Sökresultat:
951 Uppsatser om Lärares kompetensutveckling - Sida 53 av 64
Upplevelsekonferens - "Hade vi haft dÄligt vÀder, dÄ hade det ju inte blivit sÄ positivt!"
Det Àr modernt för organisationer att skicka sin personal pÄ kompetensutvecklingsinsatser utomhus dÀr medarbetarna tillsammans ska utföra allehanda Àventyrliga och utmanande aktiviteter. Det har dock inte bedrivits mycket forskning pÄ vilket utfall sÄdana insatser kan ge tillbaks i organisationen. Vi frÄgar oss dÀrför om personalen verkligen kan anvÀnda det som de eventuellt lÀrt sig tillbaka pÄ arbetet och vilka faktorer som skulle kunna pÄverka en sÄdan överföringsprocess.Syftet med studien Àr sÄledes att analysera utfallet av en upplevelsebaserad utvecklingsinsats och diskutera tÀnkbara faktorer som kan ha pÄverkat detta utfall.Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi studerat utfallet av en upplevelsekonferens utomhus, kopplad till ett vÀrdegrundsarbete, för personalen pÄ en skola. Vi genomförde fem semistrukturerade intervjuer med deltagare ifrÄn insatsen. Studiens resultat visar att upplevelsekonferensen skapade möjligheter till en ökad social samhörighet men att det Àven uppstod en del bestÄende konflikter i arbetslagen.
Personalutbildning för kyrkogÄrdsarbetare : behov och utbud
Sammanfattning
KyrkogÄrdsförvaltningar arbetar, pÄ grund av syftet med kyrkogÄrdar, till stor del i en nÄgot konservativ arbetsmiljö, samtidigt som förvaltningarna mÄste följa med i samhÀllets utveckling och agera efter brukarnas förÀndrade vanor och krav. Det leder till en mer eller mindre konstant utveckling i förvaltningarnas arbete och dÀrmed Àven en förÀndring i förvaltningarnas behov av utbildning för sina kyrkogÄrdsarbetare. Att undersöka hur detta behov tillgodoses av det utbud av utbildningar som finns Àr syftet med arbetet. Denna studie behandlar dÀrför följande frÄgestÀllningar; vilket behov av personalutbildning för kyrkogÄrdsarbetare har kyrkogÄrdsförvaltningarna idag, vilket utbud av personalutbildning för kyrkogÄrdsarbetare finns idag och huruvida tillgodoser detta utbud behovet?
För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar genomförde jag först en litteraturstudie.
Sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning
Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.
Skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhÀlsovÄrden
Bakgrund: Ăvervikt hos barn och ungdomar Ă€r ett internationellt folkhĂ€lsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet med överviktiga elever för att kunna frĂ€mja goda levnadsvanor.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhĂ€lsovĂ„rden.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Ă
tta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frÄgor utifrÄn en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Studiens resultat presenterades utifrÄn fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ?Mötet i fokus? visade att skolsköterskorna anvÀnde sig av ett individuellt och professionellt förhÄllningssÀtt i mötet med elev och förÀldrar.
Belöningssystem i kommunal verksamhet
Belöningssystem kan anvÀndas som ett verktyg för att styra organisationens anstÀllda mot mÄl som organisationen satt upp. Inom ett belöningssystem finns det flera typer av belöningar. Genom ett belöningssystem kan organisationen öka anstÀlldas motivation för sitt arbete vilket ses som det frÀmsta skÀlet till att anvÀnda ett belöningssystem. Det Àr viktigt att belöningssystem anpassas till den typ av verksamhet som bedrivs. En stor del av finansieringen i en kommun Àr finansierat utav skattemedel och dÀrför har skattebetalarna ett intresse av att kommunala förvaltningar hÄller sina kostnader nere.
Att hantera det ovÀntade : HÀndelser som inte fÄngas upp av riskanalyser i projekt
Sedan mitten av 1900- talet har anvÀndningen av arbetssÀttet projekt ökat i bÄdeprivat och offentlig sektor. I och med ökningen blir frÄgor om hur projekt i störreutstrÀckning kan nÄ sina mÄl allt mer intressanta. En av projektets utmaningar Àratt hantera den osÀkerhet som finns naturligt i arbetssÀttet. För att hanteraprojektets osÀkerhet har undersökningen identifierat tvÄ perspektiv inomforskningen av risk- och osÀkerhetshantering. Det första perspektivet,argumenterar för anvÀndningen av olika analysmetoder för att identifiera ochÄtgÀrda risker som projektet kan utsÀttas för.
"Den kliniska hörseln". Sjuksköterskors upplevelser av telefonrÄdgivning inom hÀlso- och sjukvÄrd
TelefonrÄdgivning inom hÀlso- och sjukvÄrd Àr ett omrÄde som under de senaste Ären blivit allt vanligare, bÄde rikstÀckande sÄsom SjukvÄrdsrÄdgivningen och lokalt inom t.ex. primÀr- vÄrd. Idag, Är 2011, kan nÀstan alla invÄnare i Sverige nÄ hÀlso- och sjukvÄrden via telefon genom att ringa kortnumret 1177. Sjuksköterskors arbetsuppgifter inom telefonrÄdgivning innebÀr att bedöma vÄrdbehov, ge egenvÄrdsrÄd, ge stöd och information, utbilda samt rekom-mendera och samordna vÄrdresurser. Syftet med detta examensarbete var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbete med telefonrÄdgivning inom hÀlso- och sjukvÄrd genom att stÀlla frÄgorna: vilka svÄrigheter och begrÀnsningar finns det i telefonrÄdgivning inom hÀlso- och sjukvÄrd och vilka strategier och stöd anvÀnder sig sjuksköterskor av för att kom-pensera dessa svÄrigheter och begrÀnsningar? Examensarbetet Àr en litteraturstudie baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar.
