Sökresultat:
14779 Uppsatser om Lärares kunskap - Sida 58 av 986
Att vara eller icke vara (miljöcertifierad) - det Àr frÄgan? : En studie om vilka faktorer som pÄverkar gravida kvinnor vid val av miljöcertifierade eller icke miljöcertifierade livsmedelsvaror.
Idag Àr mÀnniskans pÄverkan pÄ klimatet och den globala uppvÀrmningen ett stÀndigt Äterkommande Àmne i samhÀllsdebatten. Det finns en mÀngd miljöcertifieringar som ska tydliggöra för konsumenten att varan Àr framstÀlld pÄ ett sÀtt som Àr hÄllbart ur miljösynpunkt och kan exempelvis röra djurhÄllning, arbetsvillkor eller andra faktorer som pÄverkar ett hÄllbart samhÀlle. Dessa certifieringar finns för att konsumenten ska fÄ bÀttre kÀnnedom om matens ursprung och produktion och pÄ sÄ sÀtt kunna fatta mer medvetna val av livsmedel. VÄr studie syftade till att undersöka hur konsumenter, i detta fall gravida kvinnor som vÀntar sitt första barn, resonerar nÀr de stÄr inför att vÀlja en miljöcertifierad eller en icke-miljöcertifierad livsmedelsvara. Vi har Àven undersökt huruvida faktorerna kunskap, pris och tillgÀnglighet pÄverkar valet av vara. UtifrÄn vÄr undersökning har vi kunnat konstatera att det rÄder ett gap mellan respondenternas intention till beteende och hur deras beteende ter sig i verkligheten.
LÀrare! Hur ligger det till med Dina bildkunskaper? - sju lÀrares syn, upplevelser och kunskaper inom bildÀmnet i skolÄren 3-5
Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i Är 3-5 ser och upplever bildÀmnet och vilka kunskaper de besitter. Vi har i vÄr undersökning intervjuat sju lÀrare, varav tvÄ jobbar som bild- och formklasslÀrare, och en ekonom. För att fÄ inblick och vetskap om betydelsen med bild och lÀrarens roll för att förmedla detta tog vi del av bildverksamhetens utveckling, mÄl, teorier och forskning. VÄr undersökning visar att det krÀvs utbildning och kunskap i bildÀmnet för att bÀttre nÄ alla elever och förmedla dess kommunikativa, estetiska, skapande och sprÄkliga betydelse. Det skiljer sig mellan de vanliga lÀrarna och bild- och formlÀrarna i form av utbildning och kunskap och andra tillgÄngar sÄsom tid, miljö, material och ekonomi.
VÄrdpersonalens kunskaper om och attityder till hiv/aids samt hur omvÄrdnaden pÄverkasEn systematisk litteraturstudie.
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vÄrdpersonalens kunskap och attityder till personer med hiv/aids samt hur omvÄrdnaden av dessa patienter pÄverkades.Datainsamlingsmetoden var datoriserad och manuell sökning. Kravet pÄ de artiklar som studerades var att de skulle ha vetenskapligt vÀrde, vara skrivna pÄ svenska och engelska samt vara publicerade 1997 eller senare. Totalt studerades 19 kvantitativa och kvalitativa artiklar för att belysa detta Àmne. För att kunna bedöma kvaliteten i artiklarna anvÀndes tvÄ olika granskningsmallar. Studien visade att vÄrdpersonal överlag har goda kunskaper om hiv/aids betrÀffande högriskgrupper, sjukdomsförlopp, överföringsmetoder samt betydelse av skyddsÄtgÀrder.
Not In My Odenplan : Planering, medborgarpÄverkan och media vid planlÀggandet av framtida Odenplan
Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.
Kvinnors upplevelser efter diagnostiserad bröstcancer.
Bakgrund: En av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor Àr bröstcancer. I Sverige diagnostiseras 15-20 kvinnor varje dag. För att kunna ge en god omvÄrdnad behövs det kunskap om kvinnornas olika upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter stÀlld bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.
Samtidskonst i skolan
Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framstÀlla en handbok/handledning om samtidskonst som Àr lÀmpad för lÀrare i grundskolans senare Är. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst anvÀnds i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lÀrare frÄn sju olika skolor i MalmöomrÄdet visade att samtidskonst sÀllan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lÀrarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om Àmnet Àr nödvÀndig om den ska kunna anvÀndas som ett pedagogiskt redskap. För att ÄtgÀrda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrÄn lÀrarnas egna önskemÄl dÀr handledning och grundlÀggande kunskap om samtidskonsten ges.
Mobbning mellan flickor - ett annat sÀtt att mobbas
Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en fördjupad kunskap i hur den tysta och subtila mobbningen ser ut mellan flickor i skolan, och hur man som pedagog kan skapa sig verktyg för att upptÀcka den. Det finns litteratur som behandlar mobbningen som förekommer i allmÀnhet och synnerhet bland pojkar. Forskningen för hur flickor agerar finns det betydligt mindre av. I definitionen tyst mobbning, har det tillkommit nya redskap att anvÀnda sig av ? nÀmligen elektroniska medier i form av sms, mms och internet.
Reglering av kunskapsflöde : Knowledge management inom produktionsföretag
I dagens industrisamhÀlle Àr tid en bristvara och för att snabbt lösa en komplex uppgift har konsultanvÀndning blivit allt vanligare. Samtidigt har företag farhÄgor att konsulter enbart tar företags kunskap och sprider vidare, kanske till en konkurrent. DÀrför reglerar företagen sin kunskap mot konsulterna. Denna studie har byggt pÄ att besvara hur denna reglering görs och vilken typ av kunskap som Àr kÀnslig och behöver regleras. En litteraturstudie och intervjuer har gjorts för att kunna besvara frÄgestÀllningarna.
