Sök:

Sökresultat:

4317 Uppsatser om Lärares kompetens - Sida 63 av 288

VÀgledarens VerktygslÄda : En beskrivning av vÀgledares kompetens och vad som möjliggör att anvÀnda den

Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession vilken samtliga, som gÄtt i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga nÄgon gÄng under skoltiden mött en vÀgledare. Lika mÄnga möten verkar generera lika mÄnga historier och de Àr inte alltid av god karaktÀr. Det hÀnger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns nÄgot krav pÄ behörighet för att fÄ arbeta som studie- och yrkesvÀgledare. Det gör att mÄnga möten med vÀgledare har skett utan de kunskaper, förförstÄelse och professionalism som en utbildad vÀgledare med behörighet medför.

Sjuksk?terskans kunskap om sv?rl?kta s?r hos ?ldre ? kommunal h?lso och sjukv?rd

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter

 I kompetens beskrivningen stÄr det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ handledare Àr du ansvarig för patientsÀkerheten och avgör om den som handleds har tillrÀckligt goda kunskaper att utföra vÄrdhandlingar. Tidigare studier visar att brist pÄ tid, brist pÄ stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. FrÄgan Àr hur vi kan pÄverka handledarna till att kunna ge ett bÀttre handledarskap. Syftet med denna studie Àr att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter.

Distriktssköterskans uppfattning om sin yrkesroll : En intervjustudie

Flertalet studier visar att distriktssköterskor, med sin specialistsjuksköterskeutbildning, anser sig vÀl lÀmpade att arbeta hÀlsopreventivt. Trots detta prioriteras inte folkhÀlsoarbete inom primÀrvÄrden utan vikten lÀggs pÄ mer sjukdomsorienterade arbetsuppgifter.Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors uppfattning om sin yrkesroll och om den skulle kunna utvecklas samt i sÄ fall hur. Studien genomfördes med en deskriptiv och explorativ design, med semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom tre kategorier. Den första kategorin En stolt men frustrerad distriktssköterska visar att distriktssköterskorna anser att de har ett brett och sjÀlvstÀndigt yrke men att de borde arbeta mer hÀlsopreventivt. Den andra kategorin Dagens organisation försvÄrar distriktssköterskans arbete beskriver att distriktssköterskorna anser att dagens ersÀttningssystem samt senare Ärs omorganisationer har försvÄrat deras arbete.

Lungcancer patienters upplevelse av information om diagnos och behandling : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nÄ mÄlen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska fÀrdigheter, ha en helhetssyn i omvÄrdnadsarbetet samt ha god sjÀlvkÀnnedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansÄgs ocksÄ viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvÀrderas och bedömas.

LÀs- och skrivsvÄrigheter ur ett pedagogiskt perspektiv

Syftet med studien var att tydliggöra vad lÀs- och skrivsvÄrigheter innebÀr för individen enligt nÄgra pedagoger samt att synliggöra pedagogernas uppfattning om lÀs- och skrivsvÄrigheter och vilka strategier som skolan arbetade efter. VÄr undran i detta var Àven om orsaken hade betydelse för hur man resonerade om ÄtgÀrder. Vi anvÀnde en kvalitativ metod som grundade sig pÄ elva intervjuer med pedagoger i grundskolan. Resultatet visade pÄ en relativt stor samstÀmmighet vad avser innebörden av lÀs- och skrivsvÄrigheter, mellan pedagoger och bearbetad litteratur. Litteraturen har pÄpekat den fonologiska medvetenhetens betydelse och vikten av ett förebyggande arbete vilket Àven pedagogerna har framhÄllit.

Patientupplevelser av mötet med sjuksköterskan, inom akutsjukvÄrden : En litteraturöversikt

Bakgrund: Möten mellan patient och sjuksköterska inom akutsjukvÄrden Àr alla unika, korta och ibland intensiva. Patienter som vistas inom denna miljö pÄ grund av ovÀntad skada eller sjukdom, kan vara sÄrbara och hjÀlplösa. Syfte: Att belysa hur patienten upplevde mötet med sjuksköterskan, i ambulansen och pÄ akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt av 15 kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Presenterades i tvÄ teman; Professionellt förhÄllningssÀtt samt Kommunikation och information, med sex subteman.

Det Àr insidan som rÀknas En kvalitativ innehÄllsanalys om svenska partiledare pÄ valaffischer 2010

Titel: Det Ă€r insidan som rĂ€knas.Författare: Henrik Åberg.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Handledare: Nicklas HĂ„kansson.Sidantal: 55 inklusive bilaga.Antal ord: 20,739.Syfte: Att undersöka hur svenska partiledare framstĂ€lldes visuellt pĂ„ valaffischer i samband med riksdagsvalet 2010.Metod: Kvalitativ innehĂ„llsanalys av text och bild pĂ„ valaffischer.Material: Sex valaffischer med partiledare frĂ„n 2010. En av vardera av följande; Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, VĂ€nsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Huvudresultat: Studien har visat att partiledarna fick mycket plats pĂ„ valaffischerna och att partiledarna aktivt utförde nĂ„got i bilderna. Partiledarna framstĂ€lldes i sammanhang dĂ€r omgivning och bildtext tillsammans skapade ett övergripande budskap. Partiledarnas personliga egenskaper var mĂ„nga och skilde sig en hel del mellan de olika affischerna. Det fanns dĂ€remot ett tydligt fokus pĂ„ ledaregenskaper och sĂ€rskilt pĂ„ egenskaper som styrka och kompetens.

