Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om sambandet mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiksvÄrigheter bland verksamma lÀrare och sedan relatera detta till aktuell forskning. Jag har studerat litteratur och genomfört tre intervjuer för att undersöka detta fenomen. Intervjuerna har genomförts med specialpedagoger/speciallÀrare som alla har arbetat som klasslÀrare och efter det minst fem Är som specialpedagog/speciallÀrare. Resultatet av intervjuerna Àr efter sammanstÀllning jÀmförda mot tidigare forkning inom omrÄdet. Jag har kommit fram till att lÀrares uppfattningar och forskning inom omrÄdet till viss del överensstÀmmer.

Tidigare studier visar att sekulariseringen inneburit stora förÀndringar pÄ det religiösa omrÄdet. Studiens syfte var att beskriva hur prÀster inom Svenska kyrkan i GÀvle uppfattade sekulariseringens pÄverkan. Fokus lÄg pÄ att beskriva de kvalitativt olika uppfattningar som fanns, dÄ dessa förhoppningsvis skulle ge en ökad och fördjupad vetskap kring sekulariseringens olika verkningar. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer dÀr Ätta prÀster gav uttryck för sina uppfattningar. Studien visar pÄ att kvalitativt olika uppfattningar fanns.

Det hÀr examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie som har som syfte att ge en förstÄelse för hur pedagoger uppfattar att smÄ barns sprÄkutveckling pÄverkas av böcker och framförallt av vilken sorts sprÄk som anvÀnds i böcker. Vi har delat upp syftet i tre olika forskningsfrÄgor som infattar vad pedagogerna anser om smÄbarnssprÄk i litteratur, hur de anvÀnder sig av litteraturen och till sist hur det pÄverkar barns sprÄkutveckling. Vi har noterat att mÄnga böcker som vÀnder sig till smÄ barn inte har en korrekt eller fullstÀndig svenska i sin text, de anvÀnder sig av sÄ kallat smÄbarnssprÄk. Vi har ocksÄ frÄgat pedagogerna hur de anvÀnder sig av litteraturen i barngruppen.Vi har intervjuat fem olika pedagoger med olika erfarenheter och arbetsplatser. Sedan har deras uppfattningar jÀmförts med vad tidigare forskning om smÄ barns sprÄkutveckling samt forskning om smÄbarnslitteratur visar.

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lÀrare och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lÀrarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort vÀrde. LÀrarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lÀrandet och framhÄller dess mervÀrde för elevernas lÀrande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lÀrares kompetens, det matematiska sprÄket samt elevgruppen gör dock att lÀrarna inte alltid kan anvÀnda sig av kommunikation i undervisningen pÄ önskvÀrt sÀtt.

Ögoninfektion Ă€r vanligt förekommande hos barn sĂ€rskilt i kombination med övre luftvĂ€gsinfektion. 95% av alla barn mellan tvĂ„ och fem Ă„r vistas pĂ„ förskola. Distriktssköterska/Avancerad primĂ€rvĂ„rdssjuksköterska ser förskolan som en viktig resurs i det förebyggande hĂ€lsoarbetet. Personal pĂ„ förskolan har att ta stĂ€llning till sjukdom och ohĂ€lsa hos barnen. Syftet med studien Ă€r att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om ögoninfektion hos barnen. Fyra intervjuer med förskolepersonal ligger till grund för en kvalitativ studie.

Syftet med detta examensarbete Àr att söka efter olika uppfattningar som pedagoger har om utomhuspedagogik i skolans tidigare Är och i förskolan. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats, vi menar att det Àr i sprÄkliga interaktioner uppfattningar om vÀrlden skapas. Metoden Àr kvalitativ och bestÄr av fyra gruppintervjuer i förskola och i grundskolans tidigare Är. Analysen inspireras av ett diskursanalytiskt angreppssÀtt och vi anvÀnder oss av analysverktyg som finns inom diskurspsykologin. Den allmÀnna definitionen av utomhuspedagogik innebÀr att den anses kunna skapa en helhet mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhÀlle vÀxer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa barnintervjuer och vÄrdnadshavarnas godkÀnnande har getts, vilket Àr av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i tvÄ olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr begrepp sÄsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

Syftet med studien Àr att undersöka olika förskollÀrares uppfattningar om barns möjligheter i den skapande inomhus miljön i förskolan och hur pedagogisk dokumentation kan pÄverka denna skapande miljö. Genom intervjuer med förskollÀrare som arbetade inom Reggio Emiliafilosofin, Montessoripedagogiken och Waldorfpedagogiken skildrades olika uppfattningar kring skapande miljöer och hur miljön samspelar med barnen..

