Antalet personer insjuknade i demenssjukdom stiger, frÄn 25 miljoner Är 2000 till vad som berÀknas uppgÄ till 63 miljoner Är 2030. Demens kan beskrivas som en global störning av intellektuella funktioner dÀr den kognitiva förmÄgan inklusive kommunikation Àr pÄverkad. Högtekonologiska hjÀlpmedel som kommunikativt stöd för personer med demens Àr i nulÀget ett outforskat omrÄde med begrÀnsad evidens dÀr fÄ studier har genomförts.Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga vilka samtalsfenomen som förekom mellan en person med demens och dennes samtalspartners med och utan surfplatta med applikationen Book Creator. Ytterligare ett syfte var att undersöka en av samtalspartnernas upplevelse av att kommunicera med personen med demens. Studien genomfördes pÄ ett boende för personer med demenssjukdom dÀr sammanlagt nio samtal spelades in, sex samtal utan surfplatta med applikationen Book Creator och tre samtal med surfplatta med applikationen Book Creator.

Tusentals barn och ungdomar Àr Ärligen inskrivna i nÄgon form av öppenvÄrdsinsats under den kommunala socialtjÀnstens regi. Kunskapen om denna del av socialtjÀnstens verksamhet Àr otillrÀcklig, och mer kunskap behövs om sÄvÀl omfattning, innehÄll och resultat. Denna studies syfte Àr att undersöka och belysa öppenvÄrdsverksamheten Y:s innehÄll, det vill sÀga hur behandlingen vid denna Àr utformad och bedrivs, utifrÄn personalens och ungdomarnas perspektiv. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr, och resultaten bygger pÄ intervjuer som fokuserar pÄ de teorier, metoder och behandlingsprinciper som enligt personalens berÀttelser vÀgleder arbetet, samt ungdomarnas upplevelser av den behandling som bedrivs. Studiens tolkningsram belyser förutsÀttningar vilka ligger till grund för framgÄngsrik behandling.

FrÄgan om hur och nÀr ett bindande avtal uppstÄr mellan tvÄ parter Àr en praktiskt viktig frÄga i affÀrslivet. Den svenska avtalslagen behandlar ingÄendet av avtal enligt anbud-acceptmodellen men inte de mÄnga andra modeller som kan ge upphov till avtalsbundenhet. Dessa modeller har istÀllet fÄtt utvecklas och preciseras i rÀttspraxis och doktrin. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar bindande avtal kommer till stÄnd i den svenska rÀtten och samtidigt översiktligt diskutera hur den framtida svenska avtalsrÀtten bör se ut.Uppsatsen behandlar den svenska avtalsrÀtten men analyserar Àven i stor utstrÀckning material frÄn övriga nordiska lÀnder. Detta eftersom lagstiftningen i dessa lÀnder vad gÀller allmÀn avtalsrÀtt uppvisar stora likheter.

Bakgrund och problem: I februari 2014 larmar FAR om att de ser ett överanvÀndande och missbruk av progressiva avskrivningar inom bostadsrÀttföreningar som bildats under det senaste Ärtiondet. Problemen handlar dock inte bara om avskrivningsmetod, utan Àven föreningarnas informationsförmedling, framförallt angÄende underhÄllsbehov och avgifterna. Efter att frÄgan bollats mellan FAR och BokföringsnÀmnden blev den progressiva avskrivningsmetoden slutligen borttagen som möjlig avskrivningsmetod enligt bokföringsnÀmndens allmÀnna rÄd. Att progressiva avskrivningar inte lÀngre Àr tillÄtna resulterade i debatt dÀr oro uttryckts över om regelÀndringen kan resultera i ett negativt resultat och ökade hyror. Denna debatt fick oss intresserade av redovisningen i bostadsrÀttsföreningar och hur valet av avskrivningsmetod kan pÄverka samt pÄverkas framförallt vad gÀller medlemmarna.

