Syftet med studien är att belysa fritidspedagogers uppfattning om lekens betydelse för utvecklande av barns sociala kompetens. Respondenterna är fritidspedagoger i en kommun i Norrbottens län. Totalt 4 stycken respondenter ställde upp i denna studie. I detta arbete har jag använt mig av intervjuer som metod. Fritidspedagogerna i denna studie använder sig av lek för att stärka social kompetens genom att erbjuda drama övningar och gruppstärkande övningar.

När konkurrensen hårdnar och marknaderna globaliseras så ökar kraven på varje företag att utvecklas. I takt med förändringarna i omvärlden blir kunskap och kompetens inaktuella, vilket skapar ett behov av kompetensförnyelse. En avgörande framgångsfaktor är att kroka arm med flera samarbetspartners. Här är vänortssamarbeten en möjlighet för att ge regional och lokal utveckling, detta genom att det sker ett kunskapsutbyte vilket i sin tur leder till kompetensutveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vänortssamarbete kan ge företag på lokal nivå högre kompetens genom att ingå i ett nätverk orter emellan.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka pedagogers syn på olikheter, möjligheter och svårigheter att möta olikheter och hur de ser på sin kompetens i förhållande till att möta elevers olikheter. I arbetet ges läsaren en tillbakablick över hur man sett på olikheter och inkludering ur ett historiskt perspektiv och hur man ser på det i dag. Vidare presenteras en genomgång av hur man kan arbeta för att möta olikheter, en beskrivning av lärarkompetens i generella drag samt kompetens att möta olikheter. Teoriavsnittet fokuserar i huvudsak på ett relationellt perspektiv. Metoden för insamling av data är halvstrukturerade intervjuer med pedagoger i olika kommuner som arbetar med elever i olika åldrar.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Det eftersöks ständigt nya medarbetare på arbetsmarknaden. En vanlig metod för organisationer att finna dessa individer är att publicera platsannonser. Detta är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ metod som syftar till att studera hur en kommun använder sig av kompetens- och kvalifikationsbegreppen i platsannonser. I denna undersökning riktar kompetens in sig på individers egenskaper, medan kvalifikationer fokuserar mer på arbetet och dess uppgifter. I vår studie har vi fått möjlighet att ta del av en värmländsk kommuns samtliga platsannonser från år 2007.

Syftet med studien är att beskriva och analysera vilken kompetens som krävs i rollen som delprojektledare inom ett stort internationellt industriföretag. Detta gjordes från två perspektiv, chefer och delprojektledare, genom strukturerade intervjuer och en kvalitativ enkät. I resultatet framkom att det största problemet vad det gäller delprojektledarnas roll och kompetens är att det inte finns någon tydlig befattningsbeskrivning. Delprojektledarna vet inte vad som förväntas av dem eller om de lever upp till de krav som ställs på dem. Samtidigt som cheferna efterfrågar flertalet kompetenser upplever delprojektledarna att de faktiskt besitter dessa men ändå infriar sig en förvirring kring arbetet och rollen, som i mångt och mycket kan upplevas onödig..

Outsourcing påverkar individen i arbetslivet. Jag har med min uppsats försökt visa att det det finns mycket i företagens agerande som medför att individens kompetens inte alltid nyttjas fullt ut efter outsourcingen. Samt att det även på andra sätt påverkar individen i arbetslivet..

Uppsatsen studerar hur olika dimensioner av kompetens i ett dynamiskt samspel kan leda till militär taktisk framgång. En konkretisering av begreppet taktisk kompetens ger bättre förutsättningar att reflektera över- och styra utvecklingen av taktiskt tänkande och utövandet av taktik. Taktisk kompetens uttrycks i en teori om kompetensplattformar som en dynamik mellan kunskap, motivation och förmåga att tillämpa där krig betraktas som en duell mellan aktörernas kompetensplattformar. Visioner beskrivs som viktiga för att inrikta verksamheten och inhämta ny kunskap och uppsatsen diskuterar även risken för kompetensfällor då erfarenhetshanteringen är bristfällig och motivation att inhämta ny kunskap saknas. Med hjälp av svensk doktrins beskrivning av krigföringsförmåga och härtill kopplade konceptuella- och moraliska faktorer operationaliserats ovanstående dynamik och prövas i en militär kontext.

