Sök:

Sökresultat:

1587 Uppsatser om Lärares praktik - Sida 18 av 106

Exkluderande processer- i grÀnslandet mellan system och livsvÀrld : En specialpedagogisk studie utifrÄn ett fall av dilemma

Den hÀr c- uppsatsen i specialpedagogik fokuserar pÄ barn som anvÀnder ett utagerande beteende i skolan och vad ett sÄdant beteende kan leda till i form av olika ÄtgÀrder. I ett nyligen framlagt slutbetÀnkande frÄn DEJA, delegationen för jÀmstÀlldhet (SOU 2010:99), stÀlls frÄgan om barns stora representation i specialpedagogiska ÄtgÀrder sker pÄ andra premisser Àn inlÀrningsmÀssiga svÄrigheter. Kan sociala och beteendemÀssiga orsaker ligga till grund för ÄtgÀrderna, undrar man? Denna hypotes utgör uppsatsens ansats. De frÄgor som fokuseras i sammanhanget, Àr huruvida exkludering av barn frÄn den gemensamma undervisningen kan ses som ett uttryck av det norm- och vÀrdesystem som rÄder inom skolan.

Staters förhÄllningssÀtt till Human Security i teori och praktik : En jÀmförande fallstudie om kriterierna för verkstÀllighetshinder till Syrien hos Sveriges och Norges migrationsverk

Den hÀr uppsatsen handlar om staters förhÄllningssÀtt till human security i teori och praktik. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den kanadensiska definitionen av human security anvÀnds som referensobjekt i policydokument frÄn Norges och Sveriges nuvarande regeringar samt hos lÀndernas kriterier för verkstÀllighetshinder av syriska medborgare. Uppsatsens metod Àr en jÀmförande fallstudie dÀr verkstÀllighetshinder och utvalda policydokument utgör analysenheterna. För att analysera dokument och stÀllningstaganden anvÀnds kvalitativ textanalys.Fallstudien visar att bÄda lÀnderna ser sig sjÀlva som föregÄngslÀnder inom human security, bland annat genom skapandet av strategier och handlingsplaner. Vidare visar studien att migrationsverken har olika tillvÀgagÄngsÀtt för verkstÀllighetshinder till Syrien.

Virtuella kroppar, fysiska rum? En hybridiserad förstÄelse av konventet som ett virtuell-fysiskt grÀnsland

Uppsatsens problematik grundar sig i en ökad hybridisering av offentliga platser och hur denna process pÄverkar vÄra kroppar samt virtualitetens förvÀntade riktning, frÄn fysisk till virtuell, och förvÀntad laddning av manlighet. Cosplay Àr en subkultur dÀr utövaren Äterskapar animerade och mÄnga gÄnger virtuella kroppar. Uppsatsen ser dÀrför till hur cosplay kan förstÄs som en virtuell-fysisk praktik vilken gÄr frÄn det virtuella till det fysiska och vilka rum som skapas i denna process. Syftet bestÄr i att undersöka och beskriva konventet som en hybrid miljö och cosplay som en virtuell-fysisk praktik. Uppsatsen avgrÀnsar sig sitt en svensk cosplay- och konventskultur.

Utredande rapport om sÀttningen pÄ entreprenad 7 UmeÄprojektet, sek 1/200-1/480

Rapporten Àr ett resultat av examensarbetet för samhÀllsbyggnad (Y0009B). Rapporten kommer behandla sÀttningen som uppkommit pÄ entreprenad E07 UmeÄprojektet. Under min praktik kom sÀttningen till och den var cirka 200 m lÄng. Problem av denna art kan bli vÀldigt dyra. Det Àr Ànnu inte bestÀmt vem som kommer stÄ för kostnaden.

Mötet mellan teori och praktik Hur resonerar arbetsterapeuter kring detta?

Det Àr av vikt att professioner har en teoretisk grund att luta sig mot och att teorin införlivas i praktiken. Inom arbetsterapin försvÄras detta av att professionen har brottats med paradigmskiften, vilket i sin tur har bidragit till en stor mÀngd av tyst kunskap inom yrket. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter i den kliniska verksamheten resonerar kring anvÀndandet av arbetsterapeutisk teori, frÀmst vid anvÀndandet av processer och modeller. Sju arbetsterapeuter intervjuades i denna kvalitativa studie. De delgav sina tankar och resonemang angÄende anvÀndandet av arbetsterapeutisk teori i arbetet.

Kundaliniyoga och dess upplevda effekt pÄ hÀlsa och KASAM hos sex utövare.

Intresset i denna studie lÄg i att undersöka, försöka förstÄ och tolka utövare med en regelbunden praktik av sjÀlvkultiveringsarten Kundaliniyoga i deras upplevelse av hur denna art pÄverkat deras kÀnsla av sammanhang i livet (KASAM) med utgÄngspunkt i Antonovsky (2005) salutogena perspektiv. Syftet var ocksÄ att undersöka om respondenterna upplevde att deras hÀlsa förÀndrats i och med regelbunden praktik av denna yogaform och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Studien undersökte Àven om deltagarna anvÀndeKundaliniyoga, som en generell motstÄndsresurs (GMR) för att hantera stressorer enligt Antonovsky. För att pÄ bÀsta sÀtt uppnÄ syftet med studien valdes en hermeneutisk utgÄngspunkt med en semistrukturerad djupintervju med de sex deltagarna som bas. Alla respondenterna var certifierade KundaliniyogalÀrare med en 1-2 Ärig utbildning.