Bakgrund och problem: Externredovisningens utveckling sker till stor del pĂ„ internationell nivĂ„, dĂ€r organisationerna IASB och FASB genomför ett konvergensprojekt för harmonisering mellan IFRS och US GAAP. För att undersöka vilka effekter föreslagna förĂ€ndringar i intĂ€ktsredovisningen kommer att fĂ„ söker arbetet svar pĂ„ hur svenska IT-företag tillĂ€mpar dagens rekommendationer och hur deras externredovisning Ă€r förberedd pĂ„ de förĂ€ndringar som normgivarna har föreslagit.Syfte: Att identifiera vilka förĂ€ndringar som IASB:s och FASB:s konvergensprojekt kan komma att innebĂ€ra för intĂ€ktsredovisning hos svenska IT-företag. För att skapa en bild av utgĂ„ngslĂ€get innefattar detta att kartlĂ€gga hur svenska IT-företag tillĂ€mpar IAS 18.AvgrĂ€nsningar: Arbetet behandlar de IT-företag som Ă€r noterade pĂ„ NASDAQ OMX Nordics Stockholmslista enligt börsens definition av IT-företag. Den del av arbetet som behandlar de föreslagna förĂ€ndringarna för intĂ€ktsredovisning utgĂ„r frĂ„n utkastet Exposure Draft: Revenue from Contracts with Customers som presenterades i juni 2010.Metod: Det empiriska materialet bestĂ„r av en praxisundersökning av noter om intĂ€ktsredovisning i Ă„rsredovisningarna hos samtliga noterade IT-företag pĂ„ NASDAQ OMX Nordics Stockholmslista, samt av kvalitativa intervjuer med fyra personer med ansvar för externredovisning pĂ„ IT-företag och med tvĂ„ redovisningsspecialister frĂ„n revisionsbyrĂ„er.Resultat och slutsatser: Årsredovisningars noter saknar ofta vĂ€sentlig information om hur redovisningen av intĂ€kter upprĂ€ttas. Svenska IT-företag anser IAS 18 vara en god normgivning för intĂ€ktsredovisning och ser begrĂ€nsad nytta av principerna bakom de föreslagna förĂ€ndringarna.

Denna studie syftar till att undersöka resultatet av hjÀlpmedelsprojektet i SkarpnÀcks stadsdelsförvaltning, genom att beskriva hjÀlpmedelsgruppens arbete och analysera huruvida projektet uppfyller kraven för vedertagen projektform, samt genom att undersöka om arbetet med hjÀlpmedel haft betydelse för de inblandade. Detta realiseras med utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar: hur har hjÀlpmedelsgruppen förberett sig inför projektet och hur har projektet organiserats, hur har hjÀlpmedlen introducerats för brukarna, vilka hinder och möjligheter har man sett, hur upplever boendestödjarna att deras arbetssituation förÀndrats genom projektet och slutligen vilken betydelse har hjÀlpmedlen haft för deltagande brukare i vardagen.Uppsatsen bygger pÄ den kvalitativa forskningsintervjun och jag har funnit respondenter till studien ibland de brukare och den personal (boendestödjare, arbetsterapeuter och bistÄndsbedömare) som ingÄtt i hjÀlpmedelsprojektet i SkarpnÀcks stadsdelsförvaltning.Under rubriken tidigare forskning finns en översikt som belyser psykiatrireformen, samt en skildring av hur synen pÄ funktionshinder och de funktionshindrades rÀttigheter har förÀndrats över tid. Kapitlet tidigare forskning innehÄller Àven en beskrivning av tidigare hjÀlpmedelsprojekt som Àr av relevans för att sÀtta in denna studie i en kontext. DÄ projektformens hinder och möjligheter utreds i studien Àr det Àven relevant att redogöra för enligt vilka principer ett projekt bör utformas.I de teoretiska utgÄngspunkterna utredes olika teoretiska förklaringsmodeller som tangerar KBT och delaktighetsbegreppet. Dessa anvÀnds i analysen för att förklara frÀmjande faktorer vid rehabilitering av gruppen psykiskt funktionshindrade.Uppsatsens empiriska material Àr presenterat som en tematiserad beskrivning av mina respondenters syn pÄ projektet, dÀr jag söker ge en förstÄelse för vilken betydelse hjÀlpmedel har för brukares vardag.I analysen av materialet framkommer bland annat att hjÀlpmedel upplevs ha en positiv inverkan pÄ rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, samt att hjÀlpmedelsprojektet haft positiva resultat för brukare och personal.Avslutningsvis finns en diskussion i vilken huvudresultatet Àr att rÀttsÀkerheten kring föreskriningen av hjÀlpmedel bör stÀrkas eftersom gruppen psykiskt funktionshindrade har svÄrigheter att göra sin röst hörd..