OsÀkerhet kring invandrare pÄ arbetsmarknaden - En uppföljning av ÄtgÀrden prova-pÄ-plats

Den skillnad som finns i sysselsÀttningsgrad mellan svenskar och invandrare pÄ arbetsmarknaden kan förklaras pÄ olika sÀtt. En förklaring Àr att arbetsgivare upplever en osÀkerhet kring invandrares kompetens vilket kan leda till statistisk diskriminering i anstÀllningsförfarandet. Förekomsten av osÀkerhet och statistisk diskriminering var bakgrunden till att Svenskt NÀringsliv 2003 tog initiativ till skapandet av den arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden prova-pÄ-plats. Denna ÄtgÀrd syftar till att eliminera den osÀkerhet som rör invandrares kompetens och dÀrmed Àven till att förbÀttra integrationen av invandrare pÄ arbetsmarknaden. I syfte att undersöka om ÄtgÀrden verkligen kan förÀndra invandrares situation pÄ arbetsmarknaden till det bÀttre har vi gjort en uppföljning av ÄtgÀrden.

Upplevelsen av att leva med ADHD : ur individ och familjperspektivet

 SammanfattningIntroduktion:Sveriges befolkning blir allt Àldre och dÀrigenom ökar antalet demensdrabbade personer. Aggressivt beteende hos demenssjuka Àr vanligt och kan innebÀra ett lidande för dem. VÄrdgivares förhÄllningssÀtt pÄverkar utfallet av omvÄrdnadshandlingar. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdgivarens förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2001-2011.

NÀringsverksamhet inom ideella föreningar : Faktorer som pÄverkar verksamhetens utformning

Det finns mÄnga faktorer och omstÀndigheter runt en organisation som pÄverkar hur man vÀljer att utforma organisationen i frÄga. Syftet med detta arbete Àr att finna faktorer som pÄverkar utformningen av ideella föreningars nÀringsverksamhet för att bidra till den teoretiska förstÄelsen av beslutsfattande inom ideella föreningar samt att ge ett kunskapsbidrag till beslutsfattare i mindre ideella föreningar som bedriver nÀringsverksamhet om relevanta faktorer att beakta. För att finna dessa anvÀnds contingency-teorin, som den presenteras av Donaldson (2001), och de faktorer och omstÀndigheter som söks kallas contingencies. Föreningarnas organisation delas in i tvÄ delar: (1) organisatorisk utformning samt (2) juridisk form och skattemÀssigt upplÀgg. Tre kristna församlingar har undersökts och enligt studien kan ideellt aktivas ekonomiska kunnande (dÀr arbetsdelningen mellan ideella och anstÀllda förÀndras) och nÀringsverksamhetens omfattning (dÀr större omfattning pÄverkar avstÄndet mellan nÀringsverksamhet och huvudverksamhet) urskiljas som contingencies för den organisatoriska utformningen.

FörutsÀttningar för lÀrande i en lean organiserad produktion : En kvalitativ undersökning över hur organisatoriska villkor kan skapa möjlighet och hinder till lÀrande samt skapa drivkrafter för individen att lÀra

Syftet med undersökningen Àr attöka förstÄelsen för operatörers möjligheter, hinder samt drivkrafter tilllÀrande i en lean organiserad verksamhet. För attundersöka detta har vi brutit ner syftet i följande frÄgestÀllningar: (1) Vadfinns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄnperspektivet arbetets utformning och autonomi? (2) Vad finns det förmöjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄn perspektivetledningens stöd? (3) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkraftertill lÀrande utifrÄn perspektivet samverkan och team?(4) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄnperspektivet kompetens? Vi har i denna undersökning anvÀnt oss av kvalitativmetod och genomfört kvalitativa intervjuer med arbetsledare, teamledarekoordinator, teamledare och operatörer. Resultatet visar attoperatörsarbetet i mÄnga delar har en hög grad av standardisering, vilket Ä enasidan kan innebÀra att individen lÀr sig att bemÀstraen viss uppgift men det kan Àven bli ett hinder för ett mer utvecklingsinriktatlÀrande. Samtidigt framkom faktorer som möjliggör ett mer utvecklingsinriktat lÀrande i arbetet.

Finns det skillnader mellan auktoriserade revisorers löner? ? Vilka faktorer pÄverkar i sÄ fall?

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sĂ„ fall beror pĂ„. Vi har utgĂ„tt frĂ„n en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dĂ€r författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ă„t.

Sjuksköterskan som patientens företrÀdare - ett etiskt och moraliskt ansvar

Sjuksköterskans arbete skall bygga pÄ vetenskapligt förankrad kunskap, men ocksÄ prÀglas av ett etiskt förhÄllningssÀtt. Detta förhÄllningssÀtt innebÀr att sjuksköterskan skall, dÄ patienten inte har möjlighet till sjÀlvbestÀmmande, företrÀda densamma och förhindra att ett vÄrdlidande eller en livsförstörande situation uppstÄr. Syftet i arbetet Àr att belysa vad det innebÀr för sjuksköterskan att företrÀda patienten, vilka faktorer som pÄverkar företrÀdandet samt vilka konsekvenser det kan fÄ. En litteraturstudie med innehÄllsanalys, baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar, genomfördes. Resultatet visar att, "patient advocacy" (företrÀdande av patienten) Àr ett svÄrdefinierbart begrepp fullt av dilemman.

Individuell lönesÀttning ur ett kompetensperspektiv : En studie om kompetensens roll vid individuell lönesÀttning inom statlig organisation

Den kollektiva   tanken om ?lika lön för lika arbete? var lÀnge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergÄtt i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. SamhÀllet   har gÄtt mot ett individfokus och likasÄ har Àven tankarna kring   lönesÀttning. De senaste tjugo Ären har den individuella lönesÀttningen varit   dominerande pÄ den svenska arbetsmarknaden.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->