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

Introduktion: Tidigare forskning kring partnervÄld har frÀmst omfattat vÄld i heterosexuella relationer och begreppet partnervÄld har anvÀnts i det nÀrmaste synonymt med mÀns vÄld mot kvinnor. Precis som vÄld i heterosexuella relationer Àr samkönat partnervÄld inte ett nytt fenomen, dock relativt outforskat. Syfte: Att undersöka och beskriva uppfattningar om vÄld som begÄs i samkönade relationer avseende skillnader mellan mÀn och kvinnor. Metod: Studenter frÄn Mittuniversitetet rekryterades (N = 227; 126 kvinnor och 101 mÀn), vilka lÀste en vinjett och besvarade en enkÀt. I vinjetterna illustrerades vÄld i en samkönad relation med antingen tvÄ mÀn, eller tvÄ kvinnor.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andrasprÄksundervisningen av nyanlÀnda elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsÀttningar fÄr eleverna att anvÀnda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det sprÄkutvecklande arbetet?Hur förhÄller sig lÀraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas sprÄkutveckling tillskrivs dessa av lÀrarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lÀrare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade sprÄkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och dÄ frÀmst till tidigare lektionsmoment med undervisande lÀrare, men Àven till erfarenheter frÄn elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och sprÄkliga bakgrund.

Detta Àr ett examensarbete som tar upp elevers uppfattningar kring sin utbildning och sitt lÀrande samt om infÀrgning och Àmnesintegrering kan ha en positiv inverkan i deras inlÀrning. Kvalitativa intervjuer med tredjeÄrselever ur tre olika program: samhÀlls-, barn- och fritids- och byggprogrammet, har utförts och Àr utgÄngspunkten för analysen utifrÄn följande slutsatser kan dras: Elever behöver för det första, variation i sin undervisning, dÀr teori varvas med praktik och för det andra behöver de förstÄelse för att kunna skapa kunskap. Ett helhetsperspektiv pÄ undervisning och utbildning kan möjliggöras genom programinfÀrgning och Àmnesintegrering och eleverna visar intresse och motivation för sina valda programinriktningar och slutligen kÀnner de sig redo för det som komma skall efter studiernas avslutande..

Denna uppsats avser att undersöka och analysera fem verksamma behöriga bildlÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndande i bildundervisningen. Detta eftersom bildsamtal Àr en viktig del i bildundervisningen enligt den gÀllande kursplanen i bildÀmnet (2000) och den kommande kursplanen i bildÀmnet (Lgr 11). I kursplanens mÄl stÄr det utskrivet att reflektion och samtal ska ingÄ i undervisningen, trots det Àr mina egna erfarenheter att dessa delar ej förekommer sÄ ofta i undervisningen.     För att undersöka fem lÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndning av bildsamtal i bildundervisningen, har kvalitativa intervjuer genomförts i grundskolan med fem verksamma lÀrare i Är 6-9. Min förhoppning var att dessa intervjuer skulle frambringa en bild av verksamma lÀrares uppfattningar om bildsamtal och hur de gestaltas i undervisningssammanhang.     Litteraturstudier har genomförts för att ge tyngd Ät arbetet samt förstÄelse för vad samtal kan innebÀra för elevers utveckling.     I resultatdelen i uppsatsen redovisas de fem lÀrarnas uppfattningar om bildsamtalet i undervisningen.     UtifrÄn denna studie kan jag inte dra nÄgra generella slutsatser om hur bildlÀrare i allmÀnhet upplever att de arbetar med bildsamtal i sin undervisning. Utan studien redovisar dessa fem lÀrares tankar om bildsamtalet i deras undervisning..

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolebarn kan lÀra om tekniska system, nÀrmare bestÀmt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förÀndrats efter en pedagogisk aktivitet.FrÄgestÀllning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-ÄrsÄldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet?I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten anvÀndes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gÄnger. Efter detta fick de sjÀlva försöka lÀgga ihop bilderna sÄ att det blev ett komplett avloppssystem.

Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter och attityder till infÀrgning pÄ Hotell- och restaurangprogrammet. ForskningsfrÄgorna bestod av hur infÀrgning förÀndrar elevers intresse till kÀrnÀmnen och vilka kÀrnÀmnen de ansÄg var viktiga för karaktÀrsÀmnena samt om deras studieresultat pÄverkats av infÀrgningen och hur eleverna sÄg pÄ ett samarbete mellan olika Àmnen. Undersökningen gjordes av kvalitativa intervjuer med sex elever i Ärskurs tre. Resultatet visade att infÀrgning inte förekommit i sÄ stor omfattning. Eleverna antydde att undervisningen borde förÀndras för att intresset skulle öka för kÀrnÀmnena, de poÀngterade att intresset berodde pÄ dem sjÀlva.