Sökresultat:
951 Uppsatser om Lärares kompetensutveckling - Sida 29 av 64
Mentorskap - professionsutveckling i förskolan
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Professionella samtal i specialpedagogens yrkesroll
AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ămnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.
Vad kan göra LuleÄ Kommun till en bÀttre arbetsgivare?: En undersökning av arbetstillfredsstÀllelse
Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som kan förbÀttra LuleÄ kommuns anstÀlldas arbetstillfredsstÀllelse och dÀrmed göra LuleÄ kommun till en bÀttre arbetsgivare. Genom anvÀndandet av en kvantitativ metod och semi-strukturerade enkÀter söktes svar pÄ frÄgestÀllningarna: Upplever arbetstagarna arbetstillfredsstÀllelse och om sÄ vilka faktorer beror det pÄ? Vad anser arbetstagarna att en attraktiv arbetsgivare ska kunna erbjuda? Arbetets teoretiska bakgrund innefattar olika teorier om vad som leder till arbetstillfredsstÀllelse. Resultaten visade att respondenterna upplevde arbetstillfredsstÀllelse, men att de önskade mer feedback frÄn ledarna. Det framkom Àven att en av de viktigaste faktorerna i arbetet var trevliga kollegor och att lönen behövdes förbÀttras.
En g?tfull siffra
Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares,
l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan
om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll
och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska
matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22].
Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av
didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.
Skanska 21 - en fallstudie av ett studentprogram
Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or LuleÄ University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program.
Perspektiv av omsorg i undervisningen En etnografisk studie av hur omsorg framtr?der och p?verkar l?rande och utveckling f?r elever i anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den
Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den.
Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen.
Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor.
Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.
Traineeprogrammet - ett sÀtt att undvika "stÄlbadet"?
Det har framkommit klagomÄl att sjuksköterskeutbildningen blivit alltför teoretisk och att nyutexaminerade sjuksköterskor har brister gÀllande basala kunskaper relaterat till hÀlso- och sjukvÄrdens behov. Denna problematik utgör utgÄngspunkt för den empiriska studien som Àr utförd i syfte att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av ett traineeprogram samt hur det pÄverkar deras upplevda kompetens och trygghet i yrkesrollen. Fem sjuksköterskor som genomgÄtt ett traineeprogram har genom intervjuer berÀttat om sina erfarenheter av programmet och om hur de tror det pÄverkat dem sjÀlva och deras yrkesroll. Genom kvalitativ innehÄllsanalys framkom det att de under sin tid i programmet fÄtt se och vara med om mer Àn vad de troligtvis hade fÄtt om det inte genomgÄtt programmet. Det gjorde att de kÀnde sig vÀl förberedda för sin framtid inom yrkeskÄren och redo för nya utmaningar..
LÀrares förhÄllningssÀtt - ett perspektiv pÄ lÀrares lÀrande
Dagens kunskapssamhÀlle bidrar till att lÀraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhÀllets förÀndringar pÄverkar. Det Àr dÀrför viktigt att vara vaksam över sitt eget lÀrande likvÀl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. LÀrarens yrkesuppdrag innebÀr att fullfölja det uppdrag som lÀraren Àr Älagd det vill sÀga att arbeta utifrÄn skolplaner, lÀroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lÀrarna anser viktiga för sitt eget lÀrande sÄvÀl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.
Undervisning om hÄllbar utveckling - ur lÀrares och elevers perspektiv
Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.
Gymnasiepedagogers uppfattning om bemötande av elever med Aspergers syndrom
Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.
Den LitterÀra Hemligheten i Havet : Ett uppmÀrksammande av konventioner i lÀsningen av The Old Man and the Sea för att frÀmja elevers litterÀra kompetensutveckling
Syftet med det hĂ€r arbetet var att ta reda pĂ„ vad jag som lĂ€rare kan lyfta fram i exempeltexten The Old Man and the Sea för att frĂ€mja elevers förmĂ„ga att tolka innehĂ„llet i en text. Detta har jag framfört i en analys av romanen med hjĂ€lp av Peter J. Rabinowitz teori om konventionella regler i hans bok Before Reading (1997) genom att tydliggöra hur romanen kan förstĂ„s med hjĂ€lp av de konventioner som Hemingway sĂ„vĂ€l som hans lĂ€sare har att förhĂ„lla sig till. Vad jag visat Ă€r hur dessa konventioner som jag framlagt i analysen, till exempel avvikande detaljer i texten, förhĂ„ller sig till ett mera litterĂ€rt kompetent sĂ€tt att tolka genom att koppla dem till Ărjan Torells (2002) teoretiska modell för litterĂ€r kompetens..
Professionaliseringsprocessen i VÀrmlands informatörsnÀtverk : -En studie av professionaliseringspocessens inflytandegrad pÄ nÀtverket
Syftet med detta arbete Àr att undersöka en eventuell professionaliseringsprocess inom informatörsnÀtverket i VÀrmland. NÀtverket som bestÄr av 117 yrkesverksamma informatörer i VÀrmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för lÀnets informatörer, och har för avsikt att sÀtta fokus pÄ yrkesrollen informatör.För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkÀter. Populationen bestod av informatörsnÀtverket i VÀrmlands samtliga medlemmar.UtifrÄn resultatet drog vi slutsatsen att: nÀtverket Àr en social vÀrld, dÀr en professionalisering av yrket informatör sker pÄ bÄde ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren frÄn enkÀterna visar pÄ att det sker en social utestÀngning genom sprÄkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession..
Vad s?ger l?rarna p? twitter? En diskursanalys om anledningarna bakom och utsikterna f?r l?rares politiska aktivism
Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen
f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste
decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats
av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att
anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens
implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess
implikationer.
Förebyggande arbete i förskolan : LÀs- och skrivsvÄrigheter ur ett pedagogiskt perspektiv - att detektera, analysera och utrÀtta.
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Forskarutbildade lÀrare - en lÀnk mellan forskning och praktik
Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasielÀrarens instÀllning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns nÄgon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielÀrarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik.
Arbetet bygger pÄ en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad pÄ enkÀtundersökning och intervjuer.
Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lÀrarna. AnvÀndning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten Àr vanligt förekommande hos gymnasielÀrarna men samarbete mellan lÀrare och forskare Àr nÀstan obefintligt i skolan. Det finns ocksÄ ett stort behov av forskarutbildade lÀrare som kan frÀmja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..