Syftet med vår undersökning var att utforska, beskriva och jämföra hur förskollärare och barnskötare i förskolan upplever att de i aktiviteter möjliggör för barnen att utveckla social kompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som grundat sig i enkäter och intervjuer. Undersökningsresultatet visade att båda grupperna ser social kompetens likvärdigt men när det gäller att utveckla social kompetens och hur miljön påverkar så skiljer det sig mellan svaren. Miljön för förskollärare betyder att rumsligheten är påverkande och barnskötarna ser sin egen roll i miljön som starkast. När vi talar om barns dispositioner så anger förskollärare det som att barnen kan samspela med andra, både med barn i olika åldrar men också med vuxna, barn kan agera på olika vis beroende på var de befinner sig.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken kompetens skolan tycker är viktig för handledning under det arbetsplatsförlagda lärande (APL) samt några handledares syn på sin egen kompetens att handleda elever under praktiken. I vår undersökning finner vi att skolan/huvudmannen inte alltid ställer de rätta kraven för att APL ska kunna ge eleven den bästa praktiken. Handledarna anser att goda yrkeskunskaper och lyhördhet är viktiga egenskaper för handledning under APL. I de intervjuer vi genomfört anger handledarna också att pedagogiskt kunnande hos handledaren är viktigt och det framkommer att handledare och yrkeslärare i stort sett har samma syn på vilken kompetens som är viktigast, nämligen yrkeskunskapen. Något överraskande tog ingen av handledarna upp kännedom om kursmålen som en angelägen kompetens.

Problembakgrund: Kompetens för tillväxt är ett nyskapat EU projekt som syftar till att hjälpa småföretagare i Sörmland att ta del av den kompetens som finns hos studerande på högskolan. Tanken med detta är att göra det tillgängligt för företag att utveckla sina verksamheter genom att gratis erhålla tjänster de annars inte hade haft råd med. Med anledning av att det är så pass nytt är det relevant att undersöka hur dessa samarbeten ser ut och vad de inblandade parterna, det vill säga studenterna, företaget, högskolan samt kompetens för tillväxt bör tänka på för att få ett lyckat resultat.Syfte: Att ta reda på vad de inblandade parterna i ett innovationssamarbete bör tänka på samt hur arbetet ska uppnå en vinn - vinn situation.Metod: Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetodik och med en induktiv ansats. Arbetet har grundats på en fallstudie där författarna har bedrivit deltagande observation av samarbetet med beställaren.Resultat: I resultatet redovisas faktorer som författarna finner relevanta för ett lyckat samarbete inom kompetens för tillväxt. Bland dessa faktorer nämns kommunikation, tillit, samarbetsmentor och kontrakt som de viktigaste..

Med bakgrund i de senaste årens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande är studiens syfte att undersöka och jämföra hur lärare och elever på en skola på gymnasienivå ser på elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrån tre frågeställningar som rör elevernas syn på sin digitala kompetens, lärarnas syn på elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns någon diskrepans mellan dessa båda. Den metod som används är kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger på totalt sju intervjuer. Av dessa är fyra intervjuer med elever från samma klass och tre med lärare från samma skola. Resultatet analyseras utifrån Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken-Horariks modell också EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgångspunkter. Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens är självklar och god.

Syftet med uppsatsen är att ta undersöka hur utbildning inom datorämnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet ställer på yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorämnen som yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser man behöver behärska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet kräver.Uppsatsen tar även upp hur yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser att en utbildning inom datorämnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hälso- och vårdadministratörer.Metoden som har använts för att komma fram till resultatet har varit åtta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma läkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man måste behärska för att klara av arbetet som hälso- och vårdadministratör..

Den här uppsatsen ämnar analysera hur absorptionskapacitet och graden av kommunikation påverkar kunskapsöverföringen i ett svenskt multinationellt företag. Genom webbenkäter till företagets totalpopulation (N=540) har data samlats in på individnivå med en svarsfrekvens på 36 procent. Uppsatsen bygger på teorierna att prestationsbaserad kompensation och intern kommunikation är positivt relaterad till anställdas motivation samt att utbildning och prestationssystem är positivt relaterad till anställdas kompetens. Anställdas kompetens och motivation är i sin tur de variabler som vi använt oss av för att mäta absorptionskapacitet. Resultaten visade att absorptionskapacitet och graden av kommunikation hade en positiv signifikant påverkan på kunskapsöverföringen.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers inställning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fått för att använda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krävs och hur mycket de använder datorer i olika moment i sin yrkesroll på låg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var självlärda. De var inte heller helt tillfreds med det sätt som de integrerade IT i sin undervisning, även om de hade många förslag på utvecklingsområden.För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krävdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..