinnor (n=8) samt från grupperna undersköterskor (n=4) och läkare (n=4). Från arbetsgivarsidan ingick både verksamhetschef (n=2), avdelningschef (n=2) och sjukhusledningen (n=2).

Denna uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka några lärares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lärare på olika stadier inom skolan. Resultaten visade att många respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrävande, men att de konkretiserar betygskriterier och målformuleringar på ett tillfredsställande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt inställda till de nation-ella proven, men hade också tankar om hur provsystemet kan förbättras, och konkreta förslag gavs.

Elevers motivation, lärande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans värld. Då studier saknas på området kring hur elever påverkar eller påverkas av skolans fysiska miljö, har en enkätundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utsträckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö är sval och oklar. Ytterligare forskning på området elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslås.

Debatten kring vargens förekomst i Sverige är ett laddat ämne. Få ämnen skapar så heta diskussioner som när det tvistas om detta rovdjurs existens. Tidigare undersökningar angående attityder till varg i Sverige har studerat vilka attityder hela den svenska befolkningen har och sedan jämfört resultatet mellan människor i rovdjurslän och människor i län utan rovdjur. Resultatet av jämförelsen visade att två huvudgrupper av åsikter uppmärksammats, del de negativa som ofta presenteras som gles- och landsbygdsbefolkning och dels de mer positiva stadsmänniskorna. I dessa undersökningar har inte människor som bor i tätortsnära landsbygd studerats enskilt.

The Purpose of this study was to examine what knowledge and which attitudes there are about environmental friendly food in the society. To do so an essay were constructed and distributed to five different working places. Altogether there were 50 essays distributed and 43 were returned. The main result; the respondents think that it is important for people to learn how to consume food in a more environmentally friendly way. The majority of the respondents recognized the eco-label KRAV but the European eco-label and Demeter were not recognized in a less extent.

The aim of the study is to investigate pupils? attitudes to and experiences of reading aloud by the teacher in grade 1. The study answers questions about how the pupils perceive the reading aloud, what they think they learn from it, and what books they prefer the teacher to read from. The study was conducted with the aid of semi-structured interviews with eleven pupils, six girls and five boys. The study shows that the pupils have a great deal to say about reading aloud.

The aim of the study was to investigate the students´ attitudes towards mathematics, their knowledge in the subject area they find the least interesting and whether laborative/practical working methods could awaken their interest and curiosity. During our work, we have looked into previous studies regarding girls´ and boys´ attitude and performance in mathematics. We handed out surveys to students in grade 9 at a School with many people from other cultures and nationalities in Malmö in order to find the answers to our questions. The result showed that most of the students thought that the subject area "scaling" was the least interesting. The implemented action program was a laborative/practical task within the "scaling" area.

Sexuella närmanden som sker via nätet är dokumenterat i ett flertal studier. Dessa närmanden kan se ut på olika sätt, ofta i form av trakasserier. Anonymitet är en förutsättning för att kunna utsätta andra för sexuella närmanden. Bakom en dataskärm kan individer låtsas vara någon annan och därmed tänja på gränserna. Människor använder internet i olika syften, bland annat för att finna sexuella partners och kärlekspartners.

Att läsa svenska som andraspråk på gymnasiet är idag likställt med attläsa modersmålsvenska. Dock är det många andraspråkselever som intedeltar i svenska som andraspråksundervisningen på grund av att de haren negativ attityd till ämnet. Tidigare forskning på området visar attmodersmålssvenska har högre status och att föräldrar, kamrater ochlärares syn på vilket språk som är viktigast påverkar flerspråkiga elever.Att inte tillhöra skolans monokulturella norm anses som avvikande ochkan bidra till flerspråkiga elevers negativa inställning till svenska somandraspråk. I denna studie undersöks hur utländska elever födda iSveriges attityder till ämnet svenska som andraspråk påverkar derasämnesval på gymnasiet. Ett övergripande syfte är att nå en ökadförståelse för de processer som påverkar individen i hennes strävan attfölja sina attityder och vad som inträffar när hennes förväntningar intestämmer överens med hennes sociala verklighet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ämnet idrott och hälsa för att se hur undervisningen bedrivs av lärarna samt vad elevernas inställning är till ämnet och om det ser det som ett kunskapsämne. Syftet är även att jämföra elevernas inställning jämt emot lärarnas uppfattningar och se om det finns någon skillnad beroende på om de bor i storstaden eller på landsbygden. Arbetet besvarar frågorna: Vad har eleverna för attityder till skolidrotten? Finns det någon könsskillnad? Hur gör idrottslärarna för att förändra inställningen hos de elever som är negativa till skolidrotten? Bedrivs ämnet hälsa under idrottslektioner? Vad vill eleverna och lärarna förändra med skolidrotten? Idrottar/motionerar eleverna på fritiden? Studien utgår ifrån det kognitiva och det salutogena perspektiven. Undersökningens urval består av några idrottslärare samt elever i år 3-5 på en skola på landsbygden och en i storstaden.

Denna uppsats handlar om attityder till ämnet svenska som andraspråk. Som verksam lärare på en gymnasieskola har jag många gånger mötts av negativa attityder till ämnet från både kollegor, skolledare och elever. Attityderna har många ansikten. De kan komma till uttryck i hur skolledare arbetar med personalrekrytering och organisationsmodeller, hur andra aktörer i skolan ser på ämnet (som ett stöd eller steg in i svenskan), och hur de ser på dem som deltar i undervisningen i svenska som andraspråk.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka attityder några lärare i svenska som andraspråk och deras elever har till ämnet svenska som andraspråk i två gymnasieskolor i Dalarnas län. Förutom själva attitydundersökningen vill jag ta reda på vilka organisationsmodeller de undersökta skolorna har arbetat fram för ämnet, samt om man kan se något samband mellan lärarnas och elevernas attityder och hur ämnet har organiserats på skolorna.För att få svar på dessa frågor har jag valt att använda två olika metoder.