LÀrares uppfattningar om bedömning och dokumentation i matematik.

Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka uppfattningar vÄrdbitrÀden som arbetar inom den kommunala Àldreomsorgen har om det egna arbetet. Mitt delsyfte Àr att försöka urskilja om det finns nÄgra skillnader i uppfattningar beroende pÄ om man arbetar inom den öppna hemtjÀnsten eller i ett sÀrskilt boende. Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fem av de intervjuade kvinnorna arbetar pÄ ett Àldreboende, medan övriga fem arbetar i öppen hemtjÀnst. I den teoretiska delen av denna uppsats presenteras ett urval av den tidigare forskning som gjorts om arbetets betydelse, om arbetsmiljön, frÀmst den psykosociala arbetsmiljön, och om vÄrdbitrÀdesarbetet inom Àldreomsorgen.

FörestÄende examensarbete syftar till att undersöka vad nycirkus kan tillföra skolÀmnet idrott och hÀlsa. Det Àr en studie i hur nycirkus dÀr kan anvÀndas för att förankra intentionerna i lÀroplanen om att motverka traditionella könsmönster och stimulera elevers kreativitet. För att undersöka en grupp elevers erfarenheter av och uppfattningar om nycirkusundervisning har följande metoder anvÀnts: aktionsforskning, deltagande observationer och enkÀtundersökning samt fokusgruppsmöte. Följande frÄgestÀllningar undersöks: hur kan ett undervisningsförslag i nycirkus se ut och hur fungerar det i praktiken?, hur kan nycirkus anvÀndas för att utveckla elevers kreativitet, skapande och estetiska uttryck? och vad har flickor och pojkar för erfarenheter av och uppfattningar om genus utifrÄn deltagande i nycirkus som aktivitet i skolans undervisning i idrott och hÀlsa? Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrÄn teorier om genus, idrott och cirkusverksamhet.

Syftet med studien var att ta reda pÄ de skilda uppfattningar av varför vi har Ärstider som kan finnas i Ärskurs sju. Detta gjordes för att fÄ en bild av de olika förestÀllningar en lÀrare kan möta i sitt yrke och för att öka förstÄelsen och kunskapen om hur ett fenomen kan uppfattas pÄ olika sÀtt av elever i en och samma klass.Eleverna ombads att, enskilt, skriftligt förklara varför vi har Ärstider. Studien Àr fenomenografisk och svaren kategoriserades i kvalitativt skilda kategorier genom att jÀmföra och finna likheter och skillnader mellan de insamlade elevutsagorna. Resultatet visade att eleverna hade olika uppfattning av varför vi har Ärstider och det Àr som lÀrare viktigt att vara medveten om att elever uppfattar samma undervisning pÄ olika sÀtt. De uppfattningar som framkom var solens instrÄlning, jordaxelns lutning, jordens lÀgesförÀndring och avstÄndsvariation som skÀl till varför vi har Ärstider.

Erfarenheter av den palliativa vÄrden har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts pÄ att studera patientens perspektiv pÄ vÄrden som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vÄrd ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara pÄ föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgÀngligheten och vÄrdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vÄrd tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsstÀllande.

Vanligtvis Àr det invandrare som stÄr i fokus för den aktuella debatten i media och i samhÀllet i övrigt. Det Àr nÀstan alltid majoritetsbefolkningens uppfattningar och stereotyper om invandrare som uppmÀrksammas och det Àr sÀllan att media vÀnder om det och undersöker hur invandrare upplever svenskarna och det svenska samhÀllet. Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr just att undersöka och beskriva de stereotyper som invandrare kan ha om Sverige och svenskarna. Vi ville Àven undersöka vilka faktorer det Àr som kan ligga bakom de stereotyper vi kommit fram till i vÄr studie och om dessa enbart Àr negativa eller om det Àven finns positiva förestÀllningar. Samtidigt försökte vi hitta skillnader och likheter med tidigare forskning i Àmnet.

Elevperspektivet pÄ den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan Àr ett omrÄde som Àr relativt outforskat. Denna studie syftar till att fÄ en djupare förstÄelse om elevers uppfattningar och anvÀndande av den pedagogiska planeringen i Àmnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vÄr syn pÄ lÀrande Àr att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkÀter och dels genom kvalitativa intervjuer.

Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lÀrares uppfattningar om vÀrdegrunden och hur de arbetar med vÀrdegrundsundervisningen i grundskolans senare Är.I vÄr studie har vi intervjuat fyra SO-lÀrare som Àr verksamma pÄ olika skolor. Deras vÀrdegrundsundervisning Àr upplagd pÄ olika sÀtt, vÀrdegrundsundervisning som Àr integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristÄende Àmne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lÀrare med avsikten att fÄ en förstÄelse för deras uppfattningar om och arbete med vÀrdegrundsuppdraget utifrÄn styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gÀllande vÀrdegrundsarbetet.Resultatet visar att lÀrare Àr vÀl insatta i vÀrdegrunden, men att de tolkar den pÄ olika sÀtt. Detta yttrar sig pÄ olika sÀtt i deras undervisning. Trots denna variation i sÀttet att se pÄ vÀrdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten.