Kunskap och uppfattning om tandhÀlsa samt munhygienvanor hos ungdomar med invandrarbakgrund
Introduktion: En god tandhÀlsa innebÀr att tÀnderna och munhÄlan Àr fria frÄn smÀrtaeller obehag, samt att det finns en god tuggfunktion. TandhÀlsa Àr en del av denallmÀnna hÀlsan och bidrar till vÀlbefinnande hos mÀnniskor.Syftet med studien var att undersöka kunskaper om tandhÀlsa och munhygienvanorhos 16-19- Äringar med invandrarbakgrund. Ett ytterligare syfte var att undersökaderas uppfattningar om munhÀlsa.Material och metod: Studien Àr empirisk och kvantitativ och utfördes medanvÀndning av en enkÀt. Datainsamlingen gjordes vid tre gymnasieskolor i södraSverige. TvÄ klasser frÄn varje gymnasieskola valdes ut som hade högt antal elevermed invandrarbakgrund.
HÀlsofrÀmjande aktiviteter ur den Àldres och sjuksköterskans perspektiv : En litteraturöversikt
SammanfattningBakgrund:Med en vÀxande Àldre befolkning följer nya krav för  att förbÀttra hÀlsa, sjÀlvstÀndighet och aktivitet. Aktiviteter som bevarar  fungerande förmÄgor skapar kÀnsla av vÀlbefinnande, positiv sjÀlvbild samt  ökar livskvaliteten för Àldre. Det ingÄr i sjuksköterskans profession att  identifiera samt aktivt arbeta för att förebygga hÀlsorisker.Syfte: Att belysa aktiviteters betydelse ur den Àldres och sjuksköterskans  perspektiv.Metod:Studien Àr en litteraturöversikt baserad pÄ 14 vetenskapliga artiklar.Resultat:För att frÀmja aktivitet hos Àldre behöver de mer kunskap om  aktiviteters hÀlsofördelar, kunskap om lÀmpliga aktiviteter samt hur ofta och  hur mycket aktivitet som bör utföras. För att kunna ge optimalt stöd till den  Àldre i hÀlsoförebyggande syfte behöver sjuksköterskan mer tid och kunskap. Diskussion:HÀlsoförebyggande insatser bör komma redan pÄ det stadium dÄ den Àldre  Àr relativt frisk och har förmÄga till egenvÄrd.
Fritidshemmet : DÄtid Nutid Framtid
Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.
Pedagogers syn pÄ samarbetet mellan skolan och museet
Denna fallstudie sÀtter fokus pÄ hur pedagoger i skolans vÀrld och kulturensvÀrld upplever samarbetet dem emellan. Den empiriska undersökningenbestÄr av intervjuer genomförda med pedagoger frÄn de bÄda grupperna. VadgÀller skolan har vi riktat in oss pÄ pedagoger som arbetar med de Àldstabarnen i förskolan, och upp till mellanstadiet. Museipedagogerna arbetar iverksamheter med inriktning mot lokalhistoria och konst.Vid intervjuerna framkom att samarbetet ser vÀldigt olika ut och att det ofta Àrupp till pedagogerna sjÀlva i vilken grad de samarbetar och drar nytta avvarandra.Museipedagogiken har gÄtt frÄn att till största delen handla om förmedlandeav kunskap till att alltmer fokusera individernas deltagande. Ett deltagandedÀr upplevelsen och det aktiva handlandet sÀtts i fokus.
FrÄn dokumentation till förÀndring : dokumentationens förutsÀttningar
Studien avser att undersöka förskollÀrarnas uppfattningar om vilka förutsÀttningar som pÄverkar möjligheten till att dokumentera i förskolan samt vilken dokumentation de gör och hur de anvÀnder sig av den. Undersökningen bygger pÄ intervjuer av tio förskollÀrare frÄn sju olika förskolor fördelade pÄ fem rektorsomrÄden. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrÄn ramfaktorteorin. Resultatet visar att tiden och kunskapen pÄverkar förskollÀrares möjlighet till att dokumentera. Tiden har visat sig vara en bristvara som beror pÄ flertalet olika faktorer sÄsom till exempel ? förskolechefen, förskollÀrarnas egen planering av verksamheten och barngruppens behov.
HörselnedsÀttning och sjÀlvmordsbeteende. : En undersökning av sambandet mellan sjÀlvskattad hörselnedsÀtttning och tvÄ aspekter av sjÀlvmordsbeteende.
Att leva med lÄngvarig smÀrta Àr pÄfrestande och innebÀr ofta ett stort personligt lidande för den drabbade. SmÀrtan Àr subjektiv och multidimensionell, vilket gör den svÄr att förstÄ och hantera. En av förutsÀttningarna för en effektiv smÀrthantering Àr att vÄrdpersonalen inte har nÄgra fördomar eller förutfattade meningar, som fÀrgar omvÄrdnadshandlingarna negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vÄrdpersonals attitydertill patienten med lÄngvarig smÀrta i rörelseapparaten samt smÀrtpatientens upplevelser av omvÄrdnaden. Resultet baseras pÄ 11 vetenskapliga artiklar, och presenteras i fem teman: kommunikation, bekrÀftelse av smÀrtupplevelsen, förvÀntningar pÄ smÀrta och smÀrthantering, kunskap och teamarbetet runt smÀrtpatienten.
Trafikplanering pÄ vÀstra Sicklaön : en studie av olika aktörers inverkan och pÄverkan
Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.