Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 2 ser pÄ tal- och skriftsprÄk som verktyg i lÀrandet. Jag har genomfört Ätta elevintervjuer och tvÄ lÀrarintervjuer samt observationer under en skoldag i respektive klass. Undersökningen visar att lÀrarna ser pÄ tal- och skriftsprÄket som ett viktigt verktyg i lÀrandet. De Àr medvetna om hur viktiga de sprÄkliga kompetenserna Àr och arbetar aktivt med att utveckla elevernas sprÄkliga förmÄgor. Elevernas syn pÄ tal- och skriftsprÄkets betydelse i lÀrandet stÀmmer dock inte helt överens med lÀrarnas.

För att möta den sÄ kallade digitala generationen och höja elevers motivation och mÄluppfyllelse satsar fler och fler skolor pÄ 1:1. Det innebÀr att varje elev och lÀrare fÄr tillgÄng till varsin bÀrbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad pÄ teknologin, ifrÄga om hur denna stÄr i relation till elevresultat, elev- och lÀrarattityder, etc., men utelÀmnar de pedagogiska synsÀtten i 1:1-satsningarna. Det Àr denna lucka som Àr utgÄngspunkten i uppsatsen. Med fokus pÄ fyra 1:1-verksamma pedagoger Àmnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsÀtt som omgÀrdar 1:1-verksamhet.

 Den digitala revolutionen möjliggjorde fildelning av musik via Mp3?formatet pÄ en global nivÄ till miljontals anvÀndare. För musikindustrin resulterade detta i att musik inte ansÄgs vara en produkt utan en tjÀnst eller service. Det hÀvdas att denna förÀndring Àr anledningen till att musikindustrin har i princip halverat sin omsÀttning pÄ en global nivÄ sen 1999. Den digitala revolutionen har kommit att utmana och ifrÄgasÀtta den traditionella musikindustrins strukturer och tillvÀgagÄngssÀtt.VÄr rapport belyser den digitala revolutionens inverkan pÄ dagens musikbolag.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares syn pÄ dans som ett pedagogiskt verktyg. Studien kommer presentera fyra lÀrares syn pÄ dans som ett pedagogiskt verktyg i grundskolans tidigare Är genom en kvalitativ intervju. I bakgrunden beskrivs dansens relation till den svenska skolan ur olika aspekter för att beskriva hur dans kan vara ett pedagogiskt verktyg i grundskolan och hur det stöds i styrdokumenten. Resultatet visar att lÀrarna Àr eniga om att dans Àr ett positivt inslag för elever i skolan. Hur dansen skulle, eller kunde anvÀndas i undervisningen rÄder det delade meningar om.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs ett till tre anvÀnder sig av multimediala verktyg för att frÀmja elevernas sprÄkutveckling. Vi vill ocksÄ fÄ kÀnnedom om varför de anvÀnder sig av multimedia samt deras attityder till anvÀndandet. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Vilken syn har lÀarna pÄmultimediala verktyg fö sprÄutveckling?? Hur anvÀder lÀarna multimediala verktyg fö att frÀja elevernas sprÄutveckling?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer i vÄr studie. Detta metodval gjorde vi för att fÄ en djupare uppfattning om lÀrarnas anvÀndande och attityder till multimediala verktyg.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lÀrande. ForskningsfrÄgorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lÀrande? Hur anvÀnds IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan pÄ barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan anvÀndas. Studien har den sociokulturella teorin dÀr valet inte stÄr mellan huruvida mÀnniskor lÀr sig nÄgot eller inte, utan fokus ligger pÄ vad de lÀr sig av situationer de ingÄr i. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

För att elever i skolan ska kunna inhÀmta kunskaper behöver de ha fungerande verktyg. Att lÀsa och skriva Àr viktiga redskap för detta ÀndamÄl. Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter kan behöva anvÀnda sig av alternativa verktyg för att lyckas med sin kunskapsinhÀmtning. Det hÀr arbetet var en del i ett större projekt pÄ Linnéuniversitet. Syftet med studien var att bidra med förstÄelse för om ett multifunktionellt tekniskt verktyg, i detta fall smartphone, fungerar som ett alternativt verktyg som kan öka möjligheterna till en likvÀrdig utbildning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i grundskolan.

Grafiska anvÀndargrÀnssnitt (GUI) utgör en viktig del hos mÄnga programvaror. En vanlig verifieringsteknik för programvara Àr testning, vilket ofta upptar mycket tid inom utvecklingsprojekt.  En ansats till en effektivare testning med högre kvalitet Àr testautomation. Att automatisera tester för GUI:n Àr ofta svÄrt men vÀrdefullt. Ett vanligt problem Àr att verktyg med otillrÀcklig funktionalitet införskaffas för automatiseringen, vilket kan bero pÄ bristfÀlliga utvÀrderingar.I den hÀr rapporten presenteras kriterier som kan anvÀndas vid en utvÀrdering av automatiserade GUI-testningsverktyg, vilka kan öka chanserna för att rÀtt verktyg införskaffas.