Detta examensarbete bearbetar objektivitet och anonym rÀttning. Syftet med studien har varit att, efter ett försök dÀr elever fÄtt lÀmna in texter anonymt, fÄ insikt i lÀrare och elevers uppfattningar och erfarenheter av omrÄdet. Hur lÀrare upplever objektivitet, huruvida elever nÄgonsin utsatts för orÀttvis betygsÀttning och om anonym rÀttning Àr nÄgot som kan eller bör anvÀndas pÄ gymnasienivÄ. Sju lÀrare har delgett sina uppfattningar via kvalitativa intervjuer och fem klasser har svarat pÄ en enkÀt om samma omrÄde. Elevernas enkÀtsvar visar att det Àr relativt ovanligt med orÀttvis bedömning och att en knapp majoritet tyckte att anonym rÀttning var bra och vill göra det fler gÄnger.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av utsatta barns behov i förskolan hos förskollÀrare. Studien utgick frÄn följande tre frÄgestÀllningar; Vilka uppfattningar förekommer hos förskollÀrare av utsatta barns behov i förskolan? Hur uppfattar förskollÀrare sina möjligheter att skapa gynnsammare förutsÀttningar för de utsatta barnen i förskolan? Vad Àr förskollÀrares uppfattningar av hur utsatta barn i förskolan upptÀcks? Den hÀr fenomenografiska studien genomfördes med hjÀlp av sex kvalitativa intervjuer med förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Resultatet redovisas som skilda beskrivningskategorier. NÀr det gÀller utsatta barns behov Àr kategorierna; behov kopplade till barnet; psykosocialt och biologiskt samt behov kopplade till miljön.

SammanfattningSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till varför mÀnniskor söker sig till sjuksköterskeyrket samt att ta reda pÄ sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vad som Àr sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ studenternas förestÀllningar kring yrket.Metod: Studiens design var av en deskriptiv tvÀrsnittstyp. Data samlades in genom en enkÀtundersökning bland de sjuksköterskestudenter (n=94) i termin ett vid Uppsala Universitet som var nÀrvarande under en helklassförelÀsning i februari 2009. Svarsfrekvensen var hög (n=90). Resultatet sammanstÀlldes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS.Resultat: Resultatet visar att det som frÀmst lockar dagens sjuksköterskestudenter till yrket Àr viljan att arbeta med mÀnniskor och att utbildningen ger möjlighet till vidareutbildning inom yrket.

Denna studie tar upp betydelsen av att den empatiserande personen har liknande erfarenheter som mÄlpersonen och Àven betydelsen av könstillhörighet har för förmÄgan till empati. Metoden för att undersöka detta bestod av att visa ett filmklipp och efter detta fick deltagarna besvara en frÄga utifrÄn deras upplevelser av filmklippet. Deltagare var psykologistudenter och anstÀllda pÄ en pappersindustri. Studien visade pÄ ett signifikant resultat till att kvinnor utan barn hade högre grad av empati Àn mÀn utan barn och en tendens till att liknande erfarenheter hos empatisör och mÄlperson ökade empatin för mÀn men inte för kvinnor. Att kvinnor visar mer empati Àn mÀn finns det tidigare forskning som stödjer.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.

Titel: ?Man skulle ju aldrig lÀgga upp en ful bild pÄ sig sjÀlv liksom?.Författare: Ronja RiemanKurs: C-uppsats inom medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrtermin 2014Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 23.553 ord inklusive bilagor(19.407 ord exklusive titelblad, innehÄllsförteckning, executive summary, abstract, referenser och bilagor)Antal sidor: 46 sidor inklusive bilagor)Syfte: Studien undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om och erfarenheter av utseendefokus pÄ Instagram och om de anser att det kanfinnas en pÄverkan pÄ deras sjÀlvbild.Metod: Kvalitativa gruppintervjuer med totalt tolv personer.Material: Tre gruppintervjuer med unga kvinnor, 15-24 Är, som Àr aktiva anvÀndare avInstagram.Huvudresultat: Denna studie har visat att unga kvinnor söker sig till Instagram försocial interaktion, underhÄllning, tidsfördriv och frihet att kunna pÄverka hur de framstÀller sin ?online-identitet?. Samtidigt upplever de att Instagram Àr stress- och beroendeframkallande. Kvinnornas relation till Instagram kan beskrivas som komplex och i viss mÄn motsÀgelsefull.Studien visar vidare att unga kvinnor upplever att ett fokus pÄ utseendet finns pÄ Instagram. Det kan bland annat identi!eras genom att mÄnga unga kvinnor publicerar en stor andel bilder som visar ett fördelaktigt utseende pÄ deras ansikte eller kropp.

Svensk titel, Musikalitet: Tre rytmikpedagogers uppfattningar av begreppet.Engelsk titel, Musicality: The thoughts and opinions of three pedagogues in eurythmics on the concept musicality.Denna uppsats syftar till att klargöra vad begreppet musikalitet innebÀr. Vi kommer Àven att klargöra för tvÄ inriktningar inom rytmikmetoden. uppsatsen behandlar begreppet musikalitet och belyser detta ur olika synvinklar. Studien bygger pÄ intervjuer med tre rytmikpedagoger och deras uppfattningar om musikalitet samt litteraturstudie av forskningskontext. I resultatet jÀmförs deras tolkningar och tankar med olika teorier.