Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete är att belysa, tolka och förstå hur personal i denna stödverksamhet ser på sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillägna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, där människans behov av att berätta ses som en existentiell förutsättning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus på dialog har de teoretiska utgångspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berättelse och en kommunikationsteori som sätter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser både yrkesmässiga och personliga händelser som avgörande för hur deras syn på yrkesrollen förändrats över tid.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod användes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i Södertälje intervjuades. Studien hade ett samhällsperspektiv och utgick från Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur.Resultatet visade att det ansågs som påfrestande att vara arbetslös och svårt att få arbete i dagens samhälle. Två inställningar till arbete och försörjning framkom.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.

 Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom området, är fortfarande oklart. Syftet med studien är att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger på tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska området i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen värderas högt.

Jag har i denna studie valt att titta på hur textilslöjdslärare beskriver sitt arbete med materiallära. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslärares undervisning i materiallära och vilka läromedel de använder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till ämnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslärare. Det som framkom var att materialläran läggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom även att, om man gör undervisningen mer praktisk, så blir eleverna mer intresserade.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur lärare ser på värdegrunden och hur de förankrar den i praktiken i form av ett värdegrundsarbete. Arbetet bygger både på intervjuer med kvalitativ ansats som utförts med åtta olika lärare från sex olika skolor, men även observationer för att tydliggöra några av lärarnas värdegrundsarbete. Resultatet visar att det finns en stor variation i lärarnas syn på värdegrunden och hur viktig de anser den vara, vilket kan vara grunden till varför somliga prioriterar ett värdegrundsarbete och andra inte. Läroplanen beskriver att det är skolans uppgift att forma eleverna till goda och demokratiska samhällsmedborgare, men vissa lärare anser ändå att det inte är deras roll att fostra eleverna. De av lärarna som fokuserat och lagt ner tid på ett värdegrundsarbete har sett en positiv skillnad i elevernas beteende och utveckling samt att det främjat en god skolmiljö..

Syftet med denna studie var att undersöka hur Luleå kommun kan få personer med rätt kompetens att söka utannonserade tjänster. För att samla information till studien sändes anonyma webbenkäter ut till de personer som hade sökt någon av tjänsterna Upphandlare och Driftingenjör inom kommunen. Enkätens bortfall var väldigt stort och därför har inga generaliseringar kunnat göras och de slutsatser som dragits gäller bara för de som faktiskt besvarade enkäten. Kommunens rekryterare för de aktuella tjänsterna har också intervjuats. Först och främst är det väldigt bra att kommunen har utarbetat riktlinjer för rekryteringsprocessen.

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förväntningar på praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter från olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi använder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vårt fält. I vår studie ingår nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristående skolor eller central elevhälsa.Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förväntningar på att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn på skolsvårigheter. Nyare forskning har även visat att få professioner, utöver specialpedagogerna själva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrågor. Forskning har också visat att specialpedagoger ofta saknar mandat från ledning för hela sitt uppdrag och att de sällan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget.Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsättningar att utnyttja sin kompetens till fullo är framför allt en ledning som är medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola.

Aggressions in childrenPedagogues wiew of treatment and support.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa eller lindra matematiksvårigheter är ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartläggning, som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn på kartläggning och yngre elevers räknesvårigheter samt hur de går till väga vid en pedagogisk kartläggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen är två specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom området. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn på kartläggning.

Palliativ vård bygger på ett helhetstänkande där den döende och dennes närstående samarbetar med sjukvården för att göra den sista tiden i livet så bra som möjligt. Allt fler människor vårdas av kommunens hemsjukvård, istället för som tidigare på sjukhus, i livets slut. Detta ställer krav på kommunerna att utveckla den palliativa vården i både ordinärt och särskilt boende.Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kännetecknen för en god kommunal palliativ hemsjukvård och att få mer kunskap inom området samt kunna fortsätta utveckla den palliativa vården.Åtta kvalitativa artiklar har granskats utifrån Evans (2002) modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förståelse för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas upplevda erfarenheter. Analysen resulterade i tre övergripande teman; kompetens, samverkan och relation samt de tio subtemana symtomkontroll, engagemang, utbildning, bemötande, kontinuitet, information, närståendestöd, planering, delaktighet och tillgänglighet vilka alla går in i varandra och måste samverka för att nå resultat.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Litteraturstudiens syfte är att skapa förståelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Studiens frågeställningar berör vilka metoder som använts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av särskilt stöd. Teorin som används i studien är specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger på är en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta är att belysa delar av de tillgängliga tillvägagångssätt som förespråkas i nutidens skola i artiklarna.

Motivationen hos grundskollärare att undervisa och hantera arbetslivets förändringar beror på många olika motivationsfaktorer. Tidigare forskning har visat att det framförallt är den inre tillfredsställelsen som är viktigast för grundskollärarna. Syftet med den här studien är att undersöka vilka arbetsattityder som har betydelse för grundskollärarnas arbetsmotivation samt vilka faktorer som är mest viktiga. En enkät skickades ut till medlemmar i Lärarförbundet i två kommuner. Den innehöll påståenden gällande grundskollärares interna och externa arbetsattityder.

Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer.