Syftet med denna studie var attstudera förskolebarns erfarenheter av genus utifrÄn bilderböcker. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa boksamtal, dÀr tre böcker anvÀndes samt bildanalyser av barnens teckningar. Boksamtalen gjordes tillsammans med tio barn frÄn tvÄ olika förskolor. Resultatet visade att barnens uppfattningar av genus skilde sig Ät, majoriteten uppfattade genus genom de traditionella genusmönstren medan nÄgra barn utmanade dessa. Samtliga barn poÀngterade att den verkliga skillnaden mellan mÀn och kvinnor Àr den biologiska olikheten.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förvĂ€ntningar som kommunfullmĂ€ktige har pĂ„ de förtroendevalda revisorerna samt att granska vad de förtroendevalda revisorerna anser att deras roll bestĂ„r av. En jĂ€mförelse mellan kommunfullmĂ€ktigeordförandes och revisorernas uppfattningar om revision och revisorns roll genomfördes för att se om dessa uppfattningar var lika eller om det förekom ett förvĂ€ntningsgap dem emellan. För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med kommunfullmĂ€ktigeordförande i Kalix kommun och Överkalix kommun och deras förtroendevalda revisorer. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att kommunfullmĂ€ktigeordförandena i de bĂ„da kommunerna förvĂ€ntade sig att revisorerna skulle bistĂ„ med rĂ„dgivning i första hand medan revisorerna ansĂ„g att granskning av verksamheten skulle prioriteras. Detta innebĂ€r att ett förvĂ€ntningsgap existerar, dĂ„ kommunfullmĂ€ktigeordförandenas och revisorernas uppfattningar om revisorrollen skiljer sig Ă„t..

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framstÀllningar av och pÄverkan pÄ socialt arbete och professionen.Vi har genom kontakter fÄtt tag pÄ samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval dÄ vi var ute efter en specifik mÄlgrupp, socialarbetare som arbetar inom SocialtjÀnsten. Respondenterna har i fokusgrupper fÄtt diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrÄn tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och anvÀndes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman sÄsom hur de uppfattar att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier pÄverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare.Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framstÀllningar var att det övervÀgande var negativa.

I detta examensarbete har lÀrares uppfattningar om problemlösning i matematiken undersökts ur ett kunskaps- och lÀrandeperspektiv. Rapporten inleds med en genomgÄng av vad litteraturen tar upp angÄende problemlösning och Àven en kort genomgÄng av olika kunskaps- och lÀrandeperspektiv. DÀrefter redovisas resultatet av den empiriska undersökningen som har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fem lÀrare som undervisar i matematik pÄ högstadiet. LÀrarna i denna studie framhÄller framförallt följande som motiv till varför problemlösning ska finnas med i undervisningen: affektiva aspekter, förstÄelse, verklighetsanknytning och tÀnkande. Det finns dock olika synsÀtt pÄ varför dessa komponenter Àr viktiga och detta beror till stor del pÄ att lÀrarna har olika syn pÄ lÀrande och kunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra förskollÀrares uppfattningar och Äsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen pÄ naturvetenskap i förskolan förÀndrats frÄn att de medverkande förskollÀrarna gick ut sin lÀrarutbildning fram till i dag? Hur tÀnker de kring den reviderade lÀroplanen som börjar gÀlla frÄn och med den 1 juli 2011, har de förutsÀttningarna för att kunna nÄ mÄlen som gÀller naturvetenskap?För att nÄ dessa uppfattningar och Äsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollÀrare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkÀt som tillsammans med intervjuerna har gett svar pÄ ovanstÄende frÄgor.MÄnga av förskollÀrarna hade svÄrt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, tvÄ uppfattningar som nÀmns Àr: att vara ute i naturen och att vÀrna om miljön. HÀlften av de medverkande förskollÀrarna anser att det Àr en större fokusering pÄ naturvetenskap i dag Àn dÄ de gick sin lÀrarutbildning. Elva av tolv förskollÀrare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade lÀroplanen..

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Syfte: Att undersöka hur Ă€ldre personer och personal pĂ„ ett vĂ„rdboende som lagar maten pĂ„ plats uppfattar kvaliteten pĂ„ den mat som serveras samt huruvida det förekommer nĂ„gra skillnader i deras Ă„sikter.Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehĂ„llsanalys. Fyra Ă€ldre och fem personal, samtliga kvinnor, intervjuades pĂ„ ett vĂ„rdboende i Uppsala. Dessa valdes ut med hjĂ€lp av kostombudet pĂ„ vĂ„rdboendet, s.k. strategiskt urval.Resultat: Äldre och personal uppfattade maten som god, varierad och ofta förekommande. Valfrihet, hemlagad, traditionell mat och mat som varken Ă€r för stark eller salt Ă€r uppskattat av de Ă€ldre enligt bĂ„de personal och de Ă€ldre.

Bakgrund: VÄld mot kvinnor Àr ett allvarligt samhÀllsproblem som pÄverkar kvinnors hÀlsa och vÀlbefinnande. FrÄgor om vÄld bör stÀllas till alla kvinnor som besöker sjukvÄrden. Ett bra bemötande Àr av stor vikt för att kvinnan ska vÄga berÀtta om sin situation. Attityder och vÀrderingar frÄn sjukvÄrdspersonalen pÄverkar kvinnan och det Àr viktigt att beakta dessa.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och barnmorskors bemötande samt uppfattning om vÄldsutsatta kvinnor inom primÀrvÄrden.Metod: Studien var baserad pÄ en kvalitativ metod och grundades pÄ semistrukturerade intervjuer. Urvalet var fem barnmorskor och fem sjuksköterskor pÄ tvÄ vÄrdcentraler inom Uppsala lÀnResultat: Sjuksköterskor och barnmorskor hade sparsamma uppfattningar om kvinnor som utsatts för vÄld. DÀremot hade de fler uppfattningar av mÀn som slÄr.

Syften för denna studie har varit: ?att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever pÄ teoretiska gymnasieprogram vad gÀller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhÄllande till fenomen som eleverna sjÀlva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket? och ?att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmÀnt kÀnda teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförstÄelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lÀrare pÄ motsvarande gymnasieprogram.?Begreppet skolfusk har definierats och data har dÀrefter samlats in genom kvalitativt utformade enkÀter som besvarats av 36 gymnasielever frÄn det studieförberedande samhÀllsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys.Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som pÄ kvalitativt skilda sÀtt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbÀrande aspekt, nÀmligen elevernas uppsÄt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ?att klara av en tillfÀlligt besvÀrlig situation?, ?att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet?, ?att överleva i en skolsituation som upplevs för svÄr?, ?att höja betyg? och ?att slippa anstrÀnga sig?.Empirin har ocksÄ tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lÀrares förförstÄelse kring elevers skolfusk.

Bakgrund: MÀnniskor med fetma blir allt vanligare i vÄrt samhÀlle. Tidigare forskning visar att mÄnga inom hÀlso- och sjukvÄrden har ett negativt synsÀtt gentemot patienter med fetma. Detta eftersom dessa patienter gör vÄrdarbetet tyngre och mer personalkrÀvande samtidigt som fetman anses vara patientens eget fel. Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva vad patienter med fetma har för erfarenheter av mötet med hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes anvÀndes för att analysera elva artiklar som belyser erfarenheter som patienter med fetma har frÄn hÀlso- och sjukvÄrden.Resultat: TvÄ teman presenteras: Utsatthet och medmÀnsklighet. Dessa delas in i fem subteman: Dömd pÄ förhand, att inte fÄ stöd, en kroppsstorlek som begrÀnsar, bemött med respekt, att fÄ stöd.Slutsats: Patienter med fetma Àr en utsatt grupp inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva vad skolmedling Àr samt undersöka effekter och erfarenheter frÄn projekt i Sverige. Dessa erfarenheter har vi sedan jÀmfört med erfarenheter frÄn utlandet, frÀmst frÄn England, USA och Norge. JÀmförelsen har gjorts för att se om det finns belÀgg för att skolmedling, förutom att det Àr en bra modell för konfliktlösning, Àven ger en lugnare skolmiljö. Arbetet börjar med en litteraturstudie dÀr vi beskriver konflikter och skolmedling ur ett teoretiskt perspektiv. Vi studerar Àven effekter av skolmedlingsprojekt gjorda i utlandet.

NÀr Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, dÀr Lpfö (1998 rev. 2011) pekar pÄ att det Àr nÄgot som ska ske kontinuerligt. Detta arbete Àr det förskollÀrarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte Àr dÀrför att se vilka uppfattningar som förskollÀrare och förskolechefer har samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken uppfattning har förskollÀrarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kÀnnetecknar de arbetssÀtt som de olika förskolorna anvÀnder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollÀrare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr förskollÀrare och förskolechefer intervjuas med öppna frÄgor för att fÄ fram personliga Äsikter och tankar.

Sjuksköterskan som arbetar pÄ en akutmottagning har ett varierande och ibland mycket krÀvande arbete. Studier har visat att patienttrycket pÄ akutmottagningarna Àr stort vilket medför en stor arbetsbörda för sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll pÄ akutmottagningen. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med en deduktiv ansats dÀr resultatet baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar. InnehÄllet av dessa analyserades med sjuksköterskans sex kÀrnkompetenser som grund.

SAMMANFATTNINGFöreliggande uppsats Àr en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av mÀnniskors lika vÀrde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, Àr gjord pÄ en grupp gymnasieelever frÄn ett yrkesförberedande program. Syftet Àr att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sÀtt att erfara mÀnniskors lika vÀrde. I förlÀngningen Àr tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lÀrare att förstÄ elevers perspektiv inom omrÄdet. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr: PÄ vilka kvalitativt skilda sÀtt beskriver gymnasieelever att de uppfattar mÀnniskors lika vÀrde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide med frÄgor pÄ sÄvÀl generell nivÄ som avseende specifika frÄgestÀllningar.I en teoretisk del ges en översikt över vÀrdegrunden i den svenska skolan, dÀr olika perspektiv pÄ och tolkningar av vÀrdegrunden redovisas och diskuteras.