Trivsel bland personal inom Àldreomsorgen
Uppsatsen bygger pÄ sju enskilda intervjuer med vÄrdpersonal pÄ ett större Àldreboende i södra Sverige. Syftet Àr att belysa hur personalen trivs och vad som kan inverka pÄ trivseln samt klargöra vad en bra respektive dÄlig arbetsmiljö kan vara. DÀrutöver diskuteras hur förhÄllandet kan se ut mellan sjukskrivningar, dÄlig arbetsmiljö och otrivsel. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur trivs personalen pÄ sin arbetsplats? Vad kan inverka pÄ om man trivs eller inte trivs? Vad upplever personalen som en bra respektive dÄlig arbetsmiljö? NÀr kan otrivsel och/eller dÄlig arbetsmiljö leda till sjukskrivningar? Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ karaktÀr i form av semistrukturerade intervjuer.
Inkludering i förskolan : En kvalitativ studie om förskollÀrares syn pÄ sin egen betydelse som möjliggörare
Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för förskollÀrares syn pÄ inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill ocksÄ fÄ ökade kunskaper om vilka förutsÀttningar som krÀvs, och vad förskollÀrarna sjÀlva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollÀrare frÄn olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollÀrarnas syn pÄ inkludering prÀglas av demokratiska vÀrderingar. De ser till alla barns lika vÀrde och att alla har rÀtt till delaktighet i verksamheten.
VARFĂR HYR FĂRETAG IN EXTERN PERSONAL?
Examensarbete, G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Enterprising and business development, 2EB003, VT 2010Författare: Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson.Handledare: Marja Soila WadmanTitel: Varför hyr företag in extern personal?Bakgrund: Faktorer till varför företag hyr in extern personal frÄn bemanningsföretag har diskuterats livligt under lÄgkonjunkturen som varit. Det rÄder delade meningar om huruvida företag sÀger upp personal för att istÀllet kunna hyra dem frÄn bemanningsföretag.Syfte: Att klargöra varför företag anvÀnder sig av bemanningsföretag och i vilka situationer.AvgrÀnsningar: Studien kommer att beröra företag som Àr baserade i VÀxjö. Tre branscher kommer att studeras, varav tvÄ företag i varje bransch. Teorin berör arbetsrÀtten samt organisationsteori.Metod: En kvalitativ undersökning i form av semi- strukturerade intervjuer har genomförts pÄ sex personer i tre olika branscher (media & PR, IT samt industri/produktion).
Strategisk kompetensförsörjning : En stÀndigt pÄgÄende process?
Kompetensförsörjning Àr ett aktuellt Àmne som framlyfts som en framgÄngsfaktor för organisatorer. Det finns ÀndÄ mÄnga organisationer som inte arbetar strategiskt inom kompetensförsörjningsomrÄdet. MÄnga organisationer har inte lagt arbete pÄ att hitta de strategier och arbetssÀtt kring kompetensförsörjning som passar just deras organisation. Det vanligaste Àr att rekrytering, skapande- och utveckling av kompetens, överföring av kompetens och att behÄlla kompetens först blir aktiviteter i arbetet nÀr ett behov uppkommer. Vi anser att det Àr ett viktigt Àmne eftersom det Àr relativt nytt att kategorisera medarbetarna som organisationens viktiga resurs. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick och en förstÄelse över hur kompetensförsörjningsarbetet kan se ut i olika organisationer.
Sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r?v?ld i n?ra relationer : En litteratur?versikt
Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.
Att organisera och leda personal inom ungdomsvÄrd : En studie om gruppchefernas betydelse inom behandlande organisationer utifrÄn personalperspektiv
Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen Àruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgÄngspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förstÄelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien Àr Max Webers byrÄkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrÄn syfte samt frÄgestÀllningar. Intervjuguiden tematiserades i Ätta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som rÄder pÄ arbetsplatsen,kunskapsinhÀmtning, ledningsgrupp.
Hur uppfattar lÀrare sin profession utifrÄn tid och rum?
Syftet med studien har varit att försöka finna svar pÄ frÄgestÀllningen: Hur uppfattar lÀrare sin profession utifrÄn tid och rum? Och vilka omstÀndigheter Àr avgörande och ligger till grund för lÀrares utformning av sin undervisning samt vilka delar av arbetet behöver bearbetas för att lÀraryrket ska kunna nÄ en högre professionell nivÄ? Metoden som vi anvÀnt oss av för att försöka fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har varit kvalitativa intervjuer, som vilar pÄ enhermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats, dÀr intervjufrÄgorna innehar en lÄg grad av standardisering och strukturering. För att studien ska belysas pÄ bÀsta möjliga sÀtt sÄ presenteras relevant litteratur och tidigare forskning inom omrÄdet i studiens bakgrundskapitel. Resultatet som framkom genom intervjuerna tyder i stor utstrÀckning pÄ att lÀrare kÀnner sig stressade i det dagliga arbetet och att de Àr begrÀnsade i sitt yrke utifrÄn den tid som Àr avsatt för arbetet. En viss uppgivenhet mÀrks hos informanterna utifrÄn att det Àr sÄ mycket de vill ta till vara pÄ och utveckla, men att tiden inte rÀcker till.
Ingen vill se en tjock mÀnniska pÄ scen
Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.