I skolan möter vi dagligen elever som i nÄgon form behöver extra stöd. Vi har i vÄrt arbete med elever i sÀrskilda undervisningsgrupper haft god tillgÄng till IT-verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket vÀckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gÀller IT-verktyg? Vi Àr ocksÄ nyfikna pÄ hur kompetensutvecklingen kring dessa verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-omrÄdet. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden Àr en enkÀtstudie i form av en webbenkÀt.Resultatet visar pÄ en stor skillnad vad det gÀller tillgÄngen till IT-verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gÀller skolutveckling.

Ja.

Syfte med denna studie har varit att studera relationen mellan motivation och portfolio, bÄde digital och pappersbaserad. Samt att studera huruvida den ena metoden Àr mer motiverande för eleverna Àn den andra och hur relationen ser ut mellan portfolio och nÄgra av de sex utvalda motivationsteorierna som redogörs för i uppsatsen.Den metod som har anvÀnts i denna uppsats Àr forskningskonsumtion vilket innebÀr att resultatet Àr baserat pÄ tidigare forskning inom de omrÄden som berörs i denna uppsats, det vill sÀga motivation och portfolio. UtifrÄn dessa artiklar samt ytterligare litteratur har sedan en analys och diskussion gjorts för att undersöka relationen.Resultat som framkom i undersökningen visade att portfolio har en motiverande effekt för eleverna, framförallt den digitala portfolion, detta dÄ den har flera tekniska fördelar jÀmfört med den pappersbaserade portfolion. Det framkom Àven att elevernas motivation i samband med portfolioarbetet visade en tydlig koppling till motivationsteorierna som tas upp i uppsatsen.Mina slutsatser av denna uppsats Àr att framförallt den digitala portfolion Àr en gynnsam metod att anvÀnda för att elevernas motivation ska öka. Dock bör teknologin i den digitala portfolion fortsÀtta utvecklas för att minska risken för tekniska problem.

De senaste Ären har bankerna genomgÄtt en hastig digital förÀndring och utvecklingen har inneburit stora omstÀllningar, inte minst för bankernas privatkunder. FramvÀxten av flertalet nya elektroniska tjÀnster har inneburit stora förÀndringar inom finansbranschen. Privatkunder anammar dock denna nya teknik i olika takt, vilket har föranlett intresset att utföra denna studie dÀr vi vill undersöka hur anvÀndande av sjÀlvserviceteknik pÄverkas av olika aspekter av kundernas tekniknivÄ.Med detta som bakgrund genomfördes vÄr studie utifrÄn följande problemformulering: ?Hur kan svenska banker öka anvÀndandet av sina digitala banktjÀnster bland privatkunder?? Vi har anvÀnt oss av tidigare forskning och teorier om teknikberedskap, innovationsanammning, teknikacceptans samt tjÀnstemarknadsföring, och med hjÀlp av en kvantitativ studie undersökt hur dessa pÄverkar anvÀndandet av sjÀlvserviceteknik, (SST) som Àr kÀrnan i denna studie.DÄ vi har undersökt privata bankkunder sÄ har dessa varit grunden i vÄr kvantitativa undersökning dÀr datainsamlingen skedde via en WebbenkÀt som besvarats av 185 respondenter. UtifrÄn enkÀtsvaren har vi gjort omfattande statistiska och deskriptiva analyser, samt grupperat olika respondenter efter olika faktorer sÄsom Älder, olika anvÀndarkombinationer, instÀllning till risk, förÀndring och inflytande, och liknande.

Denna uppsats tar reda pÄ var nÄgra ungdomar i Ärskurs nio har lÀrt sig att hantera datorn och hur man anvÀnder och tÀnker kring bilder pÄ internet. Jag undersöker hur de pratar och berÀttar om sitt anvÀndande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fÄnga det informella lÀrandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lÀrare med hÀlften pojkar och hÀlften flickor, sammanlagt Ätta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper.

AnvÀndning av digitala tjÀnster Àr inte lÀngre endast begrÀnsat till en plattform. AnvÀndningen av till exempel mobiler och surfplattor har gjort att tjÀnster idag anpassas för flera plattformar. En plattformsoberoende tjÀnst Àr en digital tjÀnst som kan anvÀndas pÄ flera plattformar. Tidigare studier har presenterat karaktÀristiska drag som beskriver plattformsoberoende tjÀnster. De karaktÀristiska drag som har definierats Àr komposition, kontinuitet och följdriktighet.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.