Sök:

Sökresultat:

5688 Uppsatser om Lärarnas intresse - Sida 55 av 380

TjÀnster av allmÀnt ekonomiskt intresse i EU-rÀtten : Om balansen mellan konkurrensintresset och andra samhÀllsintressen samt hur balansen pÄverkas av positiv och negativ integration

A group of companies that only recently has caught the attention of Swedish designers, enterprises and media are the so -called "furniture pirates". In Sweden it?s mainly two companies that have ended up in the spotlight. The online stores Ikon M and Designers Revolt are two companies which currently sell replicas of famous Swedish and foreign designers. Although the designs sold are copyright protected in Sweden, and most other European countries, the right holders can only stand by and watch as more or less exact copies are sold for a fraction of the price of the originals.The business model - to exploit the EU?s free movement of goods and the UK's short term of copyright protection in matter of mass-produced art (industrial design) - has proven successful for the companies that practice it.

Historiemedvetande genom datorspel och IT

Abstract VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att skapa en medial undervisningsplattform med utgĂ„ng i IT-pedagogik och datorspel för Ă„rskurs 5. Datorer och IT har under lĂ€ngre tid anvĂ€nts i skolan i olika syften. Vi har undersökt hur datorspel och IT kan anvĂ€ndas som ett verktyg för att utveckla och fördjupa elevers historiemedvetande. Vi kommer att utgĂ„ ifrĂ„n tvĂ„ frĂ„gor i detta arbete. VĂ„r huvudfrĂ„ga Ă€r Hur kan en medial undervisningsplattform baserad pĂ„ spel och IT utformas för att stĂ€rka elevers historiemedvetande? och delfrĂ„gan Ă€r Hur kan undervisningen anpassas sĂ„ att elever i ett mĂ„ngkulturellt klassrum frĂ€mjar, utvecklar och skapar ett historiemedvetande? För att forska pĂ„ detta omrĂ„de har vi anvĂ€nt oss av bland annat Jörn RĂŒsens teorier om hur ett berĂ€ttande pĂ„verkar elevers/mĂ€nniskans historiemedvetande genom att berĂ€ttelsen anknyter till vĂ„ra erfarenheter och vĂ„r identitet.

Skapar homestaging ett mervÀrde och i sÄ fall för vem?

Homestaging Àr en tjÀnst som gÄr ut pÄ att designa en lÀgenhet innan försÀljning. TjÀnsten bygger pÄ att priset ska vara sÄ pass mycket högre att sÀljaren ska ha tjÀnat pÄ tjÀnsten efter att de betalat kostnaden för den. Vi ifrÄgasÀtter vem som egentligen tjÀnar pÄ dessa affÀrer. Skapar detta mervÀrde för sÀljaren, köparen, mÀklaren eller homestagingföretagen? VÄr analys visar att fastighetsmÀklaren har ett stort intresse i att en lÀgenhet har stylats dÄ deras intÀkter Àr provisionsbaserad.

InlÀrningsstilar - fokus i lÀrares undervisning?

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar. I mitt arbete har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes vÀrld. Intervjuerna bestÄr av tvÄ huvudfrÄgor, som beroende pÄ svar, skulle leda till eventuella följdfrÄgor, valda i förskott för att tÀcka alla omrÄden som jag hade intresse för. Resultatet pekar pÄ alla lÀrare bedriver undervisningen med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar, men de gör inte detta utifrÄn inhÀmtat kunskap om teorier om inlÀrningsstilar, utan utifrÄn erfarenhet, kÀnsla och intuition..

Personlig integritet i arbetslivet : Arbetsgivarens möjlighet till kontroll av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

Friluftsliv i Nackas skolor : En kvalitativ studie om hur skolor i Nacka kommun bedriver friluftsliv

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor dÀr naturupplevelsen stÄr i fokus och tÀvlingsmomenten Àr svaga. Undersökningen syftade ocksÄ till att hitta eventuella faktorer som pÄverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans Är 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra Àmnen?MetodFör att fÄ en sÄ klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lÀrare frÄn olika skolor har deltagit i studien.

En studie om sagoarbete i grundskolan

Syftet med studien och vÄra frÄgestÀllningar var att fÄ fördjupade kunskaper om sagans möjlighet att öka förutsÀttningar till elevernas lÀrande och utveckling. Vi ville ocksÄ se om det Àr relevant att öka sagoarbetet i undervisningen. Tidigare forskning anvÀndes i studien för att fördjupa förstÄelsen om sagoarbete i lÀroprocessen. Piagets och Vygotskijs teorier har anvÀnts för att belysa hur intresse och motivation kan vara en hjÀlp för lÀrandet. För att samla in empiri har vi anvÀnt oss av intervjuer med elever som kan visa oss deras förhÄllningssÀtt till sagor.

Förskolans roll i barns lÀs- och skrivlÀrande

Syftet med vÄr studie var att diskutera innebörder av de olika utgÄngspunkter som tidig lÀs- och skrivlÀrande ger för barnens fortsatta lÀs- och skrivutveckling. För att fÄ en förstÄelse för detta, intervjuade vi ett antal förskollÀrare och en specialpedagog som alla var verksamma i förskolan. Fokus lÄg vid deras beskrivning av hur de arbetar samt hur de motiverar sitt arbete med barns tidiga lÀs- och skrivlÀrande.Resultatet visade att de arbetade med sprÄkljudslekar, rim, ramsor och höglÀsning. Resultatet visade ocksÄ hur viktigt det vardagliga samtalet Àr för barnens tidiga lÀs- och skrivlÀrande.Motivationen grundade sig pÄ den utveckling de kunde se hos barnen och att barnen tyckte att aktiviteterna var roliga. Deras arbete gav barnen en förförstÄelse och ett intresse för det skrivna sprÄket..

ATT INTE VETA ÄR DÅLIGT. ATT INTE VILJA VETA ÄR SÄMRE. : En kvalitativ studie om motivation.

I detta examensarbete presenterar vi vÄr kvalitativa studie kring fenomenet motivation och motivationsarbete i skolan utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Fokus i studien Àr vad verksamma lÀrare lÀgger i begreppet motivation samt hur det kan gestaltas i praktiken. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr observationer pÄ tvÄ olika skolor, i fyra olika klasser och intervjuer av fyra lÀrare. Resultatet visar att begreppet motivation Àr diffust och tolkningsbart samt att lÀrare ofta tar till olika slags artefakter för att skapa motivation och lustfyllda lÀrandesituationer i klassrummet. .

OjÀmlik Fysisk Aktivitet pÄ Recept : En kvalitativ intervjustudie om kopplingen mellan Socioekonomisk status och FaR

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlÀgga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet pÄ recept(FaRŸ) i sex landsting. Tre av de landsting vars invÄnare i genomsnitt har bland den lÀgsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen Àr baserad pÄ disponibel inkomst, nivÄ av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistÄnd och introduktionsersÀttning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsÄtgÀrder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i sÄ fall i vilken utstrÀckning, den socioekonomiska statusen hos invÄnarna har en koppling till FaR-samordningen och mÀngden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om nÄgot tyder pÄ att invÄnarna i de landsting vars invÄnare har lÀgre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsÀttningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingÄr i studien?? Finns det tecken pÄ koppling till den socioekonomiska statusen hos invÄnarna och FaR-samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gÀllande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien anvÀndes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer dÀr sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.

Kultur i förÀndring : en jÀmförelse av ordet kulturs efterled i SAOB och SAOL 1998

Syftet med detta arbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt ordet kultur förÀndrats i en jÀmförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast Àgnats intresse Ät efterleden i orden. Efterleden frÄn SAOB har jÀmförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fÀlt har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förÀndrats frÄn betydelsen ?odling? mot ?bildning?..