Allt fler företag arbetar med socialt ansvar, Corporate Social Responsibility, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömÀssigt och socialt ansvarstagande. Intresset för detta och insikten om dess betydelse har ökat. Vi har upptÀckt att researrangörer lÀgger stor vikt vid detta arbete. DÄ turismen Àr en resursintensiv bransch fann vi det viktigt att granska dessa i förhÄllande till detta arbete. Vi valde ut tvÄ av de största researrangörerna i Sverige för granskning eftersom de med tanke pÄ sin omfattning bÀr ett stort ansvar.

Under framtagandet av nya produkter mÄste ett antal prototyper tillverkas för att verifiera konstruktionen. För en metodingenjör som tar fram reparationsmetoder innebÀr prototyptillverkning att tankar som vÀxt fram under utvecklingsfasen kan provas för första gÄngen pÄ en fysisk produkt. Detta sker relativt sent i produktutvecklingen och eventuella Àndringar som kan uppstÄ pÄ grund av att servicevÀnlighet inte uppnÄs blir mycket kostsamma. Om dÀremot prototypen dÀr metoderna verifieras för första gÄngen Àr digital och detta sker tidigt blir kostnaderna för eventuella Àndringar avsevÀrt mycket mindre. Modellen som ligger till grund för metodstudierna kan sedan anvÀnds för att skapa ett utkast till service litteratur, detta medför att Àven den delen av slutprodukten kommer att vara i fas med övriga utvecklings avdelningar.

Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.

Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att fÄ sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, nÄgot som snart kommer att förÀndras. I en pÄgÄende utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen frÄn och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta Àr att fördelar för smÄ bolag inte anses uppvÀga nackdelar av revisionen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva förÀndringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förÀndringar kommer pÄverka relationen mellan bank och bolag.Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information anvÀnts varav samtliga Àr vÀletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit Àr en relativt ny teori som Àven denhar anvÀnts i syfte att förklara betydelsen av tillit i nÀringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundlÀggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess.Metod: För att uppnÄ syftet har en fallstudie utförts bestÄende av bÄde en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod.

Sverige har under lÄng tid haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebÀr att vid avsaknad av skatteregler skall redovisningen ligga till grund för beskattningen. Fördelen Àr att ett samband gör det relativt enkelt att upprÀtta en bolagsdeklaration. Eftersom redovisningen har krav pÄ sig via redovisningslagstiftningen finns det vid ett samband Àven goda möjligheter att kontrollera att företagens underlag för deklarationen Àr korrekt.Sambandet Àr dock inte problemfritt. Om beskattningen skall grunda sig pÄ redovisningen, krÀvs det att redovisningens principer överensstÀmmer med beskattningens mÄl.

