Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Organisationskultur är ett komplext begrepp med många olika definitioner. Kulturen inom organisationen kan vara enhetlig, uppdelad eller splittrad och den kan även påverka hur en organisation presterar. I studien finns tre olika perspektiv på organisationskultur som speglar huruvida kulturen är enhetlig, uppdelad eller splittrad. Dessa tre perspektiv är integrationsperspektivet, differentieringsperspektivet och fragmenteringsperspektivet och i vår studie har vi undersökt vilket av dessa perspektiv som två olika delar av en organisation tillhör. Vidare har vi sökt svar på frågan hur de olika perspektiven påverkar måluppfyllelsen i de två olika delarna av organisationen.

SammanfattningTitel: Implementering av CRM utifrån ett värdeskapande perspektiv Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i Företagsekonomi med inriktning marknadsföring skriven på Högskolan i Gävle Författare: Anna Strandberg & My Östh Handledare: Lars-Johan Åge, Jonas Molin & Jens Eklinder Frick Datum: Maj, 2014 Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån ett värdeskapande perspektiv skapa förståelse för hur företag implementerar CRM. Metod: Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer och som en följd av detta är denna studie av en kvalitativ karaktär. Våra respondenter arbetar på företag som jobbar med CRM. Insamlad data är analyserad med analysmetoden Well Grounded Theory. Resultat & slutsats: Vid ett värdeskapande perspektiv arbetar företagen med ett kundfokus samt en ständigt vilja att skapa förståelse för sina kunder. Studien visar att företagen poängterar vikten av att lära känna sina kunder och få dem att bli lojala, som ett sätt att skapa värde. Ledningen bör involveras och agera föredömligt vid implementeringen av CRM och på så sätt skapa goda förutsättningar. Förslag till vidare forskning: Något som varit återkommande under studiens gång från respondenterna har varit engagemang och acceptans vid implementeringen av CRM.

Syftet med genomförda studie är att undersöka om barn kan få ökat inflytande i förskolan genom att med hjälp av kamera själva dokumentera sin verksamhet. Dokumentation i förskolan utförs oftast av vuxna, men i studien vänds detta på genom att låta barnen dokumentera. Utgångsdiskurs och perspektiv är kompetensdiskursen och barns perspektiv. I förskolans nyligen reviderade läroplan framgår det att förskolan är skyldig att dokumentera verksamheten och följa upp dokumentationen, samt att barn i förskolan har rätt till inflytande över verksamheten. Den genomförda studien använder kvalitativ metod för att kunna uppmärksamma det unika och avvikande i barnens fotografier, och för att kunna förstå hur barnen upplever sin vardag på förskolan.

Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas på sju ungdomar. För att analysera vår empiri har vi använt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv på den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin. Sedan även av Nader Ahmadi som diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning på att särskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsägelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen närmare. Syftet med vår studie blev därmed att undersöka hur lärare tänker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studiedär fokusgrupper har använts som metod. Resultatet visar på att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för barns tankar, känslor och uppfattningar om Pippi Långstrump som karaktär. Vi vill ta reda på vad det är för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrån andra utgångspunkter än barnens perspektiv. Det är oftast de som läser böckerna eller får dem lästa för sig. Att vi tar in barns perspektiv är just det som gör vår studie unik. I vår studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrån barnens perspektiv har vi sedan utgått från olika sekvenser i böckerna och gjort en närläsning för att hitta kopplingar.

Syftet med följande arbete är att analysera det internationella/interkulturella perspektivet i två textböcker med tillhörande övningsböcker för engelska i år 9. Läromedelsforskningen och de aktuella styrdokumenten presenteras i arbetets teoridel och perspektivets förekomst analyseras sedan. Detta görs först kvantitativt med hjälp av ett analysredskap som är utformat utifrån det internationella/interkulturella perspektivet som det är uttryckt i de aktuella styrdokumenten. Därefter analyseras texter som visat sig vara relevanta för arbetet i den kvantitativa delen kvalitativt i en diskussion understödd med citat. Resultatet visar att det internationella/interkulturella perspektivet inkluderas i en större andel av Happy no.3:s texter än Good Stuff D:s.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka yoga och dess förhållande till hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv.Frågeställningarna är:- Hur beskrivs vägen mot tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?- Hur beskrivs tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?- På vilket sätt förhåller sig yoga enligt YogaSutras till hälsa utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?MetodMetoden består av en textanalys ur en innehållsaspekt. Boken som används heter YogaSutras är skriven på sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och själsligt, som en del utav det övergripande begreppet hälsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hälsoteori.ResultatResultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra på vägen mot det slutgiltiga tillståndet yoga.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. Nämligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv på historia växa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lägga vikten på samtiden och ?de långa linjernas perspektiv?. Dessa två perspektiv står i stark kontrast till det perspektiv på historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan.

Den här uppsatsen undersöker Askungens förändring genom tiderna via ett intersektionellt perspektiv, där analys av maktförhållanden i sagan ingår. Analysen går igenom tre olika versioner av Askungen som jämförs med varandra. Jag har tagit hjälp av den tidigare forskningen som Jack Zipes och Bruno Bettelheim har ägnats sig åt inom detta område. Simone de Beauvoir och Michel Foucault teorier används i uppsatsen för att öppna upp sagan från flera håll..

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien.