Sökresultat:
4317 Uppsatser om Lärares kompetens - Sida 42 av 288
Humankapital i kunskapsföretag: vÀrdering ur ett internt perspektiv
Kunskapsföretag utmÀrks av att produktionen Àr icke standardiserad, kreativ, individberoende samt komplext problemlösande. Den vÀrdefullaste tillgÄngen i kunskapsföretag Àr dÀrför det som kallas humankapital, det vill sÀga de mÀnskliga resurserna i form av individernas förmÄga, kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet Àr den tillgÄng i företaget som skapar andra tillgÄngar och samtidigt Àr detta kapital det som Àr svÄrast att sÀtta ett vÀrde pÄ. VÀrdering av humankapitalet kan pÄverka den externa bilden av ett företag, men Àven internt kan vÀrderingen ha en viktig roll. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att beskriva hur kunskapsföretag, direkt eller indirekt, vÀrderar sitt humankapital samt hur vÀrderingsresultaten kan anvÀndas internt i företaget.
Fysisk aktivitet eller kroppslig kompetens? En kvalitativ studie om gymnasieelevers uppfattning av lÀrandet inom Àmnet idrott och hÀlsa A
Syftet med detta examensarbete Àr att belysa hur elever pÄ en gymnasieskola uppfattar lÀrandet inom idrott och hÀlsa A. VÄr teoretiska ingÄng Àr kroppens fenomenologi vilket kontraheras med dualismens filosofi. Vi analyserar vÄrt resultat utifrÄn det fenomenologiskt bundna begreppet kroppslig kompetens kontra fysisk aktivitet som prÀglas av ett dualistiskt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har intervjuat 17 elever pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna först och frÀmst inte har fÄtt möjlighet att reflektera, diskutera och formulera sig kring den egna lÀroprocessen.
Kompetenser inom systemutveckling - Projektledaren och programmeraren i fokus
Med denna kandidatuppsats vill vi belysa vikten av kompetens samt vilka kompetenser projektledarrollen och programmerarrollen bör/ska ha under livscykelmodellens olika faser. Vi valde livscykelmodellen eftersom det idag Àr en vÀl anvÀnd och etablerad utvecklingsmetod. GenomgÄngen av tidigare skriven litteratur visade att olika författare hade mÄnga gemensamma kompetenser som de ansÄg vara viktiga nÀr man ska utföra ett arbete. Vi valde utifrÄn dessa författare fyra olika kompetenser som vi ansÄg intressanta att undersöka. Sedan skapade vi ett ramverk som lÄg som grund för vÄr undersökning.
Undervisning om hÄllbar utveckling - ur lÀrares och elevers perspektiv
Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.
AI-eldsj?lar i skolans v?rld En kvalitativ studie om AI-implementering ur skolledares och l?rares perspektiv
Generative artificial intelligence (AI) has rapidly gained traction in the education sector, with tools such as ChatGPT often highlighted as potential support in teachers? daily work. At the same time, the technology raises important questions about how its use should be organized and what responsibilities school leaders hold. The aim of this study is to deepen the understanding of how generative AI is implemented in school organizations, focusing on the strategic work of school leaders and how this is experienced by teachers. The study is based on a qualitative study, comprising interviews with 14 school leaders and teachers in a county in western Sweden.
Gymnasiepedagogers uppfattning om bemötande av elever med Aspergers syndrom
Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.
Processningskapacitet och grammatisk förstÄelse
UtifrÄn en undersökning av femton andrasprÄksinlÀrare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivÄ (processningskapacitet) i sprÄkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförstÄelse, förstÄtt som metalingvistisk kompetens. Syftet Àr att undersöka om inlÀraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger pÄ samma nivÄ som förstÄelsen,eller om förstÄelsen kan ligga pÄ ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen bestÄr av tre delar: bedömning av grammatisk nivÄ i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förstÄelse ofta Àr pÄ samma hierarkiska nivÄ, men resultatet Àr inteentydigt. Det finns Àven indikationer pÄ att förstÄelse kan föregÄ produktion och enstaka exempelpÄ att produktion kan föregÄ förstÄelse. Intervjuerna visar ocksÄ att inlÀrarna i hög gradgör explicita hÀnvisningar till regler nÀr de förklarar grammatiska strukturer, men Àven att detfinns regler som inlÀrarna sjÀlva konstruerar..
Praktisk kompetens i projektering
Denna rapport Àr ett examensarbete av mig, Per Johansson, och beskriver det företag och den arbetsplats som jag tillbringat min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) pÄ. I examensarbetet ingÄr det att ta upp ett problem och presentera en eventuell lösning pÄ problemet.Jag hittade inte nÄgot specifikt prroblem att skriva om pÄ den arbetsplats jag varit pÄ utan jag har försökt att beskriva vad vissa personer inom arbetsledning pÄ bygg och anlÀggningsföretag ofta upplever som ett problem angÄende hur projekteringen fungerar. Efter att jag intervjuat ett antal personer pÄ flera olika företag sÄ visade det sig att de flesta tycker att det saknas praktisk kompetens i vissa projekt nÀr man projekterar. Det leder till att de bÄde kan vara svÄrt att utföra projekten ur ett arbetsmiljöperspektiv och Àven rent byggtekniskt. Detta Àr olika beroende vad det rör sig om för typ av projekt.
Sjuksköterskans arbete med Manchestertriage : arbetstillfredsstÀllelse och kompetens
Background: Triage is the sorting of patients according to the severity of medical assessment. Triage has a long history of use in Anglo-Saxon countries but is a fairly new method in Sweden. Researchers have described the Manchester triage group method (MTS) and a literature review of the concept; working contentment and competence focusing on triage. Aim: The ambition with this study was to describe a number of triage nurses working conditions. The research questions were; working with MTS- does it bring work contentment? What kind of competence is needed? Method: Data was collected from 74 triage nurses by a questionnaire containing 37 questions and two questions provided the nurses the opportunities to describe their triage experiences.
Gymnasieelevers attityder och motivation till Àmnet idrott och hÀlsa: En jÀmförande studie mellan föreningsaktiva och icke föreningsaktiva elever
Föreningsidrotten Àr den största organiserade fritidssysselsÀttningen och har en anmÀrkningsvÀrd stark stÀllning i mÄnga ungas liv. Hur pÄverkar detta Àmnet idrott och hÀlsa? Skiljer sig föreningsaktivas attityder och motivation till Àmnet idrott och hÀlsa i jÀmförelse med icke föreningsaktiva elever? Dessa frÄgor skapade en nyfikenhet. Genom en kvantitativ ansats Àmnade jag att undersöka denna problematik. I studien blev eleverna uppdelade i tvÄ analysenheter, den föreningsaktiva och den icke föreningsaktiva.
Klinikchefens uppfattning om tandhygienistens kompetens
The aim of the study was to examine the competence of dental hygienists among Clinic DirectorŽs within the Public Dental Service and Private dentists in the county of SkÄne . The study was quantitative and consisted of an electronic questionnaire sent out to all Clinic Directors in the county of SkÄne. A total of five hundred and thirty eight questionnaires were sent out. The inclusion criteria were the Clinic directors who employed dental hygienists who had obtained their professional degree during the last four years. Twenty nine Clinic directors responded to the study.The results showed that in general clinic directors are pleased and feel that dental hygienists are proficient in periodontology and dental caries diagnostics.
Elevassistentens kompetens för elevens behov : en kvalitativ studie om nÄgra rektorers och pedagogers syn pÄ elevassistentens yrkesroll
 Syftet med studien Àr att undersöka rektorers och pedagogers syn pÄ elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens Àr kopplat till elevens behov och om det ges förutsÀttningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, rÀknade i hela tjÀnster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter dÀr elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift Àr att arbeta med att integrera eleverna i denna. LitteraturgenomgÄngen i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna fÄr för krÀvande uppgifter och att det Àr problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krÀvande eleverna.
Att planera för vilt
Denna uppsats undersöker vilken plats viltvÄrd har i landskapsplaneringssammanhang, samt försöker ta reda pÄ hur landskapsarkitektens möjligheter att verka för goda viltförhÄllanden och biologisk mÄngfald ser ut. Genom att granska och problematisera begreppet viltvÄrd försöker jag ge en bild av vad begreppet innebÀr. Jag tittar sedan pÄ hur man arbetar med viltvÄrdsfrÄgor inom nÄgra av Sveriges myndigheter idag och försöker, genom intervjuer med anstÀllda pÄ NaturvÄrdsverket, Skogsstyrelsen och LÀnsstyrelsen, utröna vilken plats landskapsarkitekten har i det arbetet. Studien antyder att landskapsarkitekten varit nÀrvarande i arbetet med viltvÄrd tidigare, men verkar inte förekomma inom de studerade myndigheternas arbete med viltfrÄgor idag. Det finns ett behov av överblick och omrÄdesövergripande kompetens inom viltvÄrdsarbetet och myndigheterna antyder en önskan om att bredda sin kompetens.
Socialsekreterares kompetens i arbetet med ensamkommande barn
The purpose of this study was to investigate what competence social workers have, donÂŽt have and ask for in the work with unaccompanied children, how a lack of competence and guidelines has been compensated in the practical work and how the social workers view the future work with unaccompanied children. This has been done through eight semi-structured interviews with social workers who work with unaccompanied children. The result has been analyzed with help of the theoretical perspective globalization connected to social work and showed that none of the social workers felt not having the competence to work with the children. However, everyone mention one or more areas where they ask for competence development. The study showed that lack of education has been compensated through practical experiences, knowledge exchange with others and that guidelines now have been formed.
Arbetsmotivation : En fallstudie av Swedbanks införande av en ny affÀrsmodell
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka, beskriva och analysera hur medarbetarna pÄSwedbank upplevt den organisationsförÀndring som en ny affÀrsmodell medfört, vad gÀller attförstÀrka personalens motivation. AffÀrsmodellen syftar till att decentralisera beslutsfattandet ochstÀrka ansvaret samt formalisera yrkesroller hos den enskilde pÄ kontoret. Detta blir intressant attundersöka dÄ det enligt senare motivationsforskning visat att faktorerna autonomi, kompetensoch samhörighet ska verka för optimal arbetsmotivation vilket liknar Swedbanks affÀrsmodell.Vi utgÄr frÄn ett explorativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi, för att besvara vÄrt syfte, har utförtsemistrukturerade intervjuer med sju respondenter frÄn tre lokala bankkontor i Uppsala.Undersökningen resulterade i att personalen har övergripande upplevt ökad lagkÀnsla, berikandearbetsuppgifter och ökat ansvar, vilket de mottagit positivt och engagerande. Vi har dragitslutsatsen att det Àven behövs en viss typ av formalisering inom autonomibegreppet för attindividen ska uppleva arbetsuppgifterna optimalt tillfredsstÀllande..