Vi ställde oss till en början frågan om arbetsledare och anställda har liknande uppfattning gällande arbetsmotivation. Med hjälp av befintliga teorier som vi ansåg som lämpliga ville vi beskriva och utvärdera hur arbetsmotivationen förhåller sig i ett större tillverkande företag samt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan arbetsledarens uppfattning och den upplevda situationen hos de anställda.För att ett företag som verkar på en konkurrerande marknad skall kunna överleva och bli framgångsrikt så är produktivitet och effektiv produktion en avgörande faktor. Man måste få de anställda att vilja prestera sitt bästa och motivera dem till att göra detta varje dag. Många företagare brukar ofta påstå att företagets största resurs är dess anställda. Det är svårt att hävda motsatsen då det är dessa människor som i grund och botten utför arbetet på många företag.Vi har valt att undersöka arbetsmotivationen på det tillverkande företaget Atlas Copco i Örebro som nyligen flyttat hit tillverkningen av vissa delar av produktionen från olika delar av världen.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer.

I denna uppsats står de utvalda pedagogernas och föräldrarnas uppfattning kring vilka faktorer som förekommer i barnens omgivning i fokus. Faktorerna som uppsatsen fokuserar på är förskolans verksamhet, barnens medievanor och läsning samt deras hemförhållanden. Ytterligare en fråga som kommer att behandlas gäller hur pedagogerna och föräldrarna anser att dessa faktorer påverkar barnens språk..

Sjustegsmodellen är väl känd inom beteendemedicinsk sjukgymnastik och kännetecknas av ett samarbete mellan sjukgymnast och patient för att uppnå högt prioriterade mål. Att dosera efter patientens förutsättningar är av stor vikt för att uppnå god behandlingsföljsamhet. Tilltro till den egna förmågan, Self-Efficacy (SE), är då en betydelsefull faktor att ta hänsyn till. Bedömningen av en annan individs hälsa antas vara komplex, då studier har visat att sjukgymnastens uppfattning om problematiken ofta skiljer sig från patientens. En studie visade att sjukgymnasten tenderade att överskatta patientens smärta, medan en annan visade att hon underskattade de interpersonella problemen.

En god ljussättning med utgångspunkt i rumslig gestaltning kan medföra många positiva synergieffekter som, till exempel, vistelsemiljöer i nattlandskapet där människor kan känna sig trygga att röra sig tack vare den goda uppsikten över omgivningarna och därmed möjligheten till orientering. I detta arbete presenteras slutsatsen att landskapsarkitekter kan bidra med mycket i detta sammanhang genom ett rumsligt tänkande i den lilla så väl som den stora skalan där människan är i fokus samt inte minst genom kunskaper om utemiljöns material och dess föränderlighet. Syftet med detta arbete har varit att tillämpa de kunskaper som jag erhållit under landskapsarkitektutbildningen och genom ett gestaltningsförslag bidra till en fördjupad förståelse kring hur det går att arbeta rumsligt med belysning i landskapet. Baserat på egna observationer och befintliga teorier presenteras, i slutet av detta arbete, några av de aspekter som kan vara viktiga då man vill skapa rum med hjälp av belysning. Dessa aspekter är: kontraster, ljusgradienter, avstånd/djup, ljuskällans placering, ljusets spridning och nivå samt inte minst färg och textur på de material som finns i rummet. Genom att studera litteratur om hur belysning kan påverka vår uppfattning av rummet under dygnets mörka timmar samt genom att studera befintliga belysningslösningar, fick jag inspiration och idéer till gestaltningsförslaget. För att prova dessa idéer byggdes en digital 3D-modell upp av ett befintligt förslag av utemiljön kring ett seniorboende i Vimmerby.

Vårt syfte med denna uppsats är att ur ett kundperspektiv utveckla förståelse för lojalitetsprogram som ett relationsmarknads- föringsinstrument. Vi undersöker om gap, d v s skillnader, existerar mellan företags och kunders förväntningar på lojalitetsprogram. Slutsats: Genom att explorativt undersöka kunders och företags förväntningar på lojalitetsprogram, och mer specifikt Sydkraft och deras kundklubb Collect, vilken utförs och sköts av ett oberoende företag (tredje part) har vi kommit fram till slutsatsen att det mellan de inblandade parterna förekommer tre huvudsakliga gap mellan de olika parternas förväntningar Gap 1 visar att uppdragsgivande företagets och tredje partners uppfattning om kundernas förväntningar inte matchas gällande hur ett lojalitetsprogram bör utformas, vilka förmåner kundklubben bör innehålla och hur det utökade lojalitetsprogrammet (direktreklam, etc) bör vara. Gap 2 visar skillnader mellan kunders förväntningar och företags uppfattning om kundernas förväntningar på informationsutbyte mellan parterna. Gap 3 visar likadana skillnader som gap 1 mellan tredje partnern och kunderna med i detta fall när det gäller icke-påtagliga aspekter (grupptillhörighet, etc).

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva hur hemodialyspatienter uppfattar begreppet torrvikt. Studien utnyttjade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data insamlades via intervjuer med öppen frågeställning. Tio intervjuer utfördes med patienter på en dialysenhet i Mellansverige. Manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet.

