Sök:

Sökresultat:

1095 Uppsatser om Lärares yrkesetiska principer - Sida 30 av 73

Crew Resource Management (CRM) inom vÄrden : En forskningsöversikt om teamtrÀning enligt CRM principer och dess effekt pÄ patientsÀkerheten

NÀstan var tionde patient i den svenska somatiska sjukhusvÄrden drabbas av en vÄrdskada och som följd har patientsÀkerhetsfrÄgor aktualiserats. Orsaker till brister i patientsÀkerheten kan ofta hittas i organisationen eller arbetsplatsens rutiner dÀr bl.a. bristfÀlliga rutiner för samverkan och kommunikation Àr vanliga orsaker. Teamarbete Àr en vanligt förekommande samarbetsform inom vÄrden och byggstenarna i dessa team utgörs av de teammedlemmar som ingÄr och som för tillfÀllet arbetar tillsammans. Individernas prestationsförmÄga styrs av mÀnskliga psykologiska och fysiologiska begrÀnsningar vilket leder till att misstag och fel Àr oundvikliga.

KBT pÄ behandlingshem : Utkomst av behandling för unga kvinnor med multimodal psykiatrisk problematik.

Den psykiska ohÀlsan ökar bland unga kvinnor och dÀrmed ocksÄ behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik Àr inte alltid poliklinisk-behandling tillrÀcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvÀndig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas pÄ kognitiva och inlÀrningsteoretiska principer Àven om vÀldigt fÄ studier gjorts pÄ mÄlgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. MÄlet var att göra en sÄdan studie och se hur sjÀlvskadebeteende, mÄende, psykofarmaka anvÀndande och behovet av sluten psykiatrisk vÄrd pÄverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgÄtt en KBT behandling pÄ ett behandlingshem.

Eutanasi - om sjuksköterskans förhÄllningssÀtt

Ett aktuellt Àmne Àr frÄgan om eutanasi. En grundlÀggande princip inom svensk sjukvÄrd Àr att sjuksköterskans uppgift Àr att frÀmja hÀlsa, förebygga sjukdom, ÄterupprÀtta hÀlsa och att lindra lidande samt att respektera patientens sjÀlvbestÀmmande och integritet. Syftet med studien Àr att undersöka sjuksköterskans förhÄllningssÀtt gÀllande aktiv dödshjÀlp i anknytning till obotliga sjukdomar. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie. Efter sökning i olika databaser med olika kombinationer av sökord anvÀndes slutligen 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, genomlÀstes, analyserades och presenterades.

Ombildningskonsult : En undersökning av ombildningskonsulter utifrÄn tre institutionella logiker

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrÄn Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byrÄkratisk logik samt professionell logik. För att fÄ en rÀttvis uppfattning ingÄr bÄde kritiska och föresprÄkande kÀllor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade kÀllor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förstÄelse av ombildningskonsulters yrkesutövande.

Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

?Vi ska bygga en sol. Vill du det?? : en studie om barns bemötande i den fria leken

Etik och moral Àr viktiga begrepp i mÀnniskans levnadssÀtt och handlande. Det berör hur hon handlar och behandlar andra mÀnniskor. Syftet med studien Àr att studera hur barn bemöter varandra i den fria leken utifrÄn moraliska och etiska principer. Syftet besvaras utifrÄn frÄgor som berör barns konflikthantering samt barns inbjudan till lek respektive uteblivelse av inbjudan. Undersökningen gjordes utifrÄn en kvalitativ metod med observationer som hjÀlpmedel.

Offentlig upphandling och Kundval : Hur skall kundvalsmodellen tillÀmpas i förhÄllande till lagen om offentlig upphandling?

The overriding purpose of this graduate thesis is to evaluate if municipalities and county councils can deviate from the legislation of public procurement during procurement of customer choice agreements within the health and social care area. The intention of this Quasi-market is to provide the users with competition in terms of quality rather then the general principal rule of economic value.My conclusion results in a legal situation without rules of general procedure. So far the authorities make their own regulation in the field of customer choice agreements. The problem lies within the authorization of new contractors and their right to make an appeal against resolutions made by the authorities social care divisions.One solution is to legislate within the present law of public procurement. Another way to solve the problem is to create a lex specialis apart from the present public procurement regulation..

Barns situation framlÀnges, baklÀnges, uppifrÄn och ner : En deskriptiv studie av fem socionomers tankar om tillÀmpning av Barnkonventionen i socialt arbete

Aktuell studie undersöker hur fem socionomer inom kommunalverksamhet tÀnker kring tillÀmpandet av Barnkonventionen isocialt arbete. Fokus ligger pÄ deras egen arbetssituation; deproblem och möjligheter som de möter i sitt dagliga arbeteinom socialtjÀnsten. Underlaget för resultatet togs fram genomkvalitativa intervjuer med de femsocionomerna. Resultatet presenteras genom ett deskriptivtangreppssÀtt och problematiseras med hjÀlp avBarnkonventionen, mÀnskliga rÀttigheter ochBarnkonventionens lagstatus i Sverige. Intervjuerna visade attsocionomerna i mÄnga fall inte hade tillrÀcklig kunskap omBarnkonventionen som helhet.

Skydd för nÀringsidkare : inom avtalsrÀtten

I avtalsförhĂ„llanden mellan nĂ€ringsidkare rĂ„der det inte alltid jĂ€mlikhet utan den ena parten kan pĂ„ grund av olika omstĂ€ndigheter inta en underlĂ€gsen stĂ€llning. Även om nĂ€ringsidkare ofta har möjlighet att sjĂ€lva ta tillvara pĂ„ sina intressen, behöver de ett visst skydd. Vilka dessa skydd Ă€r och mot vilka missförhĂ„llanden nĂ€ringsidkare skall skyddas Ă€mnar denna uppsats utreda.Huvudprincipen i avtalsrĂ€tten Ă€r att avtal skall hĂ„llas och att parterna fritt fĂ„r avtala vad det önskar. För att skydda part som intar en underlĂ€gsen stĂ€llning har dessa principer lĂ€ttats upp och skyddsprinciper vuxit fram. Skyddsprinciperna har till syfte att skydda parts intressen nĂ€r behov föreligger.

Enkelhet i redovisningsstandarder : Ur anvÀndarnas perspektiv

Inom redovisning finns en efterstrÀvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnÄ. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade pÄ regler eller pÄ principer och ska enligt standardsÀttarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur anvÀndarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna Àr dock mindre betonat i litteraturen.Syftet med denna studie Àr att generera en ökad förstÄelse för hur anvÀndarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken pÄverkan redovisningsstandarder har pÄ konstruktionen.Studien har genomförts med ett anvÀndarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter dÀr standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att vÀsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier.Studien nÄr slutsatsen att anvÀndarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har nÄgon betydelse för konstruktionen av enkelhet..

LÅGUPPLÖST ILLUSTRERAD SAMTALSBETONING : Ett visuellt alternativ till ljud och typografi

Detta examensarbete utgÄr ifrÄn psykologiska och medievetenskapliga teorier för att underbygga en studie bestÄende av ett praktiskt projektarbete och en vetenskaplig undersökning. Arbetet inspireras av berÀttarmöjligheterna och -begrÀnsningarna i seriemediets kombination av text och stillbild. Verktyget i fokus Àr betoning i samtal, och frÄgestÀllningen gÀller huruvida samma effekt som typografiskt betonad text kan förmedlas med ?stillbilds-lÀppsynkning? i lÄgupplösta bilder. Mediet som avses Àr inte seriemediet, utan en gren av tv-spelsmediet som bÀr pÄ liknande begrÀnsningar, nÀmligen ekonomiskt och tekniskt utmanade portabla spel.

Positiv sÀrbehandling : En diskursanalys av den politiska debatten rörande ÄtgÀrder för att motverka diskriminering

Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle, dÀr frÄgor kring genus och etnicitet ligger i fokus. DÀrigenom har problem uppmÀrksammats, sÄ som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhÀvs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv sÀrbehandling Àr en form av ÄtgÀrdsprogram som ansvariga inom olika samhÀllsarenor kan ta hjÀlp av för att utjÀmna löner och inflytande mellan kvinnor och mÀn, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vÀnsterpartiets respektive folkpartiets syn pÄ positiv sÀrbehandling som idé och metod.

Politisk korrekthet och sprÄkligt vÄld : Motstridiga tolkningar av David Mamets Oleanna

Uppsatsen utgÄr frÄn frÄgan hur David Mamets pjÀs Oleanna kunde tolkas sÄ radikalt annorlunda vid sin  svenska premiÀr pÄ Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jÀmfört med vid sin urpremiÀr i New York ett drygt Är tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmÀnt som en varning för hÀmndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gÀlla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionÀr och dum. I Sverige sÄgs den tvÀrtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehÄller dÀrför bÄde en receptionsanalytisk del och en nÀrlÀsning av dramat. I receptionsanalysen jÀmförs pjÀsens mottagande i USA och Sverige och sÀtts i relation till respektive samhÀlles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

Eutanasi - En litteraturstudie om sjuksköterskors attityder till eutanasi

Ett kÀnsligt Àmne som diskuteras inom det svenska samhÀllet, sjukvÄrden och vÀrlden runt. MÄnga attityder, upplevelser, kulturer och religioner ligger inom Àmnet. Syftet med denna studie Àr att belysa etiska och moraliska övervÀganden, attityder och upplevelser hos sjuksköterskor inom sjukvÄrden. Metoden Àr litteraturstudie. Resultatet som framkommer i min studie bygger pÄ sju vetenskapliga artiklar.

Offentlighet och Stortorg

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förĂ€ndrats i takt med samhĂ€llets utveckling och det Ă€r först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrĂ„n JĂŒrgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. UtifrĂ„n detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som stĂ„r inför en omvandling Ă€r Stortorget i Karlskrona. Genom tillĂ€mpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala lĂ€ge i staden, kan omgestaltas. Förslaget, i form av en nolliplan, visar hur rumsliga inslag pĂ„ torget stĂ€rks utav en arkitektonisk indelning av torget i mindre platser och varierade gaturum..

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->