MED KULTUR SOM VARUMÄRKE En studie om kulturens roll som tillvĂ€xtmotor i VĂ€stra Götaland

Under min praktik inom landstinget i VÀstra Götaland, VÀstra Götalandsregionen, och kulturutföraren Kultur i VÀst, sÄ blev jag involverad i hur arbetet med kultur som tillvÀxtmotor kan se ut. Kultur i VÀst Àr en av flertalet kulturutförare vars verksamhet Àgs av VÀstra Götalandregionen. Det finns Àven de organisationer och föreningar som agerar pÄ uppdrag av VÀstra Götalandsregionen genom samarbeten..

Hur kan det gÄ ihop? : en studie om lÀrarutbildningens betydelse i yrket

 Denna studie redogör för utbildningens betydelse i frÄga om nyexaminerade lÀrares pedagogiska och vetenskapliga förhÄllningssÀtt. För att studera nyexaminerade lÀrares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn pÄ utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lÀrare under former som sÀkerstÀllt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en lÄg grad av standardisering och fokus pÄ ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrÄn den nuvarande lÀrarutbildningens intentioner och tidigare forskning dÀr lÀrarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhÄllningssÀttet samt tiden som ny lÀrare berörs. Tre tydliga infallsvinklar pÄ utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan anvÀndes för att presentera resultatet.

Varf?r f?r inte alla barn g? p? fritids?

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

En lÀnk mellan forskning och skolans praktik, A Link Between Science and School practice

Arbetet ger en översikt av litteratur kring kunskapsuttnyttjande, forskning och skolutveckling samt kring handledning, profession, tidsbrist och bemötande. Vi har intervjuat blivande specialpedagoger. Med hjÀlp av svaren har vi fÄtt reda pÄ vilka önskemÄl om skolutveckling de har, nu och i framtiden och vilka hinder och svÄrigheter de har sett i sin verksamhet. Vi har inriktat frÄgorna pÄ forskning och kunskapsuttnyttjande..

AI:ns roll i klassrummet. En analys av hur l?rare argumenterar om AI som en del av undervisningen i skolan

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

FastighetsmÀklarutbildningen - Uppfyller den dagens behov?

En bransch som stÄr inför ett generations- och könskifte krÀver en utbildning som visar framfötterna och följer med utvecklingen. Högskolan i GÀvle har sedan hösten 2006 ett nytt fastighetsmÀklarprogram, skapat i strÀvan efter att följa de nya kraven frÄn fastighetsmÀklarnÀmnden samt önskemÄlen frÄn skolan. Har programmet reviderats tillrÀckligt? Detta har jag undersökt. Slutsatsen Àr att Högskolan i GÀvle har kommit en bra bit pÄ vÀg..

IngÄngar och trösklar: en studie som belyser invandrarnas situation pÄ arbetsmarknaden i Norrbotten ur arbetsförmedlarnas perspektiv

Syftet med undersökningen Àr att se hur arbetsförmedlare i Norrbotten upplever invandrarnas situation pÄ arbetsmarknaden, samt hur de upplever att arbetsgivarna bemöter invandrarna vid rekryteringen. Kvalitativ metod har anvÀnts och arbetsförmedlare runt om i lÀnet har intervjuats. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr olika begrepp samt in- och ut-grupp och dekvalificeringsteorin. Undersökningen visar pÄ att fördomar och diskriminering förekommer, men att det mest handlar om rÀdsla och okunskap hos arbetsgivare. SprÄket ansÄgs som det allra viktigaste verktyget för att ta sig in pÄ arbetsmarknaden.

Men vad ska socialarbetaren göra? : En diskursanalys av den professionella expertisens funktion inom en evidensbaserad praktik i socialt arbete

Med utgĂ„ngspunkt i diskrimineringslagen som trĂ€dde i kraft 2009 samt rapporter som visat pĂ„ stor ohĂ€lsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lĂ€rare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrĂ„n sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare Ă„r och i gymnasiet intervjuas utifrĂ„n en kvalitativ metod och deras berĂ€ttelser och upplevelser analyseras utifrĂ„n ett queerteoretiskt perspektiv, dĂ€r normer rörande kön och sexualitet sĂ€tts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, dĂ€r normerna kring manligt och kvinnligt Ă€r starka och dĂ€r andra sexuella lĂ€ggningar Ă€n heterosexuell och andra könsidentiteter Ă€n man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utstrĂ€ckning, och frĂ„gor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lĂ€rare har ett personligt intresse i frĂ„gorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrĂ„n det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer Ă€r osynliga i skolkontexterna.

Största möjliga tystnad : En studie av fyra ledarsidors diskussion kring jÀmstÀlldhet, feminism och kvinnoorganisationer under tre veckor 2007.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur jÀmstÀlldhet, feministisk teori/praktik och kvinnors organisering diskuteras pÄ ledarplats. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa mÀter antalet artiklar under perioden 16 april ? 6 maj 2007 i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet. Den kvalitativa undersökningen syftar till att nÀrmare visa pÄ vilket sÀtt de undersökta tidningarnas ledartexter förhÄller sig till jÀmstÀlldhet, feminism och kvinnoorganisationer.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->