I den norrländska glesbygden blir de tjänstgörande poliserna inte yngre eller fler till antalet. Syftet med rapporten är att beskriva de fördelar och nackdelar som finns med att arbeta som polis på en liten ort samt att belysa problem som uppstår i och kring polisorganisationen för glesbygden. Framtida rekryteringar till glesbygden måste vara mera specifikt inriktade mot vad som krävs av de poliser som ska tjänstgöra på mindre orter. Polismyndigheterna måste kunna erbjuda mer än en rik fritid med jakt och fiske. I olika statliga utredningar beskrivs problem som ojämn åldersstruktur, bristande resurser, dålig arbetsmiljö och glesbygdsspecifika faktorer.

Bakgrund: Inom hälso-och sjukvården har samarbete vuxit fram som en organisationsform. Kunskap om hur vårdpersonal uppfattar samarbete är värdefullt för en fortsatt utveckling av organisationen och för att säkra god vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskans, anestesisjuksköterskans och operationssjuksköterskans uppfattning av samarbetet på operationssalen samt vilka främjande och hindrande faktorer som påverkade samarbetet. Metod: Som metod valdes en deskriptiv design med kvantitativa data. Ett frågeformulär har använts för att uppnå syftet med studien.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om sambandet mellan fortbildning och skolutveckling i grundskolans år F-5. Vad har pedagogerna för uppfattningar om organisationen av fortbildningen? Hur uppfattar de att skolledningen planerar in reflektionstid efter fortbildningen? Pedagogens egen uppfattning om fortbildningen, hur ser den ut? Upplever pedagogerna att deras fortbildning implementeras i verksamheten och bidrar till skolutveckling? Känner pedagogerna till kommunens skolutvecklingsprojekt Våga Visa? Studien är en enkätstudie. Enkäten är utformad som en strukturerad enkät med en öppen fråga där pedagogen fick ge sin egen syn på fortbildning. Det är 41 pedagoger från fyra grundskolor i en kommun som har svarat på enkäten. Resultatet visade att pedagogerna inte hade någon gemensam uppfattning om vem det är som organiserar och planerar deras fortbildning.

Bakgrund: Personer med schizofreni har lägre livslängd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och är mindre fysiskt aktiva än befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för uppfattning och kunskap om fysisk aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitets påverkan på den egna hälsan. Metod: Studien är en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk aktivitets goda effekter på hälsan fanns bland respondenterna.

Bakgrund: Fysisk aktivitet bidrar till ökad livslängd och höjd livskvalitet, och spelar en viktig roll för äldre personer när det gäller att behålla sin hälsa. Det fanns ett flertal barriärer mot att kunna vara fysiskt aktiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemtjänstpersonalens uppfattning om äldres personers barriärer mot och möjligheter till att vara fysisk aktivitet ? en intervjustudie. Metod: Kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med personal i hemtjänsten.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur SIBA AB:s storytelling påverkar de anställda. Uppsatsen utgår ifrån att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker därför hur de anställda påverkas av Fabian Bengtssons tillämpade ledarstil under rådande påfrestande situation föranledd av marknadsförändringar inom hemelektronikbranschen.Forskningsfrågor:Hur kan en ledare påverka de anställdas attityder till företaget under påfrestande situationer på marknaden?Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anställdas engagemang och intresse.Genomförande: Fallstudien på SIBA AB baseras på en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pågående reklamkampanjen ?I Fabians värld?. Det empiriska materialet består av en enkätundersökning ställd till 75 anställda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer.Slutsatser: Det framgår av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv påverkan på de anställda och skapat en uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgår även att ledare genom storytelling kan påverka anställdas attityder och intresse för företaget.

I samma takt som produktionen av kläder tilltar, ökar även medvetenheten kring dess miljöpåverkan. Många företag arbetar efter avtal, märkningar och uppförandekoder för att på så vis reducera påverkan, dock kan det vara svårt för konsumenterna att veta vad de faktiskt står för och betyder. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kunden ser på fast fashion-företagets miljöarbete, hur företaget själva ser på det, samt om kundens uppfattning går att förändra. Undersökningen är avgränsad till att undersöka företaget Gina Tricot som ett exempel på företeelsen fast fashion- företag. För att kunna analysera informationen används kommunikationsmodellen, där sändaren skickar ett meddelande genom bruset till mottagaren, för att senare få tillbaka feedback från mottagagaren.

Utbudet på produkter och tjänster ökar ständigt och det blir då svårare för konsumenten att särskilja dem utifrån dess egenskaper. Nu är det företaget bakom som spelar en allt större roll och det är företagsnamnet som garanterar att produkten eller tjänsten innehar vissa egenskaper och kvaliteter. För att bli det företag som kunden väljer framför ett annat krävs en god image och ett gott anseende. Detta är något som inte kommer av sig själv utan grunden till att lyckas nå ut till kunden är en stark och tydlig identitet.Corporate identity eller företagsidentitet, som vi valt att översätta begreppet till, är ett komplext område med många olika definitioner och synsätt. Syftet med vår uppsats var att reda ut begreppet och skaffa oss en bredare bild av vad företagsidentitet innebär.