Titel: Kunskap ? nyckeln till framgång? Seminariedatum: 2011-01-12Högskola: Mälardalens Högskola VästeråsInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingÄmne/kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi ? FÖA 300Författare: Linda Lycken (780131) och Rafael Vega Trujillo (870711)Handledare: Sara Melén Nyckelord: Innovation, kunskap, knowledge managementSyfte: Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för den kunskap som finns på ASSA samt att se hur kunskap påverkar utvecklingen av innovationer.Metod: Kvalitativ och deduktiv metod. En fallstudie har genomförts genom 2 semistrukturerade intervjuer på ASSA. Teori: Teorikapitlet baseras på vetenskapliga artiklar och böcker om innovation, kunskap och  knowledge management.Empiri: Empirikapitlet består av intervjuer med två anställda på ASSA, Perla Bovin som är designansvarig samt projektansvarig Jonas Herrmann. Dessutom har ASSAs webbplats och årsredovisning från 2009 använts.Slutsats: Det går att identifiera synlig och osynlig kunskap på ASSA.

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lära sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i åldrarna 15-16 år och eleverna gick i år 8 och 9. Undersökningen grundar sig på en enkät som jag lämnade ut till eleverna där de fick svara på tre frågorna, ?Vad har du lärt dig?", ?Hur har du lärt dig?? och ?Villkor/förutsättningar för detta lärande?. Det man kan utläsa av examensarbetet är hur elever motiveras till lärande och ta till sig kunskap.

Flera forskare går så långt att de säger att kunskap kan vara den enda bestående konkurrensfördelen ett företag har i dagens föränderliga omvärld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremål för omfattande forskning. Samtidigt sägs det att kunskap kan vara svår att kommunicera och överföra. Vi började fundera på vilka företag som kan tänkas använda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management är så utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, är det en så betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som är världsledande inom signaturanpassning och titta på hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa.Hur bra anser eleverna att de känner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lärare angående betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jämfört med de som anser att de har dålig kunskap med avseende på delaktighet, dialogen med läraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna har svarat på frågor med fasta svarsallternativ. Urvalet består av sex klasser i årskurs nio från tre olika skolor, bestående av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten från denna studie visar att de flesta eleverna ansåg sig ha någorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hälsa dock visade det sig att ungefär en fjärdedel av elevena ansåg att de hade relativt låg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar också att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansåg att de hade bra respektive dålig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bättre dialog med idrottsläraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn på idrottslektionerna jämfört med elever som rapporterade att de hade dålig kunskap om betygskriterierna. .

Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns en progression i lärarstudenters kunskap om grundskolans sekretesslag under utbildningens gång. Studien genomfördes på lärarstudenter i slutskedet av deras första termin och bygger vidare på en undersökning som gjordes bland studenter som gick sista terminen på samma högskola år 2006.Undersökningen genomfördes som en totalundersökning bland studenter som läser med inriktning mot de yngre barnen i skolan. Enkäten som respondenterna fick besvara var en replikation på den förra studiens enkät. Undersökningen visar att den kunskap som studenterna får under sin första termin består och mycket lite tillkommer..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om elevernas kunskap för begreppen area och omkrets ökar när problemlösning används i den matematiska undervisningen. Vi valde detta område dels för att vi själva är intresserade av problemlösning och geometri, dels för att stärka oss i vår läraroll. Undersökningen gjordes med 10 elever som alla var födda 1991. Vi har använt oss av tester, observationer och intervjuer i vår undersökning. Tester och intervjuer skedde enskilt medan observationerna skedde i gruppsammanhang.

Studien syftar till att undersöka rektorers föreställningar om estetik och vad de tror att estetiken betyder för elevernas lärande i grundskolan. I studien medverkar fem rektorer som är verksamma i Malmö stad. Anledning till denna undersökningsgrupp beror på att rektorer har mycket att säga till om när det gäller allt från anställning av pedagoger, till arbetssätt och satsning på estetisk och kultur i skolan. Metoden som jag har använt är kvalitativ intervju och intervjuerna genomfördes under oktober och november 2011. Teorin som jag har valt att använda i studien är teoretisk- och praktisk kunskap av Bernt Gustavsson (2002) i sin bok Vad är kunskap? Resultatet av studien visar på att rektorernas föreställningar om estetik handlar om det fysiska utseendet.