Denna studie syftar till att undersöka resultatet av hjÀlpmedelsprojektet i SkarpnÀcks stadsdelsförvaltning, genom att beskriva hjÀlpmedelsgruppens arbete och analysera huruvida projektet uppfyller kraven för vedertagen projektform, samt genom att undersöka om arbetet med hjÀlpmedel haft betydelse för de inblandade. Detta realiseras med utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar: hur har hjÀlpmedelsgruppen förberett sig inför projektet och hur har projektet organiserats, hur har hjÀlpmedlen introducerats för brukarna, vilka hinder och möjligheter har man sett, hur upplever boendestödjarna att deras arbetssituation förÀndrats genom projektet och slutligen vilken betydelse har hjÀlpmedlen haft för deltagande brukare i vardagen.Uppsatsen bygger pÄ den kvalitativa forskningsintervjun och jag har funnit respondenter till studien ibland de brukare och den personal (boendestödjare, arbetsterapeuter och bistÄndsbedömare) som ingÄtt i hjÀlpmedelsprojektet i SkarpnÀcks stadsdelsförvaltning.Under rubriken tidigare forskning finns en översikt som belyser psykiatrireformen, samt en skildring av hur synen pÄ funktionshinder och de funktionshindrades rÀttigheter har förÀndrats över tid. Kapitlet tidigare forskning innehÄller Àven en beskrivning av tidigare hjÀlpmedelsprojekt som Àr av relevans för att sÀtta in denna studie i en kontext. DÄ projektformens hinder och möjligheter utreds i studien Àr det Àven relevant att redogöra för enligt vilka principer ett projekt bör utformas.I de teoretiska utgÄngspunkterna utredes olika teoretiska förklaringsmodeller som tangerar KBT och delaktighetsbegreppet. Dessa anvÀnds i analysen för att förklara frÀmjande faktorer vid rehabilitering av gruppen psykiskt funktionshindrade.Uppsatsens empiriska material Àr presenterat som en tematiserad beskrivning av mina respondenters syn pÄ projektet, dÀr jag söker ge en förstÄelse för vilken betydelse hjÀlpmedel har för brukares vardag.I analysen av materialet framkommer bland annat att hjÀlpmedel upplevs ha en positiv inverkan pÄ rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, samt att hjÀlpmedelsprojektet haft positiva resultat för brukare och personal.Avslutningsvis finns en diskussion i vilken huvudresultatet Àr att rÀttsÀkerheten kring föreskriningen av hjÀlpmedel bör stÀrkas eftersom gruppen psykiskt funktionshindrade har svÄrigheter att göra sin röst hörd..

Inom hÄllbar design har man under senare Är börjat hÀrma naturen för att hitta nya lösningar pÄ mÀnniskans problem. Naturens ekosystem fungerar som praktiska modeller för kretsloppsfungerande miljöer dÀr energi och material tas om hand ? precis som visionen för den hÄllbara staden. Genom att dels förstÄ ekosystemets uppbyggnad, dels övergÄngen frÄn ekologi till design, kan man efterlikna ekosystem i den urbana miljön. Designstrategin biomimik Àr en tillÀmpning av detta förhÄllningssÀtt, dÀr man efterliknar naturens processer i arkitektur.

Upphandlingsförfarandet Àr inte nÄgon enkel sak, en upphandling mÄste följa bÄde svensk lagstiftning och EG-rÀtten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundlÀggande principer som utgör lagstiftningen bygger pÄ en vilja att all upphandling ska ske pÄ marknadens villkor och att det Àr pÄ sÄ sÀtt de mest optimala förutsÀttningarna ges. PÄ senare Är nÀr principen om en hÄllbar utveckling fÄtt en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att stÀlla miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, nÄgot som inte Àr helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhÀllet gÄr meningarna isÀr om vilka miljökrav som faktiskt kan stÀllas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns mÄnga faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte stÀlls vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nÀmna nÄgra.

En kontinuerlig ökning av tillgÀngligheten till Internet har lett till att flera Àrenden som tidigare utfördes utanför hemmet, sÄsom inköp av böcker, filmer och klÀder, nu Àven sker online. Det finns idag Àven flera företag som erbjuder tjÀnster för att signera dokument elektroniskt. Jag har i detta examensarbete valt att studera arbetsflödet för just elektronisk signering.Studien Àr fokuserad pÄ företaget Comfacts lösning dÀr de anvÀnder SMS i identifieringsprocessen. De olika stegen anvÀndarna gÄr igenom för att signera dokument Àr otydliga. Genom att studera arbetsflödet för Comfacts elektroniska signering hoppas jag bringa kunskap i hur man kan utforma flödet sÄ anvÀndarna förstÄr processen och upplever signeringen som enkel och smidig.Förstudien bestod av en heuristisk utvÀrdering av tjÀnsten, en konkurrentanalys av liknande tjÀnster samt anvÀndbarhetstester.