Sök:

Sökresultat:

5688 Uppsatser om Lärarnas intresse - Sida 65 av 380

Makt och pÄverkan : Om att vara förestÄndare i ett förÀldrakooperativ

Den hÀr studien bygger pÄ semistrukturerad intervjuer med förestÄndare inom förÀldrakooperativa daghem för att analysera vad styrformen har för pÄverkan pÄ ledarskapet och hur detta utövas. Bakgrunden till studien Àr en undran i varför förestÄndare uppfattar relationen till förÀldrar inom den förÀldrakooperativa barnomsorgen som problematisk. Det grundlÀggande antagandet utgÄr dÀrmed ifrÄn att sjÀlva organisationsformen med dess styrning utgör ett pedagogiskt problem dÀr frÄgor som roller, makt och social identitet blir aktuellt i utövandet av ledarskapet. Studien har visat att sÄvÀl förestÄndare som förÀldrar innehar multipla roller. Detta leder inledningsvis till problem för förestÄndaren som fÄr svÄrigheter med att lÀsa av olika sammanhang och vad som förvÀntas av dem.

En kvalitativ studie om förskollÀrares syn pÄ pedagogisk dokumentation.

Under min högskole- och verksamhetsförlagda utbildning har jag blivit intresserad av pedagogisk dokumentation. Jag har upplevt att det genomförs och anvĂ€nds pĂ„ olika sĂ€tt, men att tiden ofta upplevs som en stressfaktor för mĂ„nga, vilket resulterar i att dokumentationen ibland lĂ€ggs Ă„t sidan eller prioriteras bort helt och hĂ„llet. Mitt intresse har varit att efterforska förskollĂ€rares syn pĂ„ pedagogisk dokumentation i förskolans vardag och fĂ„ inblick i hur de anvĂ€nder sig av dokumentation i utvecklingssyfte. Resultatet visar pĂ„ en övervĂ€gande positiv syn hos förskollĂ€rare. Även negativa aspekter sĂ„som tidsbrist, ibland alltför stora barngrupper och tidvis frĂ„nvaro av ordinarie personal har framkommit i undersökningen. Olika synsĂ€tt pĂ„ dels det praktiska genomförandet av dokumentationsprocessen, dels pĂ„ vad som bör dokumenteras har bidraget till en fördjupad förstĂ„else för hur olika förskolor arbetar med dokumentation..

En delad rekryteringsprocess

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

Internredovisning i nio smÄföretag - behov, utformning och begrÀnsande faktorer

Syftet med vÄr magisteruppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begrÀnsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har nÄgon form av internredovisning, Àven om den inte alltid Àr sÄ formaliserad. Endast de tvÄ företag som har den mest utvecklade internredovisningen Àr sjÀlva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begrÀnsande faktorer vi har identifierat Àr kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillvÀxtambitioner och rÄdgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

FörÀldrarnas insikt och intresse i miljö- och utomhuspedagogik

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ förÀldrars uppfattning om vilket vÀrde och innehÄll som utomhuspedagogiken har för deras barns lÀrande. Nio förÀldrar deltog enskilt i kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Resultatet visar att förÀldrarnas insikt och kunskap om innehÄll och vÀrde i utomhuspedagogiken Àr viktig för helheten omkring barnens lÀrprocesser NÀr förÀldrar blir medvetna om hur mycket naturupplevelser, hÀlsa, sinnesupplevelser, kreativitet och kommunikation med omgivningen betyder för lÀrandet sÄ blir de delaktiga inte bara i sina barns lÀrprocesser utan Àven i utomhuspedagogikens utveckling i skolan..

Personligt uttryck : En fenomenografisk studie om bas- och sÄnglÀrares uppfattningar kring begreppet personligt uttryck

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Ett "hembakat" koncept : CSR-kommunikation i ett grönt café

Syftet med denna studie Àr att fÄ större förstÄelse för hur ett företag med CSR-profil kommunicerar sina budskap och hur dessa tas emot av kund. Undersökningen Àmnar söka svar pÄ hur ett ?grönt? café externt gestaltar sin verksamhet samt om det pÄverkar kundernas val av café. Förhoppningen Àr att studien ska ge oss vÀrdefull inblick kring hur CSR implementeras i denna typ av verksamhet.Hos det studerade caféet finner vi ett genomgÄende intresse att framkalla en kÀnsla hos sina kunder genom att anvÀnda sig av vÀrdeord som förknippas med positiva associationer. Studien visar att detta sÀtt att kommunicera pÄ inte resulterar i att kunder vÀljer att besöka caféet för att det Àr ?grönt?, samt att majoriteten upplever kommunikationen som otydlig..

