Kompetens och kompetensutveckling är viktiga områden för företag i alla branscher. Isvenska företag är utvecklingssamtal vanligt förekommande men av varierandekvalitet. Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur anställdas kompetens ochkompetensutveckling på ett konstruktivt sätt kan behandlas i ett företagsutvecklingssamtal.En teoretisk bakgrund som behandlar de två huvudområdena kompetens ochutvecklingssamtal författades och följdes av en fallstudie på ett medelstort it-företag.Den empiriska studien bestod av intervjuer med mellanchefer och företagsledning.Kompetens kan sägas bestå av teknisk kompetens och social kompetens. Den tekniskabeskriver förmågan att lösa en uppgift och den sociala kopplas till förmågan attfungera ihop med andra människor. En korrekt bedömning är viktigt för att kunnautveckla kompetens i linje med individens och företagets behov.

2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor.

Det här rapporten är ett resultat av undersökning av ett antal organisationers syn på kompetens och kompetensutveckling inom explosiva ämnen. Organisationerna inkluderade fem företag verksamma inom sektorn för explosiva ämnen samt en kompetensresurs inom explosiva ämnen som arbetar med utbildning och kompetensutveckling inom sektorn. Målet med undersökningen var att utifrån resultatet kunna jämföra företagen och kompetensresursens syn på kompetens och kompetensutveckling. Undersökningen baserades på kvalitativa intervjuer med representanter för de involverade företagen och medarbetare på kompetensresursen. Resultaten visar att det finns skillnader mellan hur företagen och kompetensresursen ser på kompetens och kompetensutveckling.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur man i fritidshemsverksamhet arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn i behov av särskilt stöd. För att bryta ner syftet så formulerade jag forskningsfrågor. Frågorna är hur man arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn som vistas i fritidshem, hur fritidshemmet arbetar för att inkludera alla barn i verksamheten och hur arbetet kopplas till styrdokumenten. Utifrån detta valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra fritidspedagoger som är verksamma i en kommun i Norrbotten. I resultatet redogör jag inte för någon absolut sanning utan bara fritidspedagogernas svar och mina tolkningar.

Denna studie har som syfte att se hur medarbetare på ?golvet? i en stor organisation upplever att deras kompetens och talang tas tillvara på. Avsikten är dessutom att jämföra hur denna hantering av kompetens och talang skiljer sig i två likadana verksamheter på olika platser i Sverige. För att undersöka detta har enkäter delats ut, där medarbetare ombads skatta hur de anser att organisationen tar tillvara på deras kompetens och talang. De ombads även skatta den egna kompetensen och talangen samt besvara en rad bakgrundsfrågor som senare låg till grund för analysen.

Syftet med denna studie är att beskriva olika elevers syn på muntlig kompetens utifrån deras självbedömning, kommunikativa bakgrund och strategier för ökad muntlig kompetens. Min studie tar sin utgångspunkt i hermeneutisk teori, eftersom jag strävar efter att förstå hur elever upplever en del av sin verklighet och hur dessa upplevelser kan skilja sig åt mellan olika elever. Studien utgår från en kvalitativ ansats och åtta semistrukturerade intervjuer med elever från handelsprogrammet i årskurs tre på gymnasiet. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. I intervjusvaren går det att relatera elevers syn på muntlig kompetens främst till tryggheten i klassrummet och hos dem själva, möjligheterna att öva in en muntlig säkerhet i skolan och hemma, samt till möjligheten att få kunskap om hur de kan utvecklas till en bättre talare..

Sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation skall fungera som stöd, arbetsverktyg och arbetsunderlag i vårdarbetet. Utvecklingen av informationsteknologi (IT) i vården har inneburit en möjliggörande faktor som har medfört nya arbetssätt, organisationsformer och arbetsprocesser. Utvecklingen och användningen av informationssystem (IS) i vården är det mest centrala informations- och kommunikationsverktyget för sjuksköterskorna i den dagliga patientbehandlingen. Det är viktigt att sjuksköterskor skaffar sig en utbildning inom IT, vilket innebär kunskap och skicklighet och stödjer dem i deras praktik, administration och forskning. Betydelsen av att sjuksköterskorna innehar en IT-kompetens i vården idag kan inte nog understrykas.

Min utgångspunkt vid uppsatsens början var att ta reda på hur lärare uppfattar det pedagogiska ledarskapet och vad som är ett bra pedagogiskt ledarskap? Jag gjorde intervjuer med 8 lärare som var mellan 22 och 63 år. De har en geografisk spridning i Skåne med blandade erfarenheter - givetvis beroende på deras ålder. Samtliga undervisar i nuläget barn mellan 11 ? 13 år. Jag har med min undersökning fått fram att det har stor betydelse i lärarrollen att inneha social kompetens samt ett socialt ledarskap, som lägger vikt vid att alla individer skall må bra och lyckas nå de mål som sätts upp..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på varandras kompetens att undervisa i ämnet svenska, samt hur detta påverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och läraryrket innebär. I vår litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att säga om hur fritidspedagoger och lärare uppfattar varandras kompetens. I vår kvalitativa undersökning har vi tagit hjälp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lärare som vi intervjuat. Svaren på intervjufrågorna har vi sedan bearbetat och analyserat.

Hur upplever första linjens chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrån Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos åtta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings län i syfte att få mer kunskap om hur den gruppen ser på hur deras kompetens utnyttjas.Vi har utifrån fem grupper av efterfrågad kompetens i rekryteringsannonser  djupintervjuat åtta första linjens chefer. Vi har efterfrågat hur de upplever efterfrågad kompetens, eget yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter.Vår analys visar att första linjens chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef får mer erfarenhet. Första linjens chefer upplever att de alltid måste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans.

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik är nödvändig för att lärare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit på lärares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmåga påverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet pekar på att de lärare som har läst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lärare känner sig professionella och kompetenta i högre grad än de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet när det gäller att hantera svåra samtalssituationer..