Avsikten med mitt arbete är att undersöka hur personalen på ett boendestöd för människor med dubbla diagnoser använder sin kunskap i det dagliga arbetet, hur det påverkar personalen själva, brukarna och verksamheten. De har en bred kunskap och jag ville undersöka den tysta kunskapen och försöka se hur den skapar allianser mellan personalen och brukarna. För att kunna åskådliggöra detta svårmätbara område så använde jag bland annat Polanys Kunskapsbegrepp. Genom litteratur i ämnet har jag sammanställt några viktiga beståndsdelar i denna kunskap, såsom kulturens betydelse, hur språket påverkas, och även på vilket sätt individen bidrar till den tysta kunskapen och till slut hur detta skapar ett förtroende mellan personalen och brukaren. Med hjälp av kvalitativa studier intervjuade jag fem personer som arbetar vid detta dubbeldiagnosboende.

Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen.

SammanfattningI enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2010) ska förskolan lägga grunden för det livslånga lärandet. Ett lärande som ska främja barns utveckling samt ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Arbetslagen ska aktivt diskutera begreppen kunskap och lärande.Syftet med denna undersökning var att se hur några utvalda förskollärare och förskolechefer som är verksamma inom förskolan ser på begreppen kunskap och lärande, med läroplanen som utgångspunkt. Vilken innebörd de intervjuade lägger i begreppen, hur de synliggör barnens läroprocesser och vilken roll de själva har för att hjälpa barnen i deras utveckling.Genom intervjuer har de intervjuade får dela med sig av sina erfarenheter, tankar och konkreta exempel. Grunden för att det ska ske ett lärande är att barnen är trygga, vilket samtliga intervjuade var ense om.

Flera forskare går så långt att de säger att kunskap kan vara den enda bestående konkurrensfördelen ett företag har i dagens föränderliga omvärld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremål för omfattande forskning. Samtidigt sägs det att kunskap kan vara svår att kommunicera och överföra. Vi började fundera på vilka företag som kan tänkas använda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management är så utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, är det en så betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som är världsledande inom signaturanpassning och titta på hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap.

Den här studien handlar om hur surfplattor används på förskolor. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur pedagogerna på förskolorna integrerar surfplattorna för att främja och utveckla barns lärande. Det är en studie med kvalitativt metodval, där observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien är gjord på två förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjälp av begreppen innehållskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap.

I Sverige drabbas 60-70 % av befolkningen någon gång i livet av ländryggssmärta, av dessa blir 90 % besvärsfria inom tre månader medan resterande får bestående eller återkommande problem. Patienters föreställningar om ländryggssmärta är viktiga för hur de förhåller sig till och hanterar sin smärta, föreställningar i sin tur har visats kunna påverkas av information. Syfte: syftet med studien var dels att undersöka och beskriva aspekter av föreställningar om ländryggssmärta och dels kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhållen/sökt information om ländryggssmärta, hos patienter med långvarig ländryggssmärta som har sjukgymnastkontakt. Metod: i studien inkluderades 49 patienter med långvarig ländryggssmärta som sökt sjukgymnastkontakt på öppenvårdsmottagningar. Mätinstrument: svensk version av Back Beliefs Questionnaire (S-BBQ) användes för att mäta föreställningar om ländryggssmärta och dess konsekvenser för det fortsatta livet.

I denna studie var syftet att bidra med kunskaper om pedagogers mål med utevistelsen i förskolan. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer och observationer. I studien har två respondenter deltagit i de kvalitativa intervjuerna. Under observationerna har flera arbetslag varit delaktiga. De resultat vi fick visade att kunskap, hälsa och delaktighet är tre viktiga faktorer som påverkar barnens lärande i utevistelsen.

Utifrån att elever verkar ha en förmåga till att endast söka svar på uppgifterna de får och inte vilja intressera sig för att förstå området, så uppkom iden om detta arbete. Syftet med arbetet är att studera vilken kunskap som mäts i skolan. Begreppet kunskap beskrivs utifrån olika synsätt. Området lärstil beskrivs i arbetet med en tyngd på att beskriva ytinlärning och djupinlärning. Vidare beskrivs området kunskapsbedömning där olika frågetyper beskrivs.