Hur pedagoger i förskolan tillÀmpar tiden i skogsmiljö : utifrÄn gynnande och bevarande av hÄllbar utveckling inom biologisk mÄngfald

Detta Àr en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man anvÀnder sig av skogen i inlÀrningen av naturkunskap men ocksÄ i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna sÄg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika Ärstiderna ser ut.

Bild- och musikÀmnet i skolanIntervjuer med lÀrare om bild- och musikÀmnet i skolÄr F-5

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att eleverna ska uppnÄ mÄlen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemomrÄde beror pÄ vÄrt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lÀrare som undervisar i bild och tre lÀrare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar gÄr i skolÄr F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svÄrt att fÄ eleverna att uppnÄ mÄlen.

Du kan ju dansa i tanken! : Dans som estetisk lÀrprocess i svenskÀmnet F-3

Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Förskolepedagogers tankar om skogen som utbildningsplats

Detta Àr en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man anvÀnder sig av skogen i inlÀrningen av naturkunskap men ocksÄ i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna sÄg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika Ärstiderna ser ut.

Film, sprÄk och hur man sÄr ett intressefrö

En av de största utmaningarna som dagens sprÄkpedagoger stÄr inför Àr hur de bÀst kan stimulera och motivera till lÀrande. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida anvÀndandet av film i spanskundervisningen kan fungera som motivationsskapare för inlÀrning. Den teoretiska delen av studien bestÄr av följande delar; kultur i sprÄkundervisningen, Knud Illeris och hans lÀrandeteorier, lÀrandeteorier och sprÄk och avslutningsvis aktuell forskning om film i sprÄkklassrummet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra spansklÀrare och analyserar hur de ser pÄ film som didaktiskt verktyg i spanskundervisningen. Undersökningens resultat visar hur medvetna lÀrarna Àr om vikten av en undervisning som Àr stimulerande och motiverande och att de ser film som en mycket anvÀndbar och flexibel metod för att skapa intresse och utveckla samtliga sprÄkliga förmÄgor hos eleverna..

Peer-to-peer ? En teknik för företag?

InnehÄll: Peer-to-peer Àr idag en teknik som i de flesta fall förknippas med fildelning.I detta arbete har vi försökt klargöra vilka andra möjligheter tekniken erbjuder för företag och i dessa möjligheter försökt hitta fördelar och nackdelar med tekniken. Klient-server Àr en vanlig teknik idag bland företag och i arbetet undersöks om peer-to-peer kan vara en möjlig konkurrent till denna teknik.Syftet med rapporten Àr att se om det finns intresse bland företagen att anvÀnda sig av de möjligheter som peer-to-peer tekniken erbjuder samt att undersöka hur den skulle kunna anvÀndas..

Peer-to-peer ? En teknik för företag?

InnehÄll: Peer-to-peer Àr idag en teknik som i de flesta fall förknippas med fildelning.I detta arbete har vi försökt klargöra vilka andra möjligheter tekniken erbjuder för företag och i dessa möjligheter försökt hitta fördelar och nackdelar med tekniken. Klient-server Àr en vanlig teknik idag bland företag och i arbetet undersöks om peer-to-peer kan vara en möjlig konkurrent till denna teknik.Syftet med rapporten Àr att se om det finns intresse bland företagen att anvÀnda sig av de möjligheter som peer-to-peer tekniken erbjuder samt att undersöka hur den skulle kunna anvÀndas..

LÀrares och förÀldrars höglÀsning, tidskrÀvande och jobbigt eller alldeles underbart? : En systematisk litteraturstudie av lÀrares och förÀldrars roll vid höglÀsning

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->