VET HUT! : Om möjligheter och begrÀnsningar med Àmnesövergripande tematisk undervisning för HÄllbar Utveckling

VET HUT!Om möjligheter och begrÀnsningar med Àmnesövergripande tematisk undervisning för hÄllbar utvecklingEducation for Sustainable DevelopmentPossibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.Antal sidor: 39Att gÄ frÄn abstrakta ord till konkret handling, nÀr det gÀller realiseringen av hÄllbar utveckling, Àr en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhÀlle. En uppgift dÀr skolan besitter en nyckelroll för att lÀgga grunden till de attityder de uppvÀxande och kommande generationerna kommer att tillÀmpa i sina vardagliga handlingar.I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrÄgasÀtta utformandet av undervisningen i hÄllbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lÀrarnas syn pÄ villkor för Àmnesövergripande temaundervisning i hÄllbar utveckling. DÀr vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svÄrigheter tillsammans med nio lÀrare.Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhÄllningssÀtt snarare Àn ett specifikt undervisningsÀmne, dÄ det i slutÀnden Àr den gemensamma insatsen som ger förutsÀttningarna för förstÄelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att Ästadkomma detta Àr behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tÀnkande och förstÄelse att genom etiska och demokratiska handlingar pÄverkar det globala samhÀllet i en hÄllbar riktning.Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frÄgor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hÄllbar utveckling Àr att det mÄste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lÀrare och mellan elever och lÀrare.

Lojalitetsplikt för styrelseledamot och VD - i perspektiv av Companies Act 2006

Styrelseledamot och VD har som uppgift att tillgodose bolagets och dess aktieÀgares intressen och dessa organ Àr dÀrmed bundna av en viss lojalitetsplikt gentemot bolaget. Grunden till bestÀmmelser angÄende lojalitetsplikten Àr att förhindra att bolagsledningen handlar i egenintresse, men att bolagsledningen skall vara lojala mot bolaget de representerar följer i Sverige mer av allmÀnna sysslomannaprinciper Àn av bolagsrÀttsliga regler. Aktiebolagslagen ger nÀmligen uttryck för denna plikt endast i ett fÄtal regler: jÀvsbestÀmmelserna och generalklausulen. Lojalitetsplikten Àr dock mer omfattande Àn sÄ och det kan uppstÄ situationer dÀr styrelseledamot eller VD fÄr möjlighet att agera i eget intresse pÄ bolagets bekostnad utan att bolaget Àr part i rÀttshandlingen. Dessa situationer berörs varken av jÀvsreglerna, generalklausulen, eller ABL i övrigt.

Vattenfall - I nationens Intresse? : En diskursanalys av den riksdagspolitiska kampen om Vattenfall

Till följd av Vattenfalls uppmÀrksammade investeringar i fossilbrÀnslebaserad energiverksamhet har vi genom att analysera den riksdagspolitiska debatten kring Vattenfall, sökt efter Äterkommande yttranden, genom vilka vi  konstruerat diskurser som stÄr för vad riksdagspolitiska aktörer anser i frÄgan om det statliga styret av Vattenfall. Vi kommer fram till att det inte helt ovÀntat gÄr att skapa tvÄ övergripande diskurser, dÀr de olika politiska blocken verkar inom varsin diskurs i frÄgan om hur Vattenfalls miljöintentioner ska uppnÄs..

Unmanned Combat Aerial Vehicles: Teknik och etik : Ett sjÀlvstÀndigt arbete om obemannade flygande farkoster och deras militÀra nytta och moraliska dilemman

Obemannade flygfarkoster har varit omtalat sedan kriget mot terrorn startade 11 september 2001 och det förekommer fortfarande frÄgor kring hur systemet nyttjas och om det Àr moraliskt korrekt. Det finns mÄnga anvÀndningsomrÄden för farkosterna som exempelvis lÀgesuppfattning, sökandet av försvunna personer, attackuppdrag med flera. Studien undersöker hur farkosterna anvÀnds inom attackföretag samt den militÀra nyttan av systemet. Eftersom det finns olika uppfattningar kring hur systemet anvÀnds i krig och konflikt sÄ kommer studien att redogöra för olika uppfattningar samt att konkretisera dessa.Det moraliska synsÀttet pÄ Unmanned Combat Aerial Vehicle, UCAV, i konflikt och krig skiljer sig Ät. De som talar emot systemet menar att detta i sig Àr hotet och inte hur